Uddamålsförlust mot Edsbyn

Hemmalaget fick en bra start på matchen efter mål redan i den femte minuten. Jesper Jonsson fick bollen på mittplan, trampade runt på vänsterkanten och slog in bollen till Anatoly Suzdalev som kunde styra in bollen i mål. Det dröjde dock inte alltför länge innan kvitteringen kom, Vetlanda-försvaret gjorde en brytning som tyvärr snappades upp av Mattias Hammarström strax utanför straffområdet. Hammarström klippte till direkt och Jonas Persson i målet hade inte mycket till chans.

 

Därefter var det Edsbyn som stod för bollinnehavet, dock utan att skapa alltför mycket i chansväg. Antingen bröt försvaret bollen, eller så vände bortalaget hem igen. De gånger Edsbyn kom runt på kanterna och skaffade hörnor visade man upp ett osedvanligt dåligt hörnskytte. Den enda farligheten var egentligen den situation då Edsbyns andra mål kom, Daniel Liw hittade fram med ett inspel till Jonas Edling som fick stå alldeles för ren i straffområdet och fri med Skorven gjorde han inget misstag.

 

Edsbyn pressade högt upp mot Vetlandas backlinje, men gav samtidigt hemmalaget stora ytor på mittplan. Det var också detta som gjorde att Vetlanda kunde vända matchen i första halvlek. Först lurade Pontus Blomberg bort styrning och fick fri gata fram mot Edsbyns backlinje, skottet täcktes undan men bollen gick till Jesper Jonsson i vänsterläge som sköt tillräckligt bra för att överlista Anders Svensson. Bara några minuter senare spelade man sig återigen igenom på mittplan, försvaret lurades bort och Jonsson fick friläge på pass från Björn Einarsson, 3-2.

 

I slutet av halvleken var det dags igen. Samtidigt som Viktor Törner satt på utvisningsbänken kom Suzdalev igenom på högerkanten, bröt in mot mål där han fälldes av Svensson. Men precis som förra året missades den straff man fick, denna gången av Andreas Lysell som sköt en bra bit utanför. 

 

Ändå borde Vetlanda vara nöjda med första halvlek, ledning i halvtid var inte alls oförtjänt och stundtals såg man ut som mot Bollnäs. Däremot kan inte Edsbyn ha varit särskilt nöjda, för många bolltapp, passningsspelet och hörnskyttet hackade samtidigt som Vetlanda fick stora ytor att ta sig igenom på.

 

Det ändrades dock till andra halvlek, och redan i andra minuten kom kvitteringen. Skott långt utifrån räddades av Persson, men returen var bara Daniel Liw intresserad av. Öppet mål och 3-3. Därefter var det Edsbyn för hela slanten. Inte för att man skapade så värst många farligheter, en del skott utifrån och resultatlösa hörnor. Det ändrades när Lennartsson i Vetlanda-försvaret spelade bollen rakt till Hans Andersson som spelade bollen vidare till Jonas Edling som enkelt tog sig runt och lade in bollen i mål. Bara ett par minuter senare fick Edsbyn till slut till sitt hörnskytte, 3-5.

 

Samtidigt så fanns det inte längre några ytor för Vetlanda att utnyttja. I stället blev det lyror som inte ledde någon vart, de som inte gick över kortlinjen plockades allt som oftast ner av Mattias Andersson. När Vetlanda försökte längs med isen så fastnade man hela tiden utanför Edsbyns straffområde utan att skapa något. På så vis kom matchens sista mål lite som en slump, ett felskär av en bortaspelare ledde till en hörna som Suzdalev dunkade upp i nättaket. Vetlanda fick lite mer energi av målet, men något mer än skott som gick strax utanför skapades inte.

 

Sett till hela matchen så är inte bortavinst helt orättvist. Men det är inte utan viss bitterhet man konstaterar att Vetlanda missade en straff och mer eller mindre gav bort två mål. Det håller inte mot topplag som är tillräckligt stabila utan att spela på topp. Bäst i hemmalaget var ikväll, återigen, Jesper Jonsson. I bortalaget tycker jag inte att det var någon som stack ut mer än någon annan.