SvenskaFans presenterar: IFK Vänersborg

"Magkänslan är att IFK tillhör den nedre halvan i södergruppen och att det kommer krävas koncentration och hårt arbete för att inte dras in i ett ovisst nedflyttningskval i slutet av säsongen. Högre krav än att IFK ska undvika nedflyttningskvalet bör folk inte ha heller" skriver Vänersborgsredaktionens Daniel Johansson om IFK Vänersborg.

IFK Vänersborg anno 2006/2007 är kraftigt försvagat från tidigare år. Spelare som Gratchev, Pasjkin, Rönnqvist och Röing måste man ersätta med landslagsspelare för att det inte bli kännbara förluster. IFK har till viss del gjort det, men inte fullt ut. Man har värvat Teijo Laitinen och Tomi Niemikorpi från Katrineholm - två klasspelare som ligger precis under det där absoluta toppskicket av spelare i allsvenskan. De två kommer bli oerhört viktiga för IFK under säsongen.

Man har även tappat flera andra spelare, men de förlusterna känns inte alls lika tunga. Många spelare var utfyllnadsspelare och såna är ganska lätta att ersätta utan att kvaliteten sjunker nämnvärt. Johan Sixtensson är en spelare som jag inte sörjer, eftersom hans flytt hem till Lidköping har gett jättetalangen Jesper Larsson en ordinarie plats i startelvan. Och hur duktig Johan än var stundtals så är det alltid roligare som vänersborgare att se egna produkter i startelvan.

Jesper Larsson tillhör IFK:s talangfulla 86:or, en generation som nu är tänkt blomma ut och ta hand om viktiga roller i laget. Andra ur IFK:s SM-guldvinnande 86:or som troligtvis kommer få stort förtroende i år är bröderna Henrik och Fredrik Korén som tar hand om de båda ytterhalvsplatserna, och Johan Grahn som verkar ta en av de ordinarie anfallplatserna. Även Richard Wallin lär kunna få en hel del speltid som libero, en position han tampas med nye Simon Stenvall från Mjöndalen om.

Den här texten handlar till stor del om nya spelare, det är ofrånkomligt att det blir så när man har elva nya spelare i laget. Flera av de nya spelarna ser intressanta ut, framför allt för framtiden. Spelare som Andreas Eriksson och Nils Wikström har potential att bli hur bra som helst, och Andreas har redan på försäsongen visat att han har en näsa för målet. Även vår nyutnämnde lagkapten Henric Eriksson har potential att bli riktigt, riktigt bra om han försätter utvecklas i samma takt som han gjort under hela sin karriär i IFK.

Men i pratet om nya spelare får man inte glömma bort de spelare från förra säsongen som faktiskt valt att stanna. Kvartetten med mycket duktige målvakten Peter Johansson, förra årets bäste spelare Mattias Nordin, gamlingen Jonas Berner och lagkaptenen Henric Eriksson är en stabil stomme att bygga upp ett nytt, ungt IFK Vänersborg kring. Det IFK förlorat i spetskompetens kommer tas igen i moral och laganda, något som tränare Magnus Nordin hyllat laget för under hela försäsongen.

På försäsongen har det sett lite upp och ner ut, men ändå hyfsat stabilt. Storvinster mot sämre lag som Jönköping och Slottsbron har varvats med jämna matcher mot BolticGöta, Örebro och Sandviken. Största förlusten är 9-0 mot Dynamo Moskva, men det kan väl ursäktas med att det var mot just Dynamo Moskva. Stundtals har det spelmässigt sett bra ut, men skärpan och effektiviteten måste förbättras när serien drar igång. Tomi Niemikorpi missade nästan hela försäsongen p.g.a en fotskada, och ett sånt avbräck märks givetvis i det offensiva spelet.

Magkänslan är att IFK tillhör den nedre halvan i södergruppen och att det kommer krävas koncentration och hårt arbete för att inte dras in i ett ovisst nedflyttningskval i slutet av säsongen. Högre krav än att IFK ska undvika nedflyttningskvalet bör folk inte ha heller. Men det här laget har kvalitet och spelar man på sin normala förmåga utan formsvackor, så ska säsongen inte behöva sluta i misär utan i slutspel.

Nyförvärv
David Erkenborn, Lidköpings AIK, Johan Grahn, Sarpsborg, Rickard Wallin, Sarpsborg, Kjetil Bergh, Mjöndalen, Filip Strömqvist, Vargön, Mathias Andersson, Karlsborg, Nils Wikström, Derby, Tomi Niemikorpi, Katrineholm, Simon Stenvall, Mjöndalen, Teijo Laitinen, Katrineholm, Andreas Eriksson, Kalix

Spelarförluster
David Karlsson, Selånger, Alexander Mayborn, Gripen, Johan Sixtensson, Villa Lidköping, Daniel Gratjov, Kungälv, Mikael Lindberg, Kungälv, Mats Rönnkvist, Kalix, Viktor Weiselius och Joachim Berglundh slutar, Mattias "Bissen" Larsson, Köping, Misja Pasjkin, Edsbyn, Martin Röing, Hammarby, Valeri Gratchev, Zorkij, Lars Fall, Sirius, Carl Walther, studier

Träningsmatcher
Jönköping - Vänersborg 2-6 (Svenska Cupen)
Vänersborg - Örebro 2-3 (Svenska Cupen)
Sandviken - Vänersborg 4-2 (Svenska Cupen)
Vänersborg - BolticGöta 5-4
Vänersborg - BolticGöta 5-4
Slottsbron - Vänersborg 1-7
Sandviken - Vänersborg 6-1 (World Cup)
Dynamo Moskva - Vänersborg 9-0 (World Cup)
Torneå - Vänersborg 4-1 (World Cup)
Vänersborg - VillaLidköping 3-6
Vänersborg - Vetlanda 3-3
Vänersborg - Motala 0-5

Det här talar för IFK Vänersborg

- Underdog-syndromet
IFK är redan på förhand ett bottenlag i motståndarnas ögon, ett lag som tappat alla sina stjärnor och som alla lag har en stor chans att slå. Vänersborg har alltid varit som bäst under de förutsättningarna och vet hur man vänder sånt till sin fördel.

