En ny infallsvinkel på Tjustkulle (del 2)
På onsdag fattas det avgörande beslutet om Tjustkulles framtid och den eventuella bandyhallen i Vetlanda. Inför detta beslut har Tjustkulle-redaktionen i en tvådelad artikelsvit tittat närmre på miljöaspekten för Tjustkulle. I del två lägger vi fokus på konkreta räkneexempel.
» Först och främst: Läs del 1!
Vi måste naturligtvis anta att de prognoser som finns inom klimatforskningen slår in, och vi får den fortsatta temperaturökning i Norden som förutspås. Då har vi den första av två faktorer som styr hur kostnadsutvecklingen för driften av Tjustkulle kommer att öka med tiden.
Den andra faktorn är energipriset. Energimyndigheten gör långtidsprognoser i olika varianter, bland annat för utvecklingen av elpriser. I den senaste långtidsprognosen, som sträcker sig fram till 2025, bedömer man att konsumentpriset för elenergi ökar med 70% under de närmaste 15 åren. Detta som följd av omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen, samt en internationalisering av energimarknaderna. Även systemet med utsläppsrätter påverkar priset.
I en framtid, då Vetlanda antingen har eller inte har, en inomhushall för bandy, så kommer kostnaderna för att kyla isen att vara högre än idag. Detta är det sannolika scenario vi står inför. All meteorologisk data pekar dessutom på att vintrarna i södra Sverige även fortsättningsvis kommer att vara mestadels milda, med en medeltemperatur en bit över noll grader.
))
Överskådlig bild av kostnadsökningen för Tjustkulles bandyplan framöver, inomhus respektive utomhus.
Klicka på grafen för större format!
Ett vägskäl
Utan att krångla till saker och ting alltför mycket så kan man beskriva ovanstående diagram som att vi den 16 december står inför det vägskäl som finns där röd och blå linje går isär och här kostar elen för att hålla is på Tjustkulles bandybana ca en miljon kronor/säsong. Väljer man att rösta ja till Vetlanda Arena ABs förslag, tar man den röda vägen, och behöver då ”enbart” bekymra sig om elprisets stegring. Eller rättare sagt, Arenabolaget behöver bekymra sig om elprisets stegring. Väljer man att rösta nej, tar man den blå vägen och kommunen får fortsatt driftansvar för en anläggning med skenande energikonsumtion till ett allt högre pris. Två faktorer i kombination, som båda ökar, ger en exponentiell kurva som innebär att kommunen för varje år som går kommer att tvingas betala allt mer pengar för driften av Tjustkulle.
Samma resonemang går givetvis att föra utifrån hockeyns synvinkel. Diagrammet kommer att se likadant ut, och differensen mellan blå och röd linje blir precis lika stor i procent, dock mindre i reda pengar. Ett avtal med Vetlanda Arena AB låser driftskostnaden för kommunens del och ger på detta sätt överskådliga kostnader under lång tid, något som efterfrågats av kommunen i tidigare faser av projektet. Lägg därtill att ett nej skulle innebära ökade kostnader för en anläggning som inom en snar framtid inte fyller alls lika viktiga behov som den gör idag, eftersom bandyn i Sverige kommer att utfasas där den drivs vidare utomhus.
Värna om miljön
Naturligtvis finns flera lösa trådar i denna typ av resonemang, men prognoserna för både energipriser och global uppvärmning talar sitt tydliga språk, vilket gör att det enda rimliga alternativet till att rösta ja till det förslag som Vetlanda Arena AB står för, är att successivt avveckla bandyverksamheten i Vetlanda, och stänga av kylaggregaten på Tjustkulle. Men hur rimligt känns det egentligen? Här kommer andra värden in i bilden än kronor och ören, och det är svårt att se att bandyn i Vetlanda värderas så lågt av någon förtroendevald.
Som ytterligare ett av många bra, redan framförda argument för ett JA till Vetlanda Arena AB den 16 december alltså – Värna om vår miljö, tänk klimatsmart! Rösta ja eller ställ er rakryggade upp i bänkarna och föreslå en nedrustning av bandyn i Vetlanda, för det är det enda kvarstående alternativ som går att argumentera för. Med kunskap om alternativen, borde möjligheten att rösta nej den 16:e, inte ens behövas…
