Club Millonarios
Sergio Rincón var namnet och jag har fått äran att börja skriva om colombiansk fotboll i denna nya spalt. Jag är rätt ny på det här med att skriva om saker och ting. Däremot är jag inte någon främling till den sydamerikanska fotbollen så de ska nog gå bra.
Jag känner även att det finns ganska lite kunskap om fotbollen i Colombia, för let’s be honest det finns fler länder än Brasilien och Argentina som är bra på fotboll nere i Sydamerika, så jag känner att det är min skyldighet som fotbollsfantast att dela med mig denna passion av fotboll till er läsare.
Mitt hjärta tillhör det blåvita laget som huserar i den colombianska huvudstaden Bogota, Club Millonarios. För er som inte visste detta så var det faktiskt här en viss Alfredo Di Stefano gjorde sig ett namn innan han såldes till inga mindre än Real Madrid. Di Stefanos karriär är en lycklig historia och han anses vara en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna. Vår hemmaplan är Colombias nationalarena El Campin, tar 50.00 åskådare. Millonarios är överklassens lag i Bogota, motsvarande Djurgården om ska dra paralleller till Sverige. Skillnaden kan dock vara att vi inte vunnit nåt sen 2001.
Ärkerivalen är Independiente Santa Fe som vi delar arena med och när dessa lag möts smäller det, hela staden står still och det öppnas mycket känslor på grund av att de politiska aspekterna i de liberala mot konservativa fansen som möter varandra. I det senaste mästerskapet som pågår missade båda lagen slutspel. Independiente Santa Fe kom sist av alla arton lag, och Millonarios slutade tia, två poäng från slutspelsplatsen.
Detta var liten introduktion om mitt favoritlag. Jag kommer nästa gång skriva om varför det oftast är Brasilien och Argentina som lyckas ta fram de stora talangerna i Sydamerika.
