En ny infallsvinkel på Tjustkulle (del 1)

På onsdag fattas det avgörande beslutet om Tjustkulles framtid och den eventuella bandyhallen i Vetlanda. Inför detta beslut har Tjustkulle-redaktionen i en tvådelad artikelsvit tittat närmre på miljöaspekten för Tjustkulle, i nuvarande skick och vid ett hallbygge.

Motståndarna till Vetlanda Arena AB vinklar hela tiden debatten så att man ska föranledas att tro att ett ja alltid blir dyrare för kommunen än ett nej. Men vad grundar man detta på egentligen?

Enligt kommunens egna prognoser blir driftkostnaden för Tjustkulle, efter genomförandet av planerade investeringar, exakt densamma som det driftsbidrag som Vetlanda Arena AB begär. Borgensförbindelsen kan i absolut värsta fall orsaka kommunen extra kostnader, men skulle arenabolaget gå i konkurs efter ett antal år, så har man har då i gengäld anläggningar värda avsevärt mer än de lån man tar över. Kommunen har givetvis gjort egna riskanalyser av olika scenarier och kommit fram till att risken är liten att man skulle lida ekonomisk skada av att arenabolaget går i konkurs. Så egentligen är det bara borgensåtagandet som principfråga, som talar emot arenabolaget. Men att basera sitt nej endast på detta är väl knappast rimligt?

Det kommunala alternativet – inget alternativ
Enligt den enda kommunala vision för Tjustkulle som hittills presenterats, så fortsätter både bandy och ishockey som utomhusidrotter i Vetlanda stad, till samma löpande kostnad som inomhusanläggningarna via Vetlanda Arena AB. Bara detta är anmärkningsvärt! Man får alltså helt nya anläggningar för hockey och bandy, inomhus, för samma löpande kostnad som utomhusrinkar. Och inte nog med det! Man får en konstgräsplan för fotbollen av Vetlanda Arena AB också, helt utan extra kostnad.

Miljö och klimat
Miljöfrågorna är mer i ropet dessa dagar, än kanske någonsin. Förenta Nationernas klimatkonferens hålls i Köpenhamn just nu, där världens ledare diskuterar dessa frågor. Dessutom genomfördes nyligen en miljödemonstration i Vetlanda och röster höjdes för att miljön och klimatet blir oerhört stora frågor för kommunen framöver och kommer att genomsyra hela verksamheten.

Givetvis är även Tjustkullefrågan en miljöfråga och det vore naivt att inte väga in miljöaspekten när man som politiker tar ställning för eller emot Vetlanda Arena AB:s förslag.
Den mest framträdande miljöeffekten av Tjustkullebeslutet blir naturligtvis energikonsumtionen. Vatten fryser inte till is förrän vid minusgrader, därom råder inga tvivel. Att hålla isparketter för bandy och ishockey utomhus i södra Sverige, mellan oktober och mars, kostar väldigt mycket energi. Med kommunens investeringsplan för Tjustkulle skulle detta energibehov bestå och kostnaderna öka stadigt i många år framöver, medan inomhusanläggningar skulle kunna krympa energiförbrukningen, trots längre säsonger.

SMHI använder, vid jämförelser av klimatdata, givna 30-årsperioder som referensdata, s.k. standardnormalperioder. Den nu gällande normalperioden är 1961-1990. I tabellen nedan har månadsmedelvärdena för temperaturer under normalperioden, från oktober till mars, jämförts med månadsmedelvärden från de sju senaste bandysäsongerna. Mätvärdena är hämtade från Målilla väderstation, knappt fem mil från Tjustkulle, med likvärdiga klimatförutsättningar. Av tabellen framgår tydligt hur de senaste årens vintrar varit klart mildare än snittet för normalperioden. Under bandysäsongen 06/07 var medeltemperaturen under hela säsongen 3,6ºC, vilket är 3,5ºC varmare än snittet för normalperioden och säsongen därpå var medeltemperaturen över noll grader under hela vintern. Definitivt inga optimala förhållanden för att frysa is.

Jämförelse av medeltemperaturer över tid. Vårt vinterklimat på 2000-talet ligger betydligt över snittet för normalperioden. Röda siffror motsvarar plusgrader medan blå motsvarar minusgrader. Alla värden presenteras i enheten, grader Celsius.(Källa: www.smhi.se)
Klicka på grafen för större format!

Den hall som planeras på Tjustkulle via Vetlanda Arena AB, är en oisolerad hall som i mångt och mycket kommer att hålla samma temperatur invändigt som utvändigt, i alla fall vid utomhustemperaturer som inte vida överstiger nollstrecket. Tekniska kontoret, som till dags dato driver bandyanläggningen på Tjustkulle, beskriver emellertid vinden som den allra svåraste faktorn för att hålla is, utöver temperaturen. Regn är visserligen inte heller särskilt fördelaktigt, men inte alls lika besvärligt som vind. Vinden gör att den köldkudde som byggs upp över isen blåser bort, och lämnar utrymme för icke nedkyld luft, vilket ökar energiåtgången i kylanläggningen avsevärt. Medelvindarna hänger i sin tur ihop med temperaturen. Milda vintrar ger ett blåsigare väder. Tydliga exempel på detta är bland annat vinterstormarna Gudrun och Per som väl de flesta har i färskt minne. Denna typ av vinterstormar är något som SMHI spår kommer bli allt vanligare framöver. Temperaturen i tabellen ovan kan alltså ses som en indikatorparameter även för vindstyrka.

Omvärldsanalys
Vi fokuserar på enbart bandyhallen en stund. Isytan är avsevärt större än för hockeyn och kostnaderna för att hålla is blir således större. I Surte, i Ale kommun, har man en bandyhall med en konstruktion mycket lik den som Vetlanda Arena AB planerar på Tjustkulle. Projektledaren för uppförandet av Ale Arena uppger att man inför bygget kalkylerade med en genomsnittlig energibesparing på 30-40%. Siffror som man baserade dels på meteorologiska bedömningar och på tekniska specifikationer av den befintliga och nya anläggningen. Nu när hallen varit i drift under en längre period så har man kunnat se att dessa kalkyler stämmer väl överens med det faktiska utfallet.

Även i Edsbyn har man en oisolerad bandyhall och även där har man kunnat se energiåtgången minska. Dock inte i riktigt lika hög grad som i Surte, vilket främst torde ha sin förklaring i de två orternas olika geografiska läge.

Dessvärre finns inte många andra anläggningar att jämföra med som varit i drift under tillräcklig tid. Det står emellertid helt klart att energiåtgången minskar med en hallbyggnation över bandyisen. Om någon nu trodde att man i sammanhanget glömt bort att räkna på ökad energiåtgång för belysning m.m, som man ju måste ha tänd inomhus även på dagtid, så kan ni vara lugna. Dessa tillkommande poster är redan inbakade i kalkylen.

» Läs del 2 här!