Inför Thailand - Kina: Lurig åttondelsfinal
Kina möter Thailand i en match mellan två grupptvåor som gör upp om en plats i kvartsfinalen av Asian Cup.
Kina förlorade gruppfinalen mot Sydkorea med 2-0 och slutade planenligt på andra plats före Kyrgyzstan och Filippinerna, där de sistnämnda är utslagna. Även Thailand presterade enligt förväntningarna i gruppspelet efter att ha hämtat sig från en stjärnsmäll mot Indien som vann premiären med 4-1. Thailändarna slutade tvåa bakom värdnationen Förenade Arabemiraten, och även Bahrain följde med till åttondelsfinal från den grupp många sett som den svagaste i Asian Cup.
Kina
Mycket i det kinesiska laget handlar om huruvida axelskadade anfallsstjärnan Wu Lei är redo för spel eller inte. Han vilade mot Sydkorea efter att ha dragit axeln ur led på träning ett par dagar tidigare. Marcello Lippi sade inför den matchen att Wu Lei skulle vara tillbaka till åttondelsfinalen men sedan dess har inga nya uppgifter funnits att tillgå.
Det är ungefär ett halvår sedan Kina och Thailand möttes i en vänskapslandskamp i början av juni. Den matchen spelades i Bangkok och slutade med en kinesisk 2-0-vinst efter att Wu Lei gjort båda målen. Genom åren har Kina vunnit 17 av 26 landskamper lagen emellan och endast förlorat fem. Dock har Thailand de senaste åren gått fram en hel del i utvecklingen och är inte den slagpåse man en gång var. Hela den kinesiska truppen nedan.
Målvakter: Yan Junling (Shanghai SIPG), Guo Quanbo (Beijing Guoan), Wang Dalei (Shandong Luneng)
Försvarare: Liu Yiming (Tianjin Quanjian), Yu Yang (Beijing Guoan), Shi Ke (Shanghai SIPG), Zhang Linpeng (Guangzhou Evergrande), Feng Xiaoting (Guangzhou Evergrande), Zhang Chengdong (Hebei China Fortune), Liu Yang (Shandong Luneng)
Mittfältare: Zhao Xuri (Tianjin Quanjian), Zheng Zhi (Guangzhou Evegrande), Hao Junmin (Shandong Luneng), Chi Zhongguo (Beijing Guoan), Wu Xi (Jiangsu Suning), Jin Jingdao (Shandong Luneng), Yu Hanchao (Guangzhou Evergrande), Piao Cheng (Beijing Guoan)
Anfallare: Wu Lei (Shanghai SIPG), Xiao Zhi (Guangzhou R&F), Wei Shihao (Beijing Guoan), Gao Lin (Guangzhou Evergrande), Yu Dabao (Beijing Guoan)
Thailand
Thailändarna fick en kaotisk start på turneringen med förlust mot Indien med 4-1 och den serbiske förbundskaptenen Milovan Rajevac, som har ett förflutet som spelare i bland annat Lunds BK i mitten på 1980-talet, fick sparken per omgående. Numera leds laget åtminstone tillfälligt av tidigare assisterande Sirisak Yodyardthai. De allra flesta spelarna är hemmahörandes i inhemska klubbar men några är proffs i Japan. Hela truppen nedan.
Målvakter: Chatchai Budprom (BG Pathum United), Saranon Anuin (Chiangrai United), Siwarak Tedungnoen (Buriram United)
Försvarare: Theerathon Bunmathan (Yokohama F. Marinos, Japan), Chalermpong Kerdkaew (Nakhon Ratchasima), Adisorn Promrak (Muangthong United), Pansa Hemviboon (Buriram United), Korrakot Wiriyaudomsiri (Buriram United), Suphan Thongsong (Suphanburi), Mika Chunuonsee (Bangkok United), Tristan Do (Bangkok United)
Mittfältare: Sasalak Haiprakhon (Buriram United) Sumanya Purisai (Port), Thitiphan Puangchan (Oita Trinita, Japan), Tanaboon Kesarat (BG Pathum United), Chanathip Songkrasin (Consadole Sapporo, Japan), Pokklaw Anan (Bangkok United)
Anfallare: Adisak Kraisorn (Muangthong United), Teerasil Dangda (Muangthong United), Chananan Pombuppha (Suphanburi), Siroch Chatthong (PT Prachuap), Supachai Jaided (Buriram United)
För att få bättre koll på Kinas motstånd har vi tagit hjälp av Peter Sheppard som är på plats i Thailand. Han driver bland annat Twitter-kontot @ThaiFotboll.
