Överraskande poäng för VBK
Den som tippade att matchen mellan Vetlanda och Sandviken skulle sluta oavgjort var nog relativt ensam. Hur som helst var det just så det blev på Tjustkulle, även om det var VBK som var närmast segern men kunde inte knipa igen över 90 minuter.
VETLANDA BK - SANDVIKENS AIK 4-4 (2-1)
1-0 (6) Patrik Gustafsson, 1-1 (24) Patrik Nilsson, 2-1 (25) Christoffer Edlund, 3-1 (47) Ulf Einarsson, 4-1 (48) Stefan Nordén, 4-2 (50) Stefan Söderholm, 4-3 (75) Daniel Eriksson, 4-4 (81) Patrik Nilsson
Hörnor: 5-5
Utv.min: VBK 2x10 SAIK -
Domare: Team Jonas Hovlund
Publik: 755
Uttryck som ”drömstart”, ”kalasinledning” och ”så jävla gutt” dök upp i huvudet på Tjustkulle redan efter sex minuter. På matchens första hörna trycker Patrik ”PG” Gustafsson in det röda nystanet i nät och det var 1-0 till VBK. Det var inte bara målet som var överraskande bra, utan även spelet. Vi vet att VBK kan prestera, men med de senaste matcherna i minnet var det otroligt överväldigande att se VBK:s spel i inledningen av matchen. Spelet var koncentrerat till den offensiva – för Vetlandas del – planhalvan och allt såg ljust ut. Sandviken kom ingenstans med sina försök och man stod och funderade på hur det här laget kunde köra över Villa med 12-2. Är Villa verkligen så dåliga?
Fyra, fem stycken jublade vid 1-1
Samtidigt stod man och funderade på hur detta VBK kunde bli överkörda mot Edsbyn med 2-12. Jag såg inte matchen i Edsbyn, men jag kan ändå fastslå att VBK var bättre i den här matchen. Betydligt bättre. Mitt i fina VBK-kombinationer och anledningar att tro på 2-0 kommer i stället 1-1. Patrik Nilsson visar sin vitalitet och sätter bollen mellan benen på Dennis Gustavsson. De tillresta Sandvikarna på läktarna satte dock jublet i halsen – för VBK:s replik kom blixtsnabbt. Lång passning till Christoffer Edlund, som åker i från försvaret, rundar bortamålvakten och lägger in sitt första mål på Tjustkulle för i år. Glädjen som Chrille visade upp var minst lika stor som på läktarna, ett vrål som hördes ända upp till Gästrikland. Passningen till Chrille stod Ulf Einarsson för, hans första poäng för säsongen.
Det var Vetlanda BK som hade mest boll i matchen och även laget som hade bollen bäst. Något man gjorde bra var att kontrollera mittfältet vilket stoppade Sandviken helt. De svartklädda kom egentligen ingenstans, bortalaget var verkligen överraskande bleka. Även om inte VBK la så mycket krut på offensiven efter 2-1 så var man laget som höll i marionettrådarna, dessutom med ett trevligt passningsspel. Sandviken försökte på slutet av halvleken, kom mer in i matchen men blev aldrig farliga. Efter en mycket bra halvlek håller VBK Sandviken stången 45 minuter ut och leder med 2-1. Det kunde ha varit en större ledning för Daniel Svedberg kom ofta till farliga skott och en gång trodde jag på mål. Det kändes nästintill för bra när Jonas Hovlund blåste av halvleken.
Uffes första mål
Om man kallar inledningen på den första halvleken för drömstart så var det bara en piss i Norrasjön mot starten av den andra halvleken. Mannen i gul tröja och med nummer elva på ryggen – Ulf Einarsson – dubblade omgående sin poängskörd från första halvleken. Han får bollen från Daniel Svedberg och med fri skottsikt tar han i för Jonas Claesson och fosterland – 3-1 till Vetlanda BK. Sandviken gör efter det målet avslag och spelar bollen ända hem till mållinjen. En olycklig svartklädd försvarare trillar och tappar bollen, som Stefan Nordén snappar upp och sätter i nät. 4-1 och allt kändes som en dröm, högt ovanför lamporna över isen.
