Intervjuserie - Tobias Hysen. Del 1: Att spela med (Kinas) Maradona
Efter en datorkrasch med all data försvunnen och högst troligt blivit svindlad av en liten hål i väggen butik med fake Apple logga på dörren när jag skulle försöka laga densamma, så har jag nu äntligen lyckats gräva fram intervjun jag gjorde med Tobias Hysen här i Shanghai för en tid sedan.
Vi möttes på hans spelarhotell inför en hemmamatch och under de två timmar vi satt i cafeet på hotellet (där den minsta flaska vatten ni kan tänka er samt en blaskig kaffe kostar över 100 riksdaler) så diskuterade vi allt från livet på och utanför plan här i Kina till supporterskap, vem som blir nästa stora försäljning från Allsvenskan, en jättetalang i ungdomsåren som försvann och aldrig riktigt nådde ända fram och vilken den bästa tränare han anser sig haft. Vi jämför fotbollen i Kina med Sverige både taktiskt och tekniskt och vad som behövs för att de ska ta nästa steg. Detta och mycket annat utlovas i vad som blir en troligtvis 4 delar lång intervjuserie.
Man kan lätt förstå varför media ringer till Tobias. Det känns som att man sitter och snackar med en kompis redan från första sekund och man förstår snabbt att det här är en fotbollsspelare som är mer än bara en spelare, om ni förstår vad jag menar.
Mitt namn är Anders Ahlström och jag jobbar med marknadsföring där jag bygger fotbollsbroar mellan Kina och västvärlden. Intervjuoffret är Tobias Hysén. Han är fotbollsspelare, leder skytteligan i Kina och har nyss startat ett weibokonto http://weibo.com/tobiashysenofficial. Han är mig veterligen den första europeiska fotbollsspelare som använder kinesisk social media. Väldigt roligt att se en svensk gå i bräschen och samtala med sina kinesiska fans. Det är en stor och växande skara vill jag lova.
Här följer delar av vårt 2 timmar långa fotbollssnack. Jag kallar del 1 i denna intervjuserie för “Att spela med (Kinas) Maradona”. Mycket nöje.
AA: Vad visste du om laget innan du kom hit?
TH: Egentligen ingenting. Det är klart att man läser på lite, men jag ville bilda mig en egen uppfattning. Muhammed Ali Kahn pratade jag med när han var i valet och kvalet. Jag sa till honom att fotbollsmässigt kommer det säkert bli hur bra som helst. Dom har dessutom en holländsk tränare (Arie Haan) som tränar och spelar ungefär som man gör i Holland. Det kommer inte vara några som helst problem, men det du måste kolla upp är vad gäller din familj. Du måste kolla upp så att din familj kan få det bra socialt så de inte bara sitter hemma när du är borta.
AA: Hur ofta tränar ni? Tränar man mer här än i Sverige?
TH: Det blir ungefär två gånger om dagen. Man tränar fler tillfällen. Sen kan man säga att en svensk hade nog inte blivit supertrött på träningarna. Men i och med att man tränar fler gånger i veckan blir det på sikt jobbigare. Man får inte samma återhämtning här som du har hemma.
AA: Hur är det med språket? Tränarna är kineser väl?
TH: Alla är kineser. Vi har en tolk som är med och som kan engelska.
AA: Blir det svårt att använda sig av en tolk hela tiden vid taktikgenomgång och så?
TH: Nej, jag tycker det funkar bra. Taktiken som så förstår man ju ändå. Det går ju att rita på en tavla och i stora drag är taktiken ganska enkel. Vi har ingen revolutionerande taktik på så sätt. Vår taktik går ut på att vi ska pressa bollhållaren så mycket som möjligt och vinna bollen på gynnsamma ställen. I försvarsspelet ska vi komma ned och hjälpa till allihop. Det är ganska enkla instruktioner. Man kan lösa ganska mycket med att peka och förklara. Det är ju fortfarande samma sport liksom. Vi har ändrat en del i hur vi spelar beroende på vilka som finns här nu. Det lag vi har nu är drillat att hålla bollen på backen. Skillnaden mot tidigare är att vi nu spelar mer direkt för att skapa målchanser. Man skulle igenom mittfältet till forwards. Man fick knappt spela från försvaret upp till forward direkt.
AA: Hur tycker du det har funkat med Wu Lei (lagets stora stjärna och en av Kinas absolut mest lovande fotbollsspelare) och australiensaren (Daniel McBreen) på topp?
