-
-

Ännu en mycket svag hemmamatch av Vetlanda

Ytterligare en hemmamatch som slutade i total besvikelse efter att ett ofarligt Vetlanda förlorat mot Vänersborg med 1-5.

Det började egentligen redan hemma mot Kalix och blev sedan sämre mot Ljusdal, för att sedan kraschlanda mot Sirius och nu fortsätta i samma stil mot Vänersborg. Det här med att Vetlanda är totalt ofarliga i hemmamatcher mot lag som framförallt fokuserar på defensiven och ligger på kontring. Vänersborg hade sin taktik klar för början och gjorde det väldigt bra med ett samlat försvar och ett effektivt anfallsspel, men det ursäktar inte att Vetlanda BK återigen gjorde en helt och hållet underkänd insats inför 1076 åskådare i Sapa Arena.

Tre mål på tre chanser

Vänersborg gjorde 0-1 efter en minut och precis som i sina två första matcher fick Philip Svensk släppa in det första skottet på mål han fick mot sig. Svensk blev som några gånger förr helt utelämnad och målet kom till efter en bjudning av VBK:s backlinje. Svensk fick också släppa in skott två och skott tre från Vänersborg, som verkligen gjorde tre mål på tre målchanser i första halvlek och visade upp ett anfallsspel som Vetlanda bara kunde drömma om. När Vänersborg ställde om från samlat försvar gjorde de det med flera spelare och med en bollförande spelare som med fart och beslutsamhet åkte i genom Vetlandas sedvanligt ihåliga försvar. Det kändes så oerhört frustrerande att stå på läktaren och återigen se VBK göra en så fruktansvärt dålig halvlek som man nu genomförde i tisdagens match.

Det var egentligen ingenting som fungerade för VBK. Laget tog timeout direkt efter 0-3-målet, men den gav ingen mer effekt än en ökning av antalet höjdbollar som inte nådde rätt adress. Passningsspelet var långa stunder så slarvigt som vi tyvärr fått vänja oss vid, men det stora problemet var givetvis att anfallsspelet i stort uteslutande bestod av en ensam bollförande spelare, som inte hade fart, inte hade kreativitet och inte ens alternativ att göra något med bollen. Det går inte att spela bandy på en eller två spelare, speciellt inte när dessa två knappt får upp farten innan de tvingas vända hem från ett samlat motståndarförsvar.

En talande bild om var viljan och beslutsamheten fanns i matchen var när VBK hade ett bra kontringsläge i slutet av halvleken som inte ens kom till ett avslut, då Vänersborg fick hem elva spelare på rätt sida bollen innan VBK hade två spelare på offensiv planhalva.

Om Vänersborg gjorde tre mål på tre chanser så gjorde Vetlanda noll mål på noll chanser. Spelmässigt skapades ingenting och det enda som var nära var några chansstudsar på de två hörnor som kom till i första halvlek. I övrigt var anfallsspelet totalt ofarligt och 0-3 var pausresultatet.

Reducering men inte mer

I andra halvlek var det fortsatt VBK som hade det mesta av bollinnehavet mot ett samlat Vänersborgsförsvar men trots att spelet ändå kändes något mer potent i andra halvlek så var målchanserna väldigt lätträknande och VBK var liksom inte ens nära att komma in i matchen. Joakim Andersson reducerade visserligen med ett långskott efter 66 minuter, men jakten på Vänersborg intensifierades inte därefter och det kändes som att det saknades tro på det skulle gå att komma i kapp. Med så mycket bollinnehav, en bra mängd hörnor och 25 minuter kvar av matchen fanns det alla möjligheter att hämta in två mål. Men istället hände absolut ingenting från VBK:s sida, inte ens en tendens på att man verkligen gick för fler mål.

Tio minuter senare kunde Vänersborg istället döda matchen med två omställningar och två snabba mål och möjligen att jag är lite färgad, men jag tror faktiskt Vänersborg gjorde fem mål på fem skott på mål. Gästerna gjorde en bra bortamatch, men Vetlanda bjöd inte upp till kamp och jag är så otroligt besviken på hur Vetlanda genomförde den här matchen. Också.

Så mycket som inte fungerar

Det finns så mycket som är dåligt med den här matchen, men dessvärre är det inget som är nytt, utan saker som vi har sett i de senaste hemmamatcherna. Försvarsspelet lämnar alldeles för mycket luckor och ger motståndarna enkla möjligheter till mål, dels genom slarviga passningar och dels genom att inte styra bort motståndarna med tillräcklig kraft. På det saknar anfallsspelet allt det som gjorde VBK till ett målfarligt lag i början av säsongen. Problemen börjar redan i uppspelen som antingen slarvas bort med en direkt dålig passning eller hamnar oss en spelare som inte kan skapa några ytor. I stort sett varenda anfall tvingades vända hem på mittlinjen för att det inte fanns några alternativ med för få delaktiga spelare eller de spelare som fanns med saknade fart.

Spelarna som ska vara tongivande var också väldigt bleka. Johan Löfstedt syntes knappt i matchen men jag skulle samtidigt vilja se Johan med en utgångspunkt tidigare i planen för att just vara den som bygger anfallen. Nu hamnar han högt upp i planen och kommer inte med i spelet. Joakim Andersson har också bleknat den senaste tiden och har inte alls samma tryck i sina åkningar, samtidigt som han inte kommer till de klara målchanserna som han och Christian Mickelsson gjorde tidigare. VBK spelade sig inte förbi Vänersborgs backlinje en enda gång och de spelarna som ska bära Vetlandas offensiva spel stod inte att känna igen.

Dessutom tycker jag det är märkligt att VBK byter målvakt varannan match just nu. Philip Svensk har gjort bra insatser och förtjänar sina chanser i Elitserien, men i en situationen där försvarsspelet är så instabilt förstår jag inte syftet med lägga till ytterligare en osäkerhetsaspekt i form av att ständigt byta målvakt. Det hade förmodligen sett lika illa ut med Jonas Persson i mål, men jag kan inte låta bli att tycka det är lite märkligt att helt plötsligt låta målvakterna spela varannan match. Ska det förändras någonstans i laguppställningen borde det vara på andra positioner i laget.

För det stora problemet är givetvis att VBK är inne i en väldigt tydlig kollektiv formsvacka och det måsta hända något för att bryta det här mönstret. Nu väntar två väldigt svåra bortamatcher, men det är matcher där VBK till skillnad från dessa mycket svaga hemmamatcher inte kommer vara det spelförande laget. Kanske kan någon omflyttning i laget för att få andra spelare involverade i uppspelsfasen göra att laget vaknar till igen med bra insatser i matcherna som följd. Det är det vi får hoppas på när ett nytt år nu nalkas.