2016-09-13 20:45

Preston - Cardiff
3 - 0

VBK steget efter i Stockholm

Vetlanda BK kunde inte bryta trenden att förlora mot de på papperet lite bättre lagen. På ett regnigt Zinkensdamm var VBK hela tiden steget efter och Hammarby kunde till slut vinna med 5-1. VBK hade inte den skärpan som krävs för att man ska kunna skaka Hammarby, men man var på intet sätt chanslösa och en bra dag är VBK klart kapabelt att slå vilket lag som helst i Sverige.

Hammarby IF/BF - Vetlanda BK 5-1 (3-0)

(6) Gustav Björkman, 2-0 (18) Andreas Eskhult, 3-0 (35) Robin Sundin, 3-1 (56) Johnny Hellström, 4-1 (73) Stefan Erixon, 5-1 (77) Stefan Persson.

Hörnor: 20-5
Utvisningar: Hammarby 1x5, Vetlanda 3x10, 1x5
Publik: 1928
Domare: Stefan Lisell

Precis när undertecknad klev av bussen för att traska mot Zinkensdamm började regnet att falla och när jag väl var framme och såg den stora gulsvarta flagga på läktaren vräkte regnet ner och kom så att göra under hela matchen. I VBK hade tränarparet Johansson/Sandell gjort två ändringar sedan senast; Pelle Einarsson var tillbaka efter sina ljumskproblem, detta på Magnus Karlssons bekostnad och Jacob Säleby stod i mål istället för Dennis Gustafsson. Till tonerna av Kentas ”just idag är jag stark” äntrade Hammarbyspelarna isen och jag hoppades att de skulle visa sig lika starka som Kim var när han sjöng den förra nyårsafton. Det var de tyvärr inte.

Hammarby strået vassare
Matchen började något avvaktande och när VBK fick sin första hörna i femte minuten pratade alla om PG, men av hörnan blev inte. Istället tog sig Andreas Eskult minuten efter fram på högerkanten och avlossade ett inte alltför märkvärdigt skott som via Jacob Sälebys högra benskydd letade sig fram till en på straffpunkten fristående Gustav Björkman. Med öppet mål hade han inga större bekymmer med att lyfta in 1-0 och VBK hade fått den starten de förmodligen hade pratat om att de inte skulle få. Efter detta tog VBK för sig allt mer och bland annat visade Johnny Hellström att han kommer att kämpa för att behålla sin nyvunna plats när han kämpade till sig bollen högt på offensiv planhalva och vann ett frislag. Tyvärr så sjabblades detta frislag, likt alla andra VBK-frislag i bra läge matchen igenom, bort. Kort därefter skapade VBK sin tredje hörna. På denna hörna följde kalabalik framför Andreas Bergwalls mål, men nämnde målvaktsfantom visade varför han är Sveriges bästa målvakt när han trippelräddade VBK:s försök till utjämning.

Minuten efteråt bjöd Andreas Eskhult på matchens prestation när han solokörde genom hela Vetlandaförsvaret och petade in 2-0. Man kan tala om passivitet från försvarares sida, men faktum kvarstår att en genomåkning som denna på en is som blivit mer än lovligt knottrig redan efter 15 minuter är inget annat än ren och skär idrottskonst. Efter detta mål hann Johan Löfstedt med att skjuta tätt utanför och Jacob Säleby räddade ett friläge från Stefan Persson. Även Kalle Spjuth hann med att missa ett friläge, den här gången var det dock isens ojämnhet snarare än VBK-keeperns skicklighet som var orsaken.

Efter 35 minuter fick vi tyvärr se en repris av skeendet i matchens 6:e minut. Ett lågt skott från höger styrdes via Sälebys högra benskydd till en fristående Hammarbyspelare som tackade och tar emot. Mottagaren denna gång var Robin Sundin. Eftersom att Andreas Bergwall bestämt sig för att vara omöjlig denna afton var ställningen i halvtid 3-0 till hemmalaget, Johan Löfstedts styrning från nära håll till trots.

