Johan Löfstedt: ”Det finns ett större driv och hunger nu än tidigare”

Efter två år spelar Johan Löfstedt på fredag återigen Elitserie-bandy med Vetlanda BK. Han är tillbaka som nybliven pappa, nybliven lagkapten, etablerad landslagsspelare och med ett nytt sätt att se hur bandy ska spelas. – SAIK spelade framtidens bandy med alla elva spelare delaktiga och det jobbar vi väldigt mycket på nu, säger Johan Löfstedt.

Sällan har väl ett nyförvärv varit så efterlängtat och så välkommen som när Johan Löfstedt skrev på för Vetlanda BK i mars tidigare i år. Efter två år i Sandviken vände Johan hem till moderklubben och hemstaden Vetlanda. Det har aldrig varit någon hemlighet att det var de sociala skälen som avgjorde klubbvalet.
– Jag har ju hela tiden veta att någon gång ska jag flytta hem och i år var det helt rätt att göra det. Dels har Vetlanda bra talanger på gång och som kan bli ett riktigt bra lag och jag hade väntat två år så kanske det hade varit för sent. Sen när Hanna och jag fick veta att vi skulle bli föräldrar så var det givet att flytta hem och bo närmre våra familjer, säger Johan och tillägger.
– Och det är absolut inget jag ångrar, jag visste att jag skulle trivas i Vetlanda igen.

Och så fick du flytta hem och se speedway igen?
– Haha, det där tycker jag har blivit kraftigt förstorat. Jag har tappat speedway-intressset lite, men jag är samtidigt grymt imponerad över hur Vetlanda får ihop laget säsong efter säsong.

Som sagt var vi många som såg fram emot Johans återkomst i den gula tröjan. Johans popularitet är stor bland Vetlandas supportrar och i föreningen i VBK. Som bekant är Johan den spelare som pengarna i insamlingen "Vår spelare" används till och som kommer synas på Johans matchtröja i vinter. Johan säger att han kände av populariteten innan han flyttade hem, men att det inte avgjorde klubbvalet.
– Det är klart jag kände av och man läser ju vad som skrivs och så. Det är givetvis jäkligt kul och då känns det ännu bättre att komma hem, men det var egentligen inte avgörande för mitt klubbval, även om det så klart är kul att vara uppskattad.

Denna populäre hemvändare är nu också lagkapten för Vetlanda BK. Ett på många sätt givet val, men inte för Johan själv som säger att han egentligen aldrig tänkt på att bli kapten i VBK.
– Nej, det trodde jag väl aldrig att skulle bli, men det är klart att ju mer erfarenhet man samlar på sig så var det väl ett bra läge att ta bindeln. Men jag tror inte jag förändras så mycket av att vara kapten, jag är samma person och samma spelare.

Vad är största skillnaden på den Johan Löfstedt som lämnade VBK och den som nu kommit tillbaka?
– Framförallt har jag samlat på mig så otroligt mycket kunskap om bandy och hur bandy ska spelas. Har man växt upp i Vetlanda och spelat i samma förening i 25 år så har man egentligen bara sett en typ av bandy. Sandviken står för en helt annat typ av bandy och jag tycker också att SAIK spelar framtidens bandy. Det har jag verkligen fått upp ögonen för och det är klart att man utvecklas av det.

Hur spelas framtidens bandy då?
– Framförallt måste alla elva spelare vara delaktiga och det jobbar vi väldigt mycket på nu, hur man involverar alla spelare och hur man inte hamnar i för mycket bolltransporter. Det är SAIK jävligt duktiga på och jag hoppas att vi ska kunna bli bättre där, men sen måste man ha spelarmaterialet också. Men vi har många bra bollspelare, ta till exempel Jesper Hvornum som är en backtyp som VBK inte har haft innan. Han spelar inte ett traditionellt backspel utan bidrar mycket mer i det offensiva spelet och jag tror han kommer visa för många att så kan man också spela back.

Även om alla spelare ska vara delaktiga så är givetvis en landslagsspelare av Johan Löfstedts klass en av de främsta nyckelspelarna i det offensiva spelet. Mittfältet i VBK, där Johan huserar, är egentligen helt nytt den här säsongen. Patrik Thulin bidrar med sin klass på högerhalven och på vänsterhalven har Pontus Blomberg tagit stora kliv och blivit oerhört viktig i speluppbyggnaden. Vid sidan på mittfältet spelar Erik Ivarsson och Anatoly Suzdalev, samt nyförvärvet Tomi Hauska.

Hur fungerar det att spela ihop med två nya spelare, Hauska och Suzdalev?
– Tomi har jag ju mött i landslaget och han visste jag är en väldigt spelskicklig spelare, så det var jag inte orolig för och det har fungerat bra. Däremot "Tony" visste jag inte riktigt hur det skulle gå med, framförallt hur vi skulle få in honom i vårt tänk att involvera alla spelare. Men det måste jag säga att det har vi lyckats bra med och jag trivs jättebra med att spela ihop med "Tony", vi hittar varandra bra. Det känns jävligt positivt alltså.

På fredag spelar Vetlanda BK premiär borta mot Kalix. Laget reser på torsdag mot Stockholm och övernattar i huvudstaden, för att sedan flyga norrut på fredag förmiddag.
– Det känns som ett bra upplägg på resan och att vi får en bra nattsömn i Stockholm. Det hade blivit för jobbigt att ta hela resan på en dag.

Motståndet Kalix är nykomlingar och kommer givetvis bli en svår nöt att knäcka. Vetlanda kommer till spel med en försäsong i ryggen med nio segrar på elva matcher och bland annat en seger mot just Kalix. Dessutom är hela truppen skadefri, Johan själv har inga problem med sin ljumskskada och Tomi Hauska tränade för fullt på måndagen igen efter skadan som stoppade honom mot GAIS. Nu ska bara matchen spelas och det ser Johan givetvis fram emot.
– Det kommer bli svintufft, det ska vi inte tro något annat. Kalix kommer att spela tätt och backa hem och ställa om på oss, så vi får räkna med att vara spelförande. Men det vill vi också vara, vi vill spela offensivt och vinna för att vi är bra, inte för att motståndarna är dåliga.

Johans och mitt samtal led mot sitt slut, ett samtal där vi också konstaterade att Johan hoppas fortsätta ta en plats i landslaget, att Joakim Andersson har kapacitet att göra 30 mål i år, att VBK har den "tråkiga" målsättningen att ta en match i taget, att ett lagbygge måste få ta tid, att Villa har den bästa truppen och organisationen, men att Johans gamla klubb SAIK kommer att vinna guldet tack vare vinnarrutinen i laget.

Men när spelar du på Friends Arena igen?
– Ja, Erik Hamrén lär ju inte ta ut mig, så det vet jag inte, haha… Nej, men det är klart man vill tillbaka dit, jag har ju egentligen bara negativa minnen från den arenan även om det var en fantastiskt häftig match att spela. Det är väldigt långt dit för oss i Vetlanda, men jag kan säga så här. Det finns ett driv och hunger, en vilja i hela klubben som kommer underifrån, som jag tror är starkare nu än tidigare. Och det måste vi ta vara på.