"Olyckligt nog har detta tagit för mycket fokus"
I helgkrönikan skriver Joakim om euforin som har försvunnit och fokuset som har skiftat.
Att St. Pauli vann 2. Bundesliga innehöll glädjescener utan dess like. Förutom att det innebar spel i Bundesliga för första gången på över ett decennium så blev det gynnsamma resultat för de stora rivalerna ur ett St. Pauli-perspektiv. Hamburger SV missade play-off platsen som skulle ta storklubben tillbaka till Bundesliga. I nästan vanlig ordning slutade de på fjärdeplats (fjärde gången på de senaste sex säsongerna). Dessutom blev det rejäl dramatik i botten av tabellen. Hansa Rostock tappade en ledning mot SC Paderborn till 1-2 och hämnade därmed näst sist, vilket innebär nedflyttning till 3. Liga. Givetvis gläds vi mest över vår egna prestation, men det blir ett extra plus i kanten när det dessutom går sämre för våra rivaler.
Jag såg framför mig att euforin över uppflyttningen skulle stanna kvar till Bundesliga drar igång cirka tredje veckan i augusti. Med facit i hand kan man säga att en dryg månad efter säkrad uppflyttning känns euforin borta. Inte för att ingen är glad över uppflyttningen. Snarare har fokus skiftats och lagts på fel saker. Hur vi ska bygga en trupp kapabel för att säkra ett fortsatt kontrakt i Bundesliga har istället blivit massa flyktrykten. Redan fyra dagar efter sista matchen bekräftades Marcel Hartels uttåg. Besvikelsen som var då var enorm. Hartel som för övrigt ser ut att bli klar för amerikanska St. Louis City. Tyska Bild skriver ganska talande att han går från topp-målskytt till toppbetald. Om det var en besvikelse att han lämnade St. Pauli är jag helt oförstående, förutom ur en ekonomisk aspekt, att han ratar en nyckelroll i ett lag han hjälpte upp till Bundesliga för att skriva på för MLS. 28-åringen är bättre än så.
Besvikelsen över Hartel är inget jämfört med ett annat rykte som tog fart för två veckor sen. Fabian Hürzeler till Brighton. Tränaren som, taget ur en Football Manager-save, med knapphändig erfarenhet tog klubben från överlevnad i 2. Bundesliga till att bli det solklart bästa laget i ligan på mycket kort tid. Förutom att förlora en så bra tränare efter så kort tid blev supportrar mycket besvikna på honom för det faktum att han under uppflyttningsfesten höll ett tal, som avslutades med att han yttrade orden: "Vi ses igen i höst!". Knappt en månad senare står det klart att det inte alls blir ett återseende i höst, han kommer istället att befinna sig i södra England.
Olyckligt nog har detta tagit för mycket fokus. Nu sitter alla supportrarna med frågan vem som blir nästa huvudtränare. Kan en ny huvudtränare komma in och hinna sätta sin prägel på laget tillräckligt snabbt? Dessutom addera att vi till vardags ställs mot Bayern München, Borussia Dortmund och Eintracht Frankfurt istället för Osnabrück, Elversberg och Magdeburg. Just av den anledning tror jag att det mest ideala hade varit att låta assisterande tränaren Peter Németh ta över huvudansvaret, likt Hürzeler gjorde för 18 månader sen. Det kan kännas som en enkel lösning, som en quick fix. Men är det inte just det St. Pauli behöver? Annars har det ryktats mycket om Christian Eichner. Tränaren som tog över Karlsruher i februari 2020 och med nöd och näppe lyckades rädda kvar klubben i 2. Bundesliga på målskillnad. Därefter har klubben slutat sexa, sjua och nu senast femma. En fantastisk bedrift att lyfta Karlsruher från botten till att närma sig uppflyttningsstrid. Jag tycker att det låter mycket spännande, men det enda jag oroar mig för är om det verkligen är rätt att St. Pauli byter bort sin trebackslinje och wingbacks till att spela med fyrbackslinje och två forwards som är mer av Eichners melodi. St. Pauli har äntligen hittat ett sätt att spela på som fungerar över en hel säsong och då är jag inte övertygad om att man ska ändra på det. Hade vi varit kvar i 2. Bundesliga hade jag velat se Eichner med en gång, men nu är jag inte lika övertygad om att man ska köra in ett annat spelsätt med så kort varsel.
Ett annat stort problem idag är spelarrekrytering. Jag tror att de allra flesta är överens om att vi måste förstärka. Men hur många är beredda att gå till en klubb som står utan huvudtränare. Där det står oklart vilken formation och vilket spelsätt som väntar. Hur ska spelare veta att de skriver på för en klubb vars spelsätt de kommer passa in i? För klubben blir det också problem genom att man inte vet vilken typ av spelare man ska värva för vi har ingen aning i nuläget hur vi ska spela i höst. St. Pauli har uttalat sig om att man inte har bråttom med tränarfrågan. Jag tycker tvärtom att det hade varit skönt att få det på plats så snabbt som möjligt, så länge man givetvis värvar rätt person också.
Veckans EM-spelare 1
EM har varit igång en vecka nu och det har varit en fantastisk turnering hittills. Dessvärre har vi ingen nuvarande St. Pauli-spelare i turneringen, däremot sitter vi med några forna St. Pauli-spelare som man kan ha koll på. I Kroatien finns Ante Budimir, ett Kroatien som ser ut att vara en av de stora besvikelserna i mästerskapet. Budimir spelade i St. Pauli 2014-2016, varav han var utlånad sista året. I mästerskapet fick han starta mot Spanien och blev sedermera utbytt i 3-0 förlusten. Mot Albanien fick han hoppa in och assistera till ett mål.
Veckans EM-spelare 2
Michael Gregoritsch spelar numera för SC Freiburg, men under 2013-14 säsongen var han utlånad till Millerntor från Hoffenheim. I sommarens EM har Österrike hunnit spela en match, uddamålsförlust mot Frankrike. Där fick Gregoritsch spela knappt en timme innan han blev utbytt mot Marko Arnautovic.
Veckans EM-musik
Polens premiär mot Nederländerna slutade i en seger till Nederländerna efter en vändning från 0-1 till 2-1. Rubrikerna för oss St. Pauli-vänner hamnade dock på musiken. Varje gång det blev mål spelade man upp Song 2 av Blur, samma låt som St. Pauli använder sig av. Det roliga i sammanhanget var att matchen spelades på Volksparkstadion, HSVs hemmaarena. Efter klagomål från HSV-supportrar försäkrade man sig om att inte spela "St. Pauli-musik" resterande EM-matcher på Volksparkstadion.