Halvtid
Ska VBK ha en chans mot Hammarby borta krävs det som jag ser det främst två saker: Skärpa och marginaler, eftersom det en brukar leda till det andra väljer jag att fokusera på skärpan. VBK hade väl så mycket av spelet som Hammarby, men anfallen slutade allt som oftast med ett lamt skott från långt håll eller ett misslyckat passningsförsök. Såväl Hellström som Hedberg hade utmärkta lägen att frispela lagkamrater, men missade till synes enkla passningar. Kanske kan detta skyllas på isen men det störde mig något enormt. Detsamma kan sägas om Jacob Sälebys högra benskydd. Kanske är jag för hård mot honom, men jag tycker att man borde kunna styra returen på så pass lösa skott någon annanstans än rakt ut.

Hopp om vändning
På läktaren under halvtidsvilan talades det om vändningen från 0-2 till 3-2 på zinken för två år sedan och när VBK:s bäste för dagen, Johnny Hellström, slog in 1-3 sekunderna efter att Hammarby prickat ribban började nog alla med gulsvart hjärta hoppas på en vändning. Strax efter hade Hellström ett tungt skott precis över och han var också nära att peta in en retur från Christoffer Edlunds knackskott. Tyvärr visade sig Hammarby vara lite rappare på skridskorna och man lyckades utnyttja de ytor som VBK:s jakt innebar. Som tur var visade Säleby vilken bra målvakt han är och han höll VBK kvar i matchen, tillsammans med VBK:s hörnrus som matchen igenom var bra. Men när jubilerande domaren Stefan Lisell, han gjorde sin 300:e match, av någon anledning beslutade sig för att fira detta genom att visa ut den för dagen duktige Håkan Adolfsson kändes vändningen långt borta och Hammarbys två hörnmål fram till 4-1 och 5-1 kändes logiska. De sista tio minuterarna bjöd inte på någon större spänning, men VBK hann alla fall med att sjabbla bort ytterliga tre frislag i bra lägen.

Hopp om bättring
VBK var med i matchen fram till det att Håkan Adolfsson blev utvisad. Men för att på allvar kunna skaka de bästa lagen krävs som tidigare nämnts en skärpa som tyvärr inte fanns idag. Det krävs också att spelare som Ulf Einarsson, Björn Einarsson och framför allt Dennis Riabchevski visar betydligt mer. När dessutom Jonny Hellström visade framfötterna hoppas jag verkligen att Riabchevski visar mer mot Sandviken, annars förespråkar jag att han får följa en match eller två från läktaren.

Hammarby visade idag att man är ett väldigt bra bandylag och när spelare som Andreas Eskult och Stefan Persson sätter fart går det fort, framför allt är Hammarbys omställningar ett föredöme. När dessutom VBK tillät dem att kontra blev de än giftigare.

För VBK gäller det att ta nya tag när man på fredag tar emot stålmännen från Sandviken. Dagens match visade att VBK har en bit kvar till den absoluta toppen, men den visade också att VBK har kapacitet att störa dessa topplag även när man inte är på topp. Är VBK på topp mot Sandviken kommer två poäng att bärgas, det är jag övertygad om.

Som tidigare nämnts anser jag Johnny Hellström vara dagens bästa VBK:are. Hade det inte varit för Sälebys två lämnade returer hade han varit självklar som mottagare av de hett åtråvärda tre poängen, men tyvärr kostade de två målen lite för mycket. Jag ser dock gärna att han får fortsatt förtroende mot Sandviken.

Dessutom fick alla återigen bevisat vad mycket bättre det vore med tak. Tack alla ni som ser till att det händer något i frågan.

Spelarpoäng VBK
3 p Johnny Hellström
2 p Jacob Säleby
1 p Håkan Adolfsson