På plats i Moskva
Under förra veckan spelade Wolfsburg bortamatch i Champions League mot CSKA Moskva. Som man redan då kunde läsa sig till i matchrapporten slutade matchen tyvärr med förlust för Wolfsburg. Här kan man istället läsa om hur det går till om man får för sig (är dum nog?) att åka till Moskva bara för att titta på när ett nordtyskt lag spelar fotboll i Champions League.
Att åka till Ryssland är ingen barnlek. Att hitta flyg var ganska lätt då SAS hade riktigt fina priser på resor till just Moskva. Hotell däremot var ganska dyra, men även ett sådant stod att hitta. Det större problemet var att det även krävs visum för att ta sig till Ryssland. För att få ett sådant behöver man dessutom en "inbjudan" från hotellet. Denna "inbjudan" var de vänliga nog att ta ordentligt betalt för också, samt att det kostade 420 kronor att ansöka om visum. Denna ansökan måste dessutom göras hos ryska ambassaden där man måste lämna in ett antal uppgifter samt sitt pass för att sedan en vecka senare förhoppningsvis få ett visum tillbaka när man hämtar sitt pass. Detta gick dock relativt smärtfritt, men det är en hel del förberedelser som krävs för att ens få åka till Ryssland.
Avresa skedde dagen innan matchen, det vill säga den 24:e november. Väl på plats i Moskva tog det ett bra tag att dels komma igenom säkerhetskontrollerna, men framförallt tog det tid att få väskor. Nästa hinder var att undvika svarttaxi-förarna och liknande som på bruten engelska försökte locka med fina priser och resa direkt till aktuellt hotell. Istället valde vi att åka Airport Express in till staden för att sedan ta oss vidare med Moskvas berömda tunnelbana. Detta blev dels betydligt billigare än svarttaxi-variantens föreslagna pris men man fick också känna lite mer på staden på det sättet.
Det var svårt att veta vad man kunde vänta sig av Moskva, men det var nog ungefär så som man kunde gissat sig till det. Fint och upprustat på många ställen, men ändå väldigt nedgånget, smutsigt och allmänt trist på en hel del andra ställen. Bristen på gatubrunnar noterades när regnet vräkte ner under förmiddagen samma dag som matchen skulle spelas. Tydligen är det också populärt med väldigt breda gator som är överfyllda med såväl parkerade som körande bilar. Övergångsställen var dock inte speciellt inne, vad det verkade. Trots vädret hanns det med en snabb titt på Kreml och Röda Torget.
När det väl var dags för match var man lite fundersam på vad man kunde vänta sig. Vi var ett sällskap på fem personer i varierande åldrar där åtminstone fyra av oss rätt uppenbart höll på Wolfsburg. I mitt fall manifesterade sig detta i form av en gammal illgrön matchtröja från slutet av 90-talet samt en trevlig halsduk (vilket passade bra då det var en kylig kväll). Väl framme på tunnelbanestationen Sportivnaya, som ligger intill Olympia-området där CSKA:s hemmaarena Luzhniki-stadion finns, var det högljutt. En hel del utrop på ryska som man kunde tolka som gliringar och många stirrande blickar på de enda vitt och brett som tycktes ha fel färger på sig. Inga sura miner dock utan alla var mycket vänliga. Många som ville skaka hand, ta kort eller bara nämna att man visst kände till Beckenbauer och Ballack. På den korta promenaden från tunnelbanan till arenan visade det sig också att det fanns en enorm mängd poliser på plats. Riktigt hur många framgick inte än, men mer om det senare.
På väg in på arenaområdet fick man finna sig i att bli visiterad. Inte en gång, inte två gånger, utan tre gånger. När man väl kom in på arenan fick man även gå igenom en metalldetektor. Sedan blev man visiterad ytterligare en gång. När man väl kom in på arenan visade det sig att det definitivt inte var slutsålt, något som man dock inte heller hade väntat sig. Strax under 20 000 på en arena för nästan fyra gånger så många gjorde att det gapade lite tomt, men CSKA-klacken på den andra kortsidan höll igång bra. På Wolfsburgsidan hittade man ungefär 40-50 tillresta tyskar. Lite tråkig siffra men kanske förståelig med tanke på att Wolfsburg är en liten stad samt att det såvitt jag vet inte finns en rysk ambassad där och att det således är svårt att ordna med resor till Moskva. Samtliga verkade dock vara på gott humör och man gjorde sitt bästa för att hålla lite fotbollsstämning uppe.
