Skön seger för tillbakapressat Vetlanda
Det finns sköna segrar och så finns det Vetlandas seger borta mot Vänersborg. För det var nämligen en av de skönaste på mycket länge, som efter ett nervöst och dramatiskt slutskede slutade med seger för Vetlanda med 6-4, trots att man var tillbakapressade egentligen hela andra halvlek.
IFK VÄNERSBORG - VETLANDA BK 4-6 (1-4)
0-1 (16) Björn Einarsson, 0-2 (23) Johan Löfstedt, 1-2 (39) Marcus Bergwall, 1-3 (41) Patrik Gustafsson, 1-4 (44) Björn Einarsson, 1-5 (47) Patrik Gustafsson, 2-5 (49) Christoffer Fagerström, 3-5 (51) Marcus Bergwall, 4-5 (72) Alexander Mayborn, 4-6 (93) Johan Löfstedt
Hörnor: 9-3
Utv.min: IFK 1x10 VBK 1x5, 5x10
Domare: Anders Kristiansson
Publik: 1334
Den första halvleken i Arena Vänersborg var egentligen en ganska jämn historia. Vänersborg hade kanske lite mer boll, men hade varken grepp eller övertag i matchen. Vetlanda spelade smart och gjorde en bra första halvlek. De första målchanserna skapades under en intensiv minut tidigt i matchen, där yngligarna Christoffer Fagerström och Joakim Andersson missade varsitt friläge åt båda hållen. Matchens första mål gjorde Vetlanda efter 16 minuter, när Björn Einarsson fick bollen på vänsterkanten och sköt ett högt och bra skott i mål fram till 0-1. Vetlanda kändes lite mer initativtagande efter målet och minuterna senare ökade man på ledningen genom ett mycket fint anfall. Tomas Knutson drog upp bollen och hittade en ren Johan Löfstedt i mitten, som satte 0-2 till Vetlanda.
Skön halvidsledning
Som sagt så var det en jämn halvlek mellan två lag med ett liknande spelsätt. Den stora skillnaden mellan lagen i matchen var dock konstruktiviteten i anfallsspelet, för Vetlanda kändes ständigt farligare när man kom i attacker. Vänersborg behandlade mycket boll utan att komma till och fick förlita sig på lyror som oftast inte nådde rätt adress. Till slut hittade man dock rätt med en lyra och då blev Alexander Mayborn fri, men fälldes av Jonas Persson. Med knäna i isen slog han in bollen i mål och Vänersborg jublade. Efter diskussion bestämde sig dock domarna för att döma straff, vilket var helt korrekt då dels den assisterande domaren Boiwe Gustafsson blåst innan bollen var inne och Mayborn var ju dessutom liggande när han sköt bollen i mål. Att det blev straff spelade ingen roll, för Marcus Bergwall var bättre än lagkamraten Viktor Weiselius på annandagen och Bergwall satte 1-2 i mål.
Halvleken var dock långt i från över och det var Vetlanda som skulle skaffa sig en mycket viktig tremålssledning. Man fick en hörna per omgående efter straffen och på denna gjorde Patrik Gustafsson 1-3. Innan pausen slog Johan Löfstedt en mycket bra passning till Björn Einarsson, som blev helt fri och gjorde 1-4. En halvtidsledning som sett till spelet nog var något mål för stor, men där Vetlanda visade prov på ett mycket bättre anfallsspel än Vänersborg.
Tillbakapressad halvlek
Ännu bättre skulle det bli i den andra halvleken, då Vetlanda direkt utökade till 1-5. Björn Einarsson drog fram på högerkanten och spelade in i straffområdet där Patrik "PG" Gustafsson fanns och gjorde sitt andra mål i matchen. Ett mål som många kanske trodde skulle bli avgörande för matchen, men Vänersborg ville annat. Direkt efter målet gjorde man nämligen 2-5 på hörna och när man i nästa anfall också fick en ny straff, så kunde Marcus Bergwall göra 3-5 för sitt Vänersborg. Två mycket snabba mål och med VBK-ögon var det för snabba mål. VBK har en tendens att spela lite för mycket på en ledning och backa hem oerhört när man leder matcher i den andra halvleken. Man gör det visserligen väldigt förtjänstfullt, men VBK hade behövt den där fyramålssledningen längre för att kunna kontrollera och döda matchen.
