Krönika: Annorlunda men ändå lika bra
Daniel Engström har funderat över spelet, spelarna, publiken, mindre öl, han har i princip funderat över allting som har med VBK att göra. Han har även författat en krönika om det.
Då det redan gjorts en finfin statistiskgenomgång av de sju första omgångarna tänkte jag göra en reflektion över de saker som inte riktigt kommer fram i statistiken. Statistik i all ära, det är jättekul, men det kommer aldrig fram hur saker och ting har blivit som det blivit, bara att de blivit. Nu ska ni inte ta detta som att jag faktiskt vet varför VBK tagit tolv poäng på sina åtta första matcher, varför de gjort dubbelt så många mål som förra året, varför det har varit beklagligt lite publik. Men jag ska visa på hur jag tänker. Ni som tycker att jag inte har en siffra rätt får gärna tycka så, bara ni tycker någonting och blir så intresserade att ni orkar gå/cykla/bila bort till kullen nästa match.
Förra året var VBK i stort sett helt befriade från skador, man spelade med i stort sett samma uppställning regnmatch efter regnmatch. Matcherna vanns med 3-2 efter några hörnmål av Rolf Hedberg och målet spikades gång på gång igen av Andreas Bergwall som nog var bra mycket bättre än någon kunnat hoppas. I år vinns matcherna med 13-0 och 10-2. Björn Einarsson gör massor av mål, Daniel Svedberg producerar assist på löpande band och knappast en match har gått utan att vi har haft en ny laguppställning. Vi har haft skador på först och främst alla bröder Einarsson, av varierande grad. Såväl Andrej Sannikov som Fredrik Johansson har fått avstå matcher på grund av skada. Trots detta har VBK öppnat säsongen lysande. De två förlusterna är inte mycket att säga om, även om 4-10 aldrig är godkänt. Alla dessa skador har lett till att spelare som förmodligen annars inte varit med i truppen fått chansen, och tagit den. Fredrik Johansson har hållit Håkan Adolfsson på bänken. Vad Johan Löfstedt gjort vet vi alla. Om nu ryktet om att en ny spelare är på väg in stämmer och Ulf Einarsson blir frisk kommer herrar Edlund/Johansson faktiskt behöva peta spelare som kan gå in och göra ett bra jobb. Det var inte igår det hände i Vetlanda BK. Alltså, trots att det är flera skillnader mot hur det såg ut förra året vid samma tidpunkt är tabellplaceringen densamma och i målet är den enda skillnaden att det nu är Dennis Gustafsson som spikar igen.
Hur VBK står sig mot bättre motstånd vet vi dock inte riktigt ännu, en vinst hemma mot Vänersborg är bra, men man för inte glömma de problem IFK hade under försäsongen. Villa var ett bottennapp. Men som tidigare nämnts, om Uffe kommer tillbaka och vi faktiskt får ett nyförvärv kan vi bli riktigt bra framåt jul och till starten av Elitserien. För till Elitserien kommer VBK, såklart.
Sedan vill jag ta upp den ganska vanligt förekommande frågan om publiktillströmningen, eller då snarare bristen på den. Runt 300 åskådare mot Derby är dåligt. De andra siffrorna är kanske inte så mycket att säga om. Den rivalitet som en gång fanns mellan VBK och Boltic är borta och Boltic är ju knappast något topplag som drar 2000 personer längre. Vad som är lite trist är att jämfört med 10-15 år sedan har publiksiffrorna mot exempelvis Boltic och Västerås gått ner, dessa matcher drog ju allt som oftast över 2000 åskådare, samtidigt som Vänersborg fortfarande bara drar 700-800 åskådare trots att dess matcher är helt annorlunda nu jämfört med 1993 när Claesson förmodligen gjorde tre mål och matchen var avgjord på förhand. För att sammanfatta det har Vetlandaborna förstått att Boltic inte längre är en toppmatch, men inte förstått att matcher mot Vänersborg är det.
Nu är det så att jag inte bara är VBK:are, utan även djurgårdare (jag vet, usch och fy! Skäll på mig). Djurgårdens IF Fotboll har i dagarna beslutat att höja sina priser såväl på säsongskort som på biljetter. Debatten på diverse forum rasar och man utkristalliserar snabbt två olika åsikter. Den ena är att det är alldeles för dyrt. Djurgården ska vara glada att man överhuvudtaget vill lägga pengar på dem, de ska vara tacksamma och riskerar nu att gå samma öde som Djurgårdens hockeysektion tillmötes. Den andra åsikten är att det är helt enkelt så att man måste dra in pengar på biljetter. Sponsorer hjälper en del, men de löpande kostnaderna såsom löner, tejp och resor betalas till stor del av publikintäkter. Vill man se ett framgångsrikt DIF får man vackert betala, hundra kronor mer i månaden är två öl på krogen mindre i månaden, inte så farligt egentligen. Det handlar om prioriteringar.
Nu ska givetvis detta appliceras på VBK, där säsongskort inte förekommer och allt sker i mindre skala. VBK har en relativt svag ekonomi, elitlicensen klaras men hänger ändå på en tråd som är lite för skör. Jag vet att en del fullständigt skiter i bandy, och det må väl vara hänt. Men alla ni som faktiskt är intresserade men som alltid hittar ursäkter för att inte gå. Pallra er iväg, i alla fall ibland. De där hundra kronorna innebär som sagt kanske två öl mindre i månaden, eller två pizzor eller tolv Aftonbladet mindre. Men om alla som var mot Vänersborg går på en match de egentligen inte tänkt gå på innebär det i runda slängar 80 000 kronor extra till VBK. Plus att ju fler som är på Kullen, ju roligare blir det. Prioritera bättre!
