Vetlanda vann juniorguld efter Anderssons sex mål
För femte gången någonsin är Vetlanda BK svenska mästare i bandy på juniorsidan. I en oerhört rafflande och spännande SM-final vann man mot Vänersborg med 7-6 och den stora matchvinnaren blev Joakim Andersson med sex mål.
VETLANDA BK J20 – IFK VÄNERSBORG J20 7-6 (4-3)
1-0 (8) Joakim Andersson, 2-0 (17) Joakim Andersson, 2-1 (27) Christoffer Fagerström, 3-1 (29) Tim Persson, 3-2 (34) Christoffer Fagerström, 4-2 (39) Joakim Andersson, 4-3 (45) Robin Lundqvist, 4-4 (53) Richard Johansson, 4-5 (54) Robin Lundqvist, 4-6 (58) Richard Johansson, 5-6 (61) Joakim Andersson, 6-6 (77) Joakim Andersson, 7-6 (83) Joakim Andersson
Hörnor: 7-5
Utvisningar: VBK 4x5, 6x10, 1 lindrigt matchstraff VBG 1x10
Domare: Kim Sunding
Publik: 413
Det var första gången sedan 2003 som Vetlanda BK spelade juniorfinal i bandy. Motståndarna Vänersborg däremot gjorde sin tredje i följd. VBK hade aldrig någonsin förlorat en final och den trenden höll i sig, medan Vänersborgs negativa trend med finalförluster förlängdes till tre i följd.
Vetlanda kopplade greppet
Ett överraskande snöoväder drog in över Sverige under fredagen och i Uppsala snöade det från eftermiddag fram till matchstart. Men när SM-finalen startade föll ingen snö och i det snöfria klimatet kunde VBK koppla greppet från start. Efter åtta minuter gjorde Joakim Andersson 1-0 till Vetlanda och det var kvällens första mål för spelaren som skulle bli den store giganten på Studenternas denna afton. Samma Andersson ökade på till 2-0 för Vetlanda åtta minuter senare, när han fick en delikat passning från Jesper Jonsson. Matchen var så långt jämn, men Vetlanda visade en helt annan offensiv kraft än sina motståndare Vänersborg.
Vänersborg dock inte ofarliga, men förutom ett antal skott så skapade man inte en enda farlig målchans i spelet under den första halvleken. Det var fasta situationer som gällde för Vänersborgs så långt och framförallt när Vetlanda hade spelare utvisade. VBK åkte nämligen på inte mindre än sex utvisningar i den första halvleken och domaren Kim Sunding började redan i den första halvleken att visa att han inte klarade av att leda SM-finalen på ett tillräckligt bra sätt. Vänersborg reducerade till 2-1 på hörna, men bara minuten därefter slarvade Vänersborgsförsvaret och gav Tim Persson friläge fram till 3-1 för Vetlanda.
Vetlanda åkte strax senare på två utvisningar för felaktigt avstånd med bara sekunders mellanrum. Kim Sunding visade upp en petighet som få bandydomare annars dömer efter, samtidigt som det var onödigt av VBK att dra på sig den andra utvisningen. Christoffer Fagerström satte sitt andra mål till 3-2 på frislaget, men direkt efter kom 4-2 till Vetlanda, återigen genom Joakim Andersson. Vänersborg visade återigen svaghet i försvaret och lämnade en lucka fram till friläge för Jocke. Minuterna senare ville Vetlanda ha straff när Tim Persson blev fasthållen i straffområdet och med tanke på att Vänersborg minuterna senare fick straff för samma förseelse så kunde man allt tycka att VBK borde haft straff innan. Så blev det inte och Vänersborg utnyttjade den enda straff som utdömdes fram till 4-3.
Vänersborgs bästa period
Känslan i paus var dock att VBK skulle klara av det hela. Man var det bättre laget så länge man höll sig på planen och Vänersborg utnyttjade framförallt fasta situationer, då alla tre mål kom till genom hörna, frislag och straff. Men, i början av andra halvlek var Vänersborg det bättre laget och hade sina bästa tio minuter i matchen. På dessa tio minuter gick man fram till 4-6, dels genom slarv i VBK-försvaret och dels genom starka prestationer från Vänersborgsspelarna. VBK i brygga, men man skulle komma igen på ett mycket starkt sätt.
Det dröjde inte särskilt länge innan VBK reducerade till 5-6 och återigen var det Joakim Andersson som stod för målet. VBK tog timeout efter målet och tog över matchen helt. Samtidigt började dock snön att falla igen och väderomställningen inbjöd inte till något ordnat spel. Det var dock VBK för hela slanten och Vänersborg ägnade mest andra halvlek åt att slå i från sig.
Det skulle dock dröja innan VBK fick utdelning på alla målchanser. Samtidigt klarade inte domaren Kim Sunding av att hålla nivån från första halvlek och tog inte utvisning på Vänersborg för samma förseelser som VBK utvisades för i första halvlek. VBK tryckte på och skapade flera bra målchanser, men lyckades inte få in bollen. VBK borde dessutom kanske haft straff när en, förvisso ofrivilligt, liggande Vänersborgsspelare bröt en bra passning till hörna.
Andersson dominerade
Men, Vetlanda gav inte upp och med kvarten kvar av matchen kom kvitteringen till 6-6. Det var återigen matchens stora gigant Joakim Andersson som gjorde målet och Jocke var inte färdig där. VBK-pressen kom av sig en aning efter den eftertraktade kvitteringen och Vänersborg hade i den 82:e minuten sin första riktiga målchans sedan 4-6-målet. Den missade man och istället kontrade VBK. Bollen till Joakim Andersson, som helt på egen hand åkte igenom hela Vänersborgslaget och fri med målvakten lade in 7-6 till Vetlanda. En fantastiskt stark prestation och ett tydligt tecken om vilken klass som den denna Andersson besitter.
Matchen var dock inte slut och domaren Kim Sunding skulle hamna i centrum i slutminuterna. Först tog han en obegriplig utvisning på Tim Persson och när Tim sade vad han tyckte fick han matchstraff. Sunding fortsatte sedan att ge Vänersborg ett övertag genom att hitta (och då med betoning på att hitta) tre utvisningar på VBK-spelare i slutminuterna. Det var närmast parodi på Sundings bedömningar och i en härlig SM-final med så många talangfulla spelare var det bedrövligt att se den avslutning som domaren skapade.
Vänersborg hade dock inte kraften att utnyttja överläget i slutet, då man alltså var fyra utespelare fler. VBK höll undan och vann SM-guldet för J20 2010/2011.
Enorm gläjde
Glädjen var stor bland VBK:s spelare och ledare samt tillresta supportrar och föräldrar efteråt. För Vetlanda BK, som har gjort en medveten satsning på juniorerna de senaste säsongerna, så var det här oerhört stort. VBK var favoriter inför finalen och levde upp till det, trots att man inte gjorde någon större spelmässig insats i finalen. Man kan så klart tacka Joakim Andersson för guldet. Sveriges kanske allra största forwardstalang var planens dominant och med sin briljans ordande han guldet för Vetlanda.
Hela Vetlanda-laget gjorde dock en kämpamässigt berömvärd insats och fick bärga det välförtjänta guldet. Utöver Andersson vill jag också nämna målvakten Christian Boman, backarna Fredrik Söderberg och Philip Lennartsson samt Jesper Jonsson och Erik Ivarsson på mittfältet, som gjorde stora insatser och möjliggjorde Vetanda BK:s femte juniorguld genom tiderna.