Thailand har gått framåt rejält inom fotbollen de senaste åren. Finns det några särskilda genomgripande förändringar som skett i organisationen?
Jag skulle säga att brytpunkten var 2009 då AFC meddelade att nya regler skulle gälla för alla ligor som ville låta sin klubbar tävla i Asiatiska Champions League. För att få licens skulle klubbarna bland annat separeras från sina moderbolag och bli renodlade fotbollsverksamheter. Det här ledde till att dåvarande Premier League blev mer professionell och strukturerad, även om det tog några år och det måste sägas att det här är väldigt relativa begrepp i sammanhanget. Detta skedde dessutom precis då en väldigt talangfull spelargeneration befann sig i åldrarna 16-19 år och därför kunde slå sig in och få nyckelroller i de nya organisationerna i tidig ålder. Detta har kombinerats med att spelare som har thailändskt medborgarskap, men vuxit upp och fått sin fotbollsutbildning i Europa, börjat flytta till Thailand vilket höjt kvalitén på både ligan och landslaget.
Thailand inledde med en praktförlust mot Indien med 1-4. Vad har hänt sedan dess och varför tror du det gått bättre?
Matchen mot Indien illustrerade ett av thailändsk fotbolls stora problem, åtminstone på landslagsnivå. Individuellt sett har Thailand ett bättre lag än Indien men man la sig helt enkelt platt när man hamnade i underläge i början av andra och det berodde på läget mellan spelartruppen och förbundskaptenen Milovan Rajevac. Precis som i många länder i Öst- och Sydostasien, inte minst Kina, så ligger det väldigt komplicerad politik bakom hur det thailändska fotbollsförbundet fungerar och det styrs av personer utan någon riktig kunskap om sporten.
För att förstå det hela behöver man gå tillbaka till Rajevacs föregångare, den gamle storspelaren Kiatsuk ”Zico” Senamuang. Han var enormt framgångsrik som förbundskapten, Thailand vann två raka titlar i det Sydostasiatiska mästerskapet, AFF Cup, och tog sig hela vägen till det sista gruppspelet i kvalet till VM i Ryssland, och hans underhållande filosofi var omåttligt populär bland både fans och spelare men Zico drog inte jämnt med förbundsordföranden vilket ledde till att han sparkades efter två raka förluster, trots att dessa kom mot Saudiarabien och Japan. Under Zico hade Thailand som sagt spelat offensiv fotboll och Rajevac plockades in för att bygga ett mer organiserat lag som var bättre lämpat att spela mot de stora drakarna på kontinenten. Den nye förbundskaptenen hamnade snabbt i konflikt med en av landets storklubbar, Muangthong United, och prioriterade bort flera av deras spelare som varit ordinarie under Zico. Trots att man sedan var en straffmiss med matchens sista spark ifrån en ny final i AFF Cup i december så var missnöjet med hur laget spelade stort bland både fans och spelare. Det gick t.o.m. så långt att spelare öppet pratade om hur tråkigt de tyckte att man spelat under turneringen.
Uppladdningen var således långt ifrån optimal och när truppen presenterades så var flera av de spelare som förknippas med Zico uttagna. Dessutom var Zicos assisterande tränare tillbaka i sin gamla roll vilket ledde till antagandet att Rajevac blivit hårt pressad uppifrån i sina beslut.
Matchen mot Indien blev farsartad trots en fin första halvlek när spelarna som sagt lade sig helt platt efter paus. Det stora problemet här är att den s.k. gyllene generationen som slog igenom för ett knappt decennium sedan blivit bortskämd och har en uppenbar känsla av självberättigande. Resultaten har inte varit dåliga men missnöjet med framförallt spelstilen var så stort att spelarna knappt ens brydde sig om att försöka, detta trots att man i den här matchen ställde upp med det förmodligen mest offensivt balanserade lag jag någonsin sett med två anfallare uppbackat av tre offensiva och en tvåvägsspelare på mittfältet. Att Rajevac inte själv fått ta ut truppen gjorde han själv dessutom väldigt klart när han i 3-1-underläge plötsligt satte in en av ”Zicos” spelare, den stabbige anfallaren Siroch som numera huserar i den thailändska andraligan, i någon sorts speluppläggarroll på mitten som en tydlig signal att ”om han nu nödvändigtvis skulle med hit så får jag väl spela med honom”.