Luzhniki-stadion är förövrigt en intressant sak. Mycket fin och upprustad på utsidan. Lite betongaktig på insidan. Inne på läktarna var det lite slitet, men överlag ganska bra standard. Det är dock extremt långt till planen även från de bästa platserna på läktaren. Mycket bra akustik dock, en ganska tom arena men med välfylld hemmaklack gav ändå en bra volym och stämning. Stadion är inte direkt vad man är van vid från de toppmoderna tyska arenorna dock, men å andra sidan hade man väl nästan blivit lite besviken om så var fallet. En ytterligare observation är att ryssarna nog hade dragit till med det absolut största jag har sett i toalettområdesväg inne på arenan. Där fanns det gott om utrymme (dock stod det en del poliser även där inne).
Matchen kan man som bekant läsa om i matchrapporten, men man kan väl säga att stämningen på Wolfsburgs läktarsektion gick från god till mycket god när Dzeko gjorde 1-0. När Dzeko sedan valde att istället stoppa 2-0 började det vända och när sedan CSKA tog över totalt och kunde göra två mål var stämningen mer försiktig och delvis lite tyskt gnällig sådär. Allt som allt var matchen kanske inte den roligaste tillställningen för en Wolfsburgsupporter, men det var ändå en upplevelse. Milos Krasic, förövrigt. Fantastiskt bra på CSKA:s högerkant.
I halvtid kunde man mingla lite med tillresta tyskar, bland annat den gode Holger Ballwanz. Ballwanz är tidigare Bundesligaspelare för Wolfsburg men är numera supporteransvarig från klubbens sida. Han har en tendens att dyka upp på alla matcher Wolfsburg spelar och vi har bland annat stött på honom i Göteborg och Bielefeld tidigare.
När sedan matchen var över var det väntan som gällde. Ungefär en halvtimme fick man vänta innan de som satt i Wolfsburgsektionen fick börja ta sig ut från arenan. De flesta var där med någon form av organiserad resa och sökte sig till bussar utanför arenan. Vi fem från Sverige begav oss istället mot tunnelbanan och fick så återigen beblanda oss med stora mängder ryssar, denna gång var de dock på ännu bättre humör tack vare CSKA:s seger. På vägen till tunnelbanan fick man så en bättre bild av hur många poliser som faktiskt var i rörelse kring stadion. De marscherade förbi i stora grupper åt alla möjliga håll och de kom åkande i bussar och de kom ridandes på hästar och dragandes på hundar med munkorg. Det var nog tusental snarare än hundratal poliser, jag har inte stött på något liknande tidigare i samband med en fotbollsmatch.
På tunnelbanestationen försökte vi så hitta ett tåg att åka med åt något lämpligt håll. Tydligen väckte vi dock lite uppmärksamhet, så ryska polisen tyckte att det var lämpligt att hålla ett öga på oss genom att skicka med tre poliser i samma vagn som vi åkte i. Troligen var det mer för vårt skydd än någon annans dock. När vi bytte tåg ett par stationer senare frågade de så vart vi skulle och vi sade att vi siktade på en restaurang varpå de prompt följde efter oss till nästa perrong och hoppade på även det tåget. När vi var framme vid vår slutstation klev de så av och såg oss lämna stationen innan och då var det tydligen nöjda och tyckte att det nog var rätt lugnt. Rysk poliseskort på tunnelbanan, inte illa. Kanske skulle man frågat om de ville följa med och ta en öl?
Kvällen rundades så av rätt lugnt, delvis på grund av att de flesta ställen i området tycktes stänga kring midnatt på onsdagar. Dagen därpå avnjöts en enkel frukost på hotellet innan en sista liten tur i Moskvas innerstad gjordes. Souvenirbutiker var det mycket gott om, men varenda en hade exakt samma utbud om man bortser från att de ibland hade lite olika saker i lager. Hursomhelst var just dessa butiker inte av så stort intresse och så småningom begav vi oss så till flygplatsen för att hoppa på planet hem. Även här var säkerhetskontrollerna lite mer rigorösa än dom kanske är hemma, men det var ingenting alltför hemskt.
I slutändan var det förstås tråkigt att Wolfsburg förlorade den så viktiga matchen, men det var ändå en mycket intressant upplevelse. Det kändes stort att se Wolfsburg spela i Champions League i Moskva och det var en upplevelse bara att ha varit i Moskva även om det bara var i knappt tre dagar. Nästa fotbollsresa blir troligen till Tyskland igen om någon lämplig Bundesligamatch står att finna i vår.