Istället handlade det egentligen uteslutande om Vänersborg i den andra halvleken. Hemmalaget ägde oerhört mycket boll, men var fortsatt alldeles för dåliga i den offensiva delen av planen och det var som till slut skulle bli avgörande. Målchanserna som Vänersborg skapade var halvsituationer där bollen studsade åt olika håll, men dock aldrig i mål. Man försökte köra i genom Vetlandas oerhört kompakta försvar, men lyckades inte med detta. Domaren Anders Kristiansson blåste egentligen varenda frislag i andra halvlek samt nästan alla utvisningar för Vänersborg, vilket kändes lite väl mycket med VBK-ögon sett. Med objektiva ögon var det kanske mer berättigat och VBK fick åtminstone stopp på hemmalagets attacker.
Vänersborg bjöds på mål
Ett felpass i eget straffområde i den 72:e minuten gav Vänersborg en bjudning fram till 4-5, ett mål som Alexander Mayborn gjorde. Onödigt gjort av VBK och med 18 minuter kvar så blev det ett oerhört nervöst slut. Vänersborg fortsatte att slå långt alternativt försöka åka i genom försvaret, men det gav aldrig resultat. Vänersborgs anfallsspel är inte tillräckligt bra för att omvandla ett stort spelövertag och ett tillbakapressat motståndarlag i mål. Riktigt klara målchanser till en kvittering fanns aldrig, bortsett från hörnor. Spelmässigt hade 5-5 varit helt rättvist och det var också vad jag med flera mer eller mindre stod och väntade på.
Då fick VBK plötsligt ytor att kontra på och när först Patrik Gustafsson prickade ribban i en kontring så kändes det snöpligt. När Johan Löfstedt sedan på övertid sköt bollen i mål istället fram till 4-6 så avgjordes matchen. VBK lyckades hålla undan i Vänersborgs press och sticka i mellan med ett avgörande mål. Matchen slutade 4-6 till Vetlanda, en oerhört skön seger. Frustrationen hos Vänersborgspubliken visade sig för övrigt när en läskflaska kastades in efter sista målet och träffade en VBK-spelare, dock ingen allvarlig smäll.
Johan Löfstedt i storform
En oerhört skön seger för Vetlanda, som blev alldeles för tillbakapressade efter 1-5. Som jag var inne på hade man behövt den ledningen längre, nu fick Vänersborg direkt kontakt och flyt i spelet. Till slut visade sig det dock att Vänersborg inte hade kapaciteten att få med sig poäng och lagets ineffektivitet gör att man just nu ser ut att få det svårt att klara sig kvar i Elitserien. IFK hade behövt en seger mot Vetlanda.
Vetlanda däremot kan jubla över den sköna segern och befäster sin slutspelsplats. Defensivt gör Vetlanda en väldigt bra match rakt i genom, offensivt såg det fram till 1-5 ut ungefär som vanligt när Vetlanda spelar, bra fart och bra effektivitet. Under den första halvleken kunde jag också smånjuta litegrann av Vetlandas sätt att metodiskt backa ur och vända hem när inget bra läge fanns för att gå framåt. Finns de som gnäller på ett sådant spel, jag tycker det är oerhört vägvinnande och typiskt Vetlanda BK.
Vägvinnande blir det också när man har en spelare som Johan Löfstedt i laget. Just nu är Johan tillbaka i den form som han hade när han gränsade till landslaget för ett par säsonger sedan, innan han bröt foten. Det har tagit tid för Johan att hitta tillbaka, men där är han just nu och det är bara till att njuta av när Johan trampar i gång på mittfältet. En oerhörd fart och en oerhörd bollkontroll, tillsammans med ett spelsinne som få svenska spelare besitter. Johan var en av tre tvåmålskyttar, de andra "PG" och Björn Einarsson. Den förstnämnde hittar allt mer rätt på mittfältet och den sistnämnde gjorde en typisk skyttekungsmatch. Han kämpade och slet men syntes inte särskilt mycket i matchen. I protokollet syntes han dock med två mål och två assists, starkt gjort av Björn!
Nästa VBK-match spelas på söndag, mot Sirius i Målilla. VBK bygger vidare mot nya poäng efter denna härliga seger mot Vänersborg.