TH: Jo, det har funkat som de trodde. Både han (Wu Lei) och jag har gjort mål i början här nu så det är det som varit tanken. Nu ska vi få igång våran australiensiske vän också så han får göra lite mål också. Sen är det ju också så att man kommer in i det här med vetskapen att Wu Lei är bra liksom. Och vet du om det så letar du lite mer efter honom. Framförallt på försäsongen innan australiensaren kom. Fick jag bollen så stack han och jag spelade lite tia på försäsongen eftersom de ville testa hur de skulle funka och då blev det ännu tydligare. Fick jag bollen rättvänd så drog han iväg så var det bara sätta in bollen. Och det är klart, märker han att han får tillbaka bollen när han släpper den och dessutom att jag också gör mål så börjar även han leta efter mig när han får bollen. Det är samma i andra klubbar. Jag hade samma grej med Selakovic i Göteborg.
AA: Om man ska jämföra Wu Lei med nån spelare i Sverige. Vilken skulle det vara? Han är ju både bra på att avsluta och spela fram.
TH: Han är en fantastisk avslutare. Han är en jätteduktig passningsspelare också men han sticker ut i sina avslut när man ser honom varje dag. Han har en kuslig förmåga att träffa mål och han är fantastiskt bra skott när han får tid. Vet inte riktigt vem man ska jämföra honom med. Han är inte lika snabb som David Accam men påminner lite om honom. Han bara tar bollen och springer förbi folk. Så är det nån i allsvenskan så är det Accam. Wu Lei kanske är lite långsammare, även om han inte är direkt långsam.
AA: Vad tror de kinesiska spelarna har för målsättningar med sina karriärer? Är det att komma till Europa? Finns såna drömmar?
TH: Jag tror att de bästa spelarna, tex en sån som Wu Lei, kommer säkert hamna i Europa. Han gjorde 16 mål förra året som yttermittfältare. Det är inte så många som gör det som inte är forward. Han är 23 tror jag också. Med rätt utveckling detta året tror jag absolut han kan hamna i Europa.
AA: Om man ser till nivån så tror jag det bästa vore för honom att hamna någonstans utanför de stora topp 4 ligorna.
TH: Det löser han inte än heller. Så bra är han inte än. Problemet är, om man kan kalla det för problem, att antingen går det spikrakt uppåt eller så går det nedåt. Antingen löser han omställningen att gå till Europa. Blir 100% bättre taktiskt och vad gäller kost, återhämtning allting och då kommer det gå rakt uppåt för han har kvalitéer som är enorma. Eller så blir det tvärtom. Fixar inte att komma till ett nytt land, kan inte språket riktigt, får inte riktigt för sig vad han ska äta, löser inte det taktiska osv. Det beror på var han hamnar.
AA: Därför tror jag det är extra viktigt att välja rätt klubb. Här tror jag att svenska klubbar skulle vara ett bra alternativ. Jag tror vi i Sverige tar hand om våra utländska spelare betydligt bättre än många andra europeiska länder. Det är nog en bra ide att inte bara köpa en kines utan flera, dels för att de ska trivas men även för att knyta banden med den kinesiska marknaden och profilera sin klubb som en klubb med starka band till Kina. Det finns ju oerhört mycket pengar att hämta härifrån.
TH: Jag ser en tre, fyra spelar i vårt lag som hade passat perfekt i Allsvenskan. Med lite taktisk skolning hade kunnat bli kvalitetsspelare i Allsvenskan. Vi har två tre spelare i vårat reservlag som jag är helt övertygad om hade blivit stjärnor i superettan. Vi har en forward som är 18-19. Han hade öst in mål i superettan. Det är utifrån vad jag ser här. Sen ska han klara alla grejer med att flytta till Sverige osv. Men jag är helt övertygad om att vi har 2-3 spelare här, som inte ens spelar i a-laget, som hade kunnat komma till superettan och göra det hur bra som helst.
AA: Jag vet att Mats Gren tog in två kineser till Jönköpings Södra. Hur nu det gick till är oklart. Men de fick inte ens stanna kvar efter ett halvår. Det gäller att ha rätt kontakter här borta som följt fotbollen under många år...
TH: Du kan vända på det också. Den här killen som spelar forward i Hangzhou. Han spelade i Molde och fick inte vara kvar där. Då kom Hangzhou och fick honom för ett bra pris. Och han är riktigt bra alltså. Det finns säkert mängder av såna exempel. Där en spelare inte lyckas i ett land och så byter han land och liga och blir hur bra som helst. Jose Schaffer som var i blåvitt. Han var helt ok, inget speciellt. Tre, fyra år senare ser man honom spela Champions League.
Jag kapar bryskt del 1 här. I detta läge är jag inte ens i närheten av att öppna min laptop med frågorna jag förberett. I nästa del snackar vi vidare om spelet rent taktiskt, lite om laget East Asia och om den något specielle presidenten som också är allsmäktig tränare, VD och gud vet vad. Del 2 har jag döpt till “Att spela i Kinas BP (med Chelseas ambitioner)”. Den kommer upp inom kort. Tills vidare får ni njuta av svensk fotboll och Djurgården-Göteborg i natt. Jag vet ivf 2 stycken som kommer göra det här i Kina.