- Kollektivet
De mätta stjärnorna är borta och in har nya, hungriga spelare kommit. Spelare som är villiga att ge allt för IFK och bandyn. Man kommer spela som ett lag, för varandra utan att ha några storstjärnor som man väntar på ska göra arbetet åt dem.

- Unga, hungriga spelare
Förra året var IFK inte lastgammalt, men man hade en del spelare som saknade motivation eller som passerat sin "peak". Spelare som siktade på SM-guld eller hade dollartecken framför ögonen. Dessa spelare såg mer än lovligt nonchalanta ut stundtals, inte minst i slutspelet. Nu är de borta och laget består av unga, hungriga spelare som till stor del är egna produkter. Deras mål är att göra IFK så bra som möjligt - inte att bli uppmärksammade av någon storklubb.

Det här talar emot IFK Vänersborg

- Spelaromsättningen
Det går inte att komma ifrån att stor spelaromsättning är ett problem för alla lag. Och det är inte dussinspelare som lämnar laget heller. Att spela ihop ett nytt lag tar tid, och det kommer kosta poäng i början av säsongen.

- Spetskompetensen
Eller snarare bristen på den. I år finns ingen Pasjkin som för 30 mål per säsong. Det finns ingen Röing som på egen hand siffrorna nere. Det finns ingen Gratchev som med lite magi vänder en match på egen hand. Kollektivet måste fungera, annars får IFK problem.

- Orutinen
I IFK:s trupp finns det bara nio spelare som spelat en hel allsvensk säsong som ordinarie i sitt lag. Allsvensk rutin saknas och många spelare kommer från lägre divisioner och behöver tid för att anpassa sig till tempot. Om några av de mindre rutinerade inte klarar av att ta steget in i allsvenskan så kommer ett tungt ansvar vila på de mer rutinerade spelarna.

Spelarprofilerna

Veteranen - Jonas Berner
Jonas Berner är anfallaren som knappt kan åka skridskor men som ändå placerat sig på topp 10 i en allsvensk skytteliga. 37 år gammal är han omskolad till defensiv mittfältare och har spelat där med bravur. Hur man gör mål har han inte glömt heller - på försäsongen har han varit en av IFK:s mest målfarliga spelare. Har ett ruggigt skott som ofta är åde hårt och välplacerat. Med sin rutin och sitt härliga humör blir han en viktige kugge i det unga IFK - både på och utanför planen.

Liraren - Tomi Niemikorpi
Tomi Niemikorpi är liraren i årets IFK. Han behärskar alla moment inom bandy: Läcker skridskoåkning, öppnande passningar, bländande teknik och ett utpräglat målsinne. 31 poäng fördelat på 22 mål och 9 assist förra säsongen skvallrar om finländarens kvaliteter. Fick största delen av försäsongen spolierad pga en spricka i foten, och visst saknade IFK en spelare som Tomi stundtals - en spelare som kan bryta dödlägen och skapa chanser på egen hand. Nu är han dock tillbaka och jag vågar lova att vänersborgspubliken kommer få en ny favorit i vinter.

Lagkaptenen - Henric Eriksson
När Martin Röing gick till Hammarby lämnade han kaptensbindel kvar i omklädningsrummet. Vem som skulle trä den på armen efter honom var det inget snack om. Henric Eriksson är sprungen ur de egna leden i Vänersborg och har utvecklats för varje år. "Buddha", som han kallas, är en av allsvenskans bäst tränade spelare och han är IFK:s hjärta och lungor på planen - ta bort honom och laget dör till slut. Henric är en spelare som växer med ansvaret och han är IFK Vänersborgs nyckelspelare nummer ett i vinter.

Säsongstips
Södergruppen ser på förhand både jämn och ojämn ut. Västerås och Hammarby kommer vara i särklass och sluta etta och tvåa. Men där bakom är det extremt jämnt. Samtliga lag har försämrats/förbättrats lite sedan förra säsongen och ligger nu på ungefär samma nivå. IFK var södergruppens bästa lag förra säsongen, och i och med alla spelarförluster har man nu halkat ner ett par steg i tabellen. Vetlanda ser en aning bättre ut offensivt i år än tidigare, medan Villa ser betydligt sämre ut offensivt. I Motala råder status quo och Boltic är lika dåliga som förra säsongen. Örebro blir en frisk fläkt, men i långa loppet räcker man inte till, tyvärr.

IFK Vänersborg kommer missa elitserien i år i och med sin sjätteplats i tabellen. Med hjälp av sina två bonuspoäng spelar man till sig en plats i åttondelsfinalerna och därefter kan vad som helst hända.