FK Radnik Bijeljina - Siroki Brijeg2 - 1
Hawaiifotboll och en ny (onödig) förlust
Det som kunde blivit en skön söndagseftermiddag blev istället en svidande lusing rätt i nyllet. Och St. Paulis backlinje lär ha drömt mardrömmar i natt.
Det var annars en vacker vårdag i Hamburg med sol, blå himmel och så gott som fullt hus på Millerntor. Och även om Hertha Berlin inledde matchen bäst såg det inte helt galet ut i de egna leden. Våra brunvita gossar åt sig bit för bit in i matchen och kunde komma fram i ett par snabba kontringar. Visst var bollinnehavet i Herthas favör, men St. Pauli spelade ändå respektlöst och lyckades störa gästerna.
Matchen stod länge och vägde och därför kändes det extra surt att det var ett halvknasigt misstag som gav Hertha ledningsmålet i matchen. Avevor försökte täcka ut bollen över linjen, men var inte vaksam nog i det avgörande ögonblicket. Den attackerande Ramos snodde åt sig bollen och slog en passning snett bakåt till Sami Allagui som utan några som helst problem kunde toffla in 1-0 bakom en chanslös Philipp Tschauner. Avevor såg ut att skämmas en aning och det kunde han gott göra.
Halvleken fortsatte. Hertha hade bollen och St. Pauli sprang i vägen. (Och kanske är det just så här skillnaden ser ut mellan ett lag som redan är klart för Bundesliga och ett annat som ännu inte kan vara säkert på att behålla sin plats i Zweite. St. Pauli kan med viss finess springa i vägen och störa. Men att föra en match? Nja… Och Hertha Berlin behöver inte bry sig. De vet att de är så mycket bättre ändå.)
Nåväl, på läktarna gjorde St. Pauli-fansen vad de kunde för att mana på:
We love St. Pauli, we do!
We love St. Pauli, we do!
We love St. Pauli, we do!
St. Pauli, we love you!
Hertha fortsatte som sagt att kontrollera halvleken, men St. Pauli kunde ändå sticka fram då och då. Den vassaste chansen i första halvlek var kanske när Ginczek kom fram på en förlupen boll och Herthas keeper Kraft rev omkull honom och blev varnad på kuppen. Den efterföljande frisparken tvingade målvakten att sträcka sig å det yttersta för att kunna freda sitt mål. Skit! Skit! Skit!
I den 37:e minuten valde coach Frontzeck att sätta in Ebbers istället för Funk. Helt klart ett byte för att på något sätt få ordning på lagets offensiv. Och bara minuten senare fick just inbytte Ebbers chansen på ett fint St. Pauli-anfall, men dessvärre drog han på lite väl hårt och bollen susade långt över Nordtribüne och landade bortåt bunkern till.
I slutet av halvleken radade St. Pauli upp ett par fina chanser och med lite tur hade bollen kunnat slinka in. Men publiken på Millerntor fick den här dagen gå till halvleksvila med 1-0 i baken.
St. Pauli inledde den andra halvleken med betydligt bättre organisation i lagt, men ändå blev det för plottrigt i de avgörande momenten. Det var ofta en passning för mycket, och det blev trång och tajt när det väl gällde. Men inställningen var den rätta och helt klart var att St. Pauli inte tänkte lägga sig ner och dö. Ändå infann sig inte den där nerven i det här skedet av matchen. Det var mycket felpass i båda riktningarna och tempot var som i en korpmatch sent en onsdagskväll. Stämningen på läktarna var därefter. Lite pliktskyldiga St. Pauuuuliiiii! St. Pauuuuliiiii! var allt som backade upp laget som förtvivlat letade efter den där nyckeln som krävdes för att dyrka upp Hertha Berlins trygga defensiv.
Frustrationen spred sig hos de brunvita och Hertha bevakadefortsatt sin ledning med en förödande effektivitet. Det följde lite gruff i St. Paulis straffområde med gula kort till höger och vänster. Men på något sätt sporrade den irriterade stämningen på plan St. Pauli ytterligare, och till sist kom äntligen kvitteringen då Kringe spelade fram Lennart Thy som från ganska nära håll kunde rulla in 1-1 bakom Kraft i Herthaburen. Kanske inte helt logiskt, men heller inte helt orättvist då Hertha inte längre verkade ha några offensiva ambitioner i matchen.
Läktarna vaknade till liv igen:
That's the way – aha aha
we like it – aha aha
That's the way – aha aha
we like it – aha aha
Efter målet följde omedelbart en bra period för St. Pauli som lyckas befästa trycket på Hertha Berlins planhalva. I den 72:a minuten valde Frontzeck att ersätta Thy – som gjort en riktigt bra match – med Gyau. St. Pauli fortsatte att trycka på mot ett Hertha som mest verkade intresserade av att sätta sig på bussen hem till Berlin igen.
Ginczek drog bollen i klykan. Boll ersatte Bruns. Men i den 83:e minuten kom så förlösningen. Herthas keeper knockade Ebbers i straffområdet och en skoningslös Ginczek tryckte in 2-1 till hemmalaget på den påföljande straffen. Ett helt rättvist och logiskt mål sett till hur halvleken sett ut. Dock förundrades åtminstone jag över hur det kunde komma sig att den redan varnade målvakten inte blev utvisad efter straffsituationen.
I det här skedet av matchen förväntade jag mig att St. Pauli skulle stänga igen bakåt, men just den här söndagen blev det inte så. Bara ett par minuter efter St. Paulis straffmål tryckte Herthas Ronny in 2-2 efter en tilltrasslad situation utanför St. Paulis straffområde. Störigt och onödigt av en uppenbart stressad brunvit backlinje. Och bara några minuter därefter stormade Hertha fram igen i ett anfall på vänsterkanten. Bollen damp så småningom ner till Wagner som nästan provokativt enkelt skarvade in 3-2 bakom ett ofokuserat St. Pauli-försvar, och än en gång fick stackars Tschauner bita i gräset.
Sen blev det lite tillägg innan domaren så småningom tryckte pipan till munnen och blåste av inför de 29 063 åskådarna på Millerntor.
Summan av detta då? Ja, va fan… Det såg ut att gå vägen. Efter straffmålet var jag ganska säker på att St. Pauli skulle lyckas knyta ihop säcken och skaffa sig de där viktiga poängen så här på sluttampen. Men St. Paulis backlinje hade ingen bra dag, och då blir det så här. Nu återstår tre omgångar innan serien är över. Fortfarande finns det en hyfsad marginal på fem poäng ner till Dynamo Dresden på kvalplatsen, men med tanke på att St. Pauli har de båda topplagen Eintracht Braunschweig och Kaiserslautern kvar på agendan så känns det faktiskt lite oroligt just nu.
Fotboll i 3. Liga har jag upplevt förr, men jag kan inte påstå att eventuella matcher mot lag som Osnabrück, Wiesbaden, Babelsberg etc. får mig att tokjubla precis. Så St. Pauli… Fixa nu det här! Ju tidigare, desto bättre! Ok?