I Sandviken finns det en spelare som heter Stefan Söderholm och han var naturligtvis tvungen att sticka hål på vårat gula drömmoln. Det gjorde han snyggt också, med en välplacerad volley. Sandviken naglade sig fast på offensiv planhalva och VBK kom allt längre från sin offensiva zon. Tiden gick och allt mer tillbakapressade blev VBK. Sandviken gjorde det dock inte på något sätt bra, för spelet var uddlöst och påstå att laget skapade en riktig press vore att ljuga. Tror knappt att de hade några skott på mål.
Två poäng blev allt mer avlägset
En av offensiva möjligheter för VBK sågs när man med cirka kvarten kvar skapade en hörna. Mycket mer än just en hörna blev det dock inte och Sandviken ställde om och skapade ett frislag. Dennis Gustavsson i målet tvingades till en dubbelparad och bollen smet ut över kortlinjen. På hörnan som följde klipper Daniel ”Zeke” Eriksson in 4-3 och Sandviken kröp också närmre målmässigt. Domare Jonas Hovlund visade sig som vanligt från sin sämsta sida och visade ut Ulf Einarsson minuten efteråt. Hovlund hjälpte till att satta VBK mer och mer i sänka. Tankarna i mitt huvud flög först i väg till matchen mot Västerås häromveckan, där VBK tappade ledningen i andra halvlek. Sedan fick man naturligtvis upp fjolårets Elitseriematch mot Sandviken i huvudet, där VBK tappade en poäng i slutminuten. Det var tur att man inte hade lite nitroglycerin under tungan i detta läge.
Slutminuterna
Det blev inga två poäng till Vetlanda denna kväll. Efter att ha kämpat och slitit kunde man till sist inte hålla igen längre. Sandvikens Patrik Nilsson frispelas framför mål och får närmast öppen kasse. Han sätter bollen mellan benen på Rolf Hedberg (tror det var han som stod på mållinjen) och där gick dem två poängen. Efter målet hände inte mycket mer förrän Jonas Hovlund för sista gången (och en av de få gånger han gjorde det rätt) blåste i sin pipa.
En poäng till VBK och sett utifrån hur det såg ut inför matchen är det godkänt och över förväntan. Om man dock tittar på matchens utveckling så är det verkligen olyckligt att inte båda poängen går till VBK. Riktigt synd att man inte kan hålla i en ledning och detta är kanske något man ska träna på. Hur man gör det vet jag dock inte, hoppas Kent och Putte vet det.
Björn?
Värt att notera är att Björn Einarsson saknades i dagens uppställning. Varför han inte var med och hur lång hans konvalescens blir vet jag ingenting om. Vi får hoppas att han är tillbaka när kosan styrs mot Västerås på onsdag. Dessutom lägger jag pannan i veck över dagens publiksiffra. 755 var den officiella och om det stämde så är det rent åt skogen för dåligt. Men jag har ändå svårt att tro att det var rätt, för det kändes som om det var mycket mer folk. I alla fall i klass med annandagen. Mystiskt var ordet.
Nävelsjö vann!
Tidigare på söndagen spelade VBK:s samarbetsklubb Nävelsjö SK sin sista match i den södra division ett-serien för säsongen. Efter att endast ha tagit tre poäng på tretton matcher (tre oavgjorda), och fått mest uppmärksamhet för att Ulf Einarsson gjorde comeback i Nävelsjös annandagsmatch mot Jönköping (förlust med 1-7), slog man till och vann med 4-3 mot Nässjö IF. Nävelsjö har haft lätt mot Nässjö i år, när man möttes på Skogsvallen blev det 4-4. I och med att Nävelsjö bara tog fem poäng blev man sist i serien, tre poäng bakom Tranås. Detta innebär att man får spela i Allettan resten av säsongen, tillsammans med både Tranås och Nässjö. Vi får hoppas att Nävelsjö klarar sig kvar och inte åker ur serien som förra årets samarbetslag, Målilla GoIF. Förutom Ulf Einarsson kan även Jakob Säleby, Johan Löfstedt och P19-spelaren Petter Lennartsson representera Nävelsjö.
Spelarpoäng VBK
3 p Ulf Einarsson
2 p Håkan Adolfsson
1 p Stefan Nordén