Dagen efter hade ett antal spelare ett möte med förbundsledningen där man tog ett beslut som egentligen redan verkar ha varit taget innan turneringen och fick kliva åt sidan för assisterande tränaren Sirisak Yodyadthai.
I de två matcherna under Sirisak har laget spelat samma fotboll som det gjorde under Zico, den fotboll som man är mest bekväm med. Det har inte sett fantastiskt ut men den stora skillnaden är att spelarna är motiverade och spelar uppoffrande igen. I turneringens svagaste grupp räckte det till en andraplats på fyra poäng. Det har dock inte gjort eftersmaken av genomklappningen mot Indien mindre bitter och om det ska bli någon kvartsfinal så måste kvalitén på spelet höjas.
Vilka är Thailands styrkor, respektive svagheter?
Styrkorna är den individuella, offensiva kvalitén i truppen. Tekniskt sett håller många av spelarna riktigt hög klass och dessutom har ett antal av dem tillslag på liggande boll som är av toppsnitt. Dessutom är truppen relativt storvuxen och fysiskt stark.
Den stora svagheten är den defensiva organisationen, de flesta av spelarna är helt enkelt inte taktiskt skolade och det hela blir inte bättre av en tunn uppsättning mittbackar och avsaknaden av den skadade förstamålvakten Kawin. Ersättaren Siwarak har gjort två helt okej matcher men är inte något pålitligt alternativ och tredjevalet Chatchai har varit en total katastrof i landslaget.
Vilka thailändska spelare ska man hålla extra koll på?
Den absolut bästa spelaren är Chanathip som slutade 4:a i japanska J-League med sitt Consadole Sapporo förra säsongen. Dessutom blev han uttagen i årets lag och nominerad till hela ligans MVP. Utöver det har man två ytterligare J-Leaguespelare i vänsterbacken Theerathon, som levererar de flest fasta situationer med fantastisk precision, och Teerasil, landets enda toppforward av klass och med ett förflutet i Manchester City och Almeria. Dessutom har Tristan Do firat sin återkomst i landslaget med att, jämte Chanathip, vara planens bästa spelare i de två avslutande gruppmatcherna. Till sist vill jag slå ett slag för min personliga favorit, Thitiphan, som må vara ojämn och ha en tendens till huvudlösa tacklingar men på en bra dag är en helt superb box-to-box mittfältare och passningsspelare.
Vad tror du blir nyckeln för att Thailand ska nå kvartsfinalen?
Nyckeln blir att få loss Chanathip, hans förmåga att hitta och skapa ytor är ett sylvasst vapen mot vilket försvar som helst i turneringen men om Kina lyckas isolera honom blir man istället helt beroende av fasta situationer för att skapa målchanser. Laget måste som sagt även höja sig ett snäpp som helhet för att få upp tempot och precisionen i passningsspelet. När lagen möttes i Bangkok i juni så vann Kina med 2-0 men skillnaden då stavades Wu Lei och dessutom spelades matchen på en översvämmad plan i hällregn. Thailands chanser är till stor del beroende av den kinesiske skyttekungens vara eller icke vara, utan honom är det vidöppet men med Wu Lei på plan så är det fördel mittens rike. Ett stort orosmoment är annars jacket som Mika fick i ögonlocket under matchen mot Förenade Arabemiraten, på grund av ett par avstängningar i backlinjen blir avbräcket enormt ifall han inte är spelklar till söndag.
Troliga startelvor
Thailand (3-4-3): Sivaruck; Mika, Chalermpong, Pansa; Tristan, Thitipan, Tanaboon, Theeratorn; Supachai, Chanathip, Teerasil
Förbundskapten: Sirisak Yodyadthai
Kina (4-3-3): Yan Junling; Zhang Linpeng, Shi Ke, Feng Xiaoting, Liu Yang; Hao Junmin, Zheng Zhi, Zhao Xuri; Wu Xi, Wu Lei, Gao Lin
Förbundskapten: Marcello Lippi
Avspark: Söndag 15:00
Arena: Hazza bin Zayed Stadium, Al Ain
Domare: Mohammed Abdulla Hassan Mohamed (Förenade Arabemiraten)
TV: -
