Columbus Crew - Minnesota United FC4 - 6
Oavgjort mellan Vetlanda och Hammarby
Men det kunde lika gärna ha blivit två poäng till VBK.
Efter den något svajiga matchen mot Ljusdal i onsdags så kändes det lite extra osäkert hur det skulle gå hemma mot ett formstarkt Hammarby som har radat upp segrar på sistone. Vetlanda har haft en del förkylningar i laget senaste tiden, och möjligtvis var det därför som Robin Folkesson inte kom till spel. Erik Ivarsson tog hans plats på vänsterhalven.
Matchen rivstartade med ett snabbt anfall från Hammarby, som ledde till spelvändning från Vetlanda där till slut Jocke Andersson stötte bollen över efter att ha blivit frispelad genom en chip från Johan Löfstedt. Det var spel som till hälften skulle spegla första halvlek, Vetlanda lyckades hyfsat bra med att lyfta in bollar bakom Hammarbys backlinje.
Däremot blev det inte så mycket av anfallsspel i högt tempo, något som åtminstone jag förknippat med Hammarby de senaste åren. Därmed inte sagt att det var dåligt, tvärtom så visade bortalaget upp ett spel där man lugnt och behärskat spelade runt bollen och letade luckor.
Vetlanda hittade som sagt in bakom Hammarbys backlinje, det resulterade tidigt när Andreas Lysell fick ner bollen och med neddragen precis när han skulle runda Patrik Hedberg i bortamålet. Christian Mickelsson satte säkert straffen i mål. 2-0 skulle komma strax efter, men lite mer slumpartat då Philip Lennartsson förvaltade en hörna som Vetlanda fick till skänks av Bajen.
Den generella matchbilden är fortfarande att Hammarby metodiskt spelar runt, men Vetlanda flyttar efter bra och bjuder inte på alltför stora ytor. Därför kändes det lite snöpligt när Jonas Enander blir frispelad i femtonde minuten, möjligtvis ett misslyckat försök till att ställa honom offside. Enander var egentligen den ende Hammarby-spelaren som utmanade Vetlandas backlinje med åkningar, men det var inte ofta det resulterade i passningar.
Det kanske man skulle gjort, för medan Hammarby hade en viss tyngd så saknades i stället spetsen i anfallet. Därför satsade man mest på att komma runt på kanterna, främst vänstersidan, för inspel och hörnor. En av dessa hörnor ledde fram till kvitteringen då Anders Persson petade in en retur.
Några minuter senare, i 26:e matchminuten, tog bortalaget också ledningen. En vad det såg ut misslyckad hörna letade sig ut på Vetlandas vänsterkant, VBK flyttade över lite väl mycket och när Hammarby kom ut med bollen ur röran så var Adam Gilljam fri på andra kanten, han fick iväg ett distinkt skott som Jonas Persson inte hade mycket att göra på.
Vetlandas kvittering dröjde dock inte alltför länge. Återigen var det en lyftning bakom backlinjen, Joakim Andersson får ner bollen och i stället för att avsluta själv så spelar han vidare bollen till Andreas Lysell.
Resten av halvleken fortsätter i stort sett samma stil. Hammarby har mycket av bollinnehavet, spelar lugnt och säkert runt medan Vetlanda flyttar efter och är ganska vassa i omställningarna. Dock utan att det skapas alltför mycket målchansväg mer än några hörnor, utan halvleken slutar 3-3 vilket nog får sägas vara ganska rättvist.
Första halvan av andra halvlek kändes nästan som om det bara var Hammarby som höll bollen. Inte någon dominans på något vis, det var fortfarande det lugna passningsspelet där man till slut letade sig runt på vänsterkanten. Ett och annat inspel studsade runt i straffområdet, eller så blev det lika resultatlösa hörnor.
När Vetlanda fick tag på bollen så såg det nästan lite väl stressat ut att skapa något framåt. Det blev inte mycket vila med bollen, och det var svårt att skapa något då Hammarby såg ut att positionera sig något längre bak för att förhindra inspel.
I 67:e minuten får Hammarby en hörna som Stefan Erixon skickar in. Det känns som att Exet alltid gör mål just i Vetlanda.
Därefter svänger matchbilden nästan totalt och det blir i stället Vetlanda som tar över bollinnehavet, medan Hammarby får ägna sig åt kontringar. Med mer eget spel blir inte heller Vetlandas anfallsspel lika stressat som tidigare i halvleken, utan mer metodiskt och bredare över banan. Hammarbys försvar spelar dock riktigt tajt, och så värst många farligheter skapas inte.
Kvitteringen kommer i 83:e minuten, återigen är det Andreas Lysell som gör mål och denna gången är det en vänsterhörna. Ett par minuter senare får Vetlanda ännu en hörna, en hörna som dansar runt kring mållinjen innan Hedberg i Hammarbymålet kan lägga vantarna på bollen.
Men den riktigt stora chansen till ett segermål för Vetlanda kommer i sista matchminuten. Joakim Andersson får bollen i högerläge och i stället för att ta utsidan så viker han in så att han får skottläge från vänster. Jag tror Jocke och alla andra var säkra på mål, men för andra året i rad gör Patrik Hedberg en avgörande räddning i slutminuterna på ett makalöst sätt.
Med tanke på chansen i slutet så kanske man skulle känna sig bitter över att inte vinna, men jag tycker Vetlanda sett över hela matchen gör en storartad match, klart bästa försvarsinsatsen i år. Jag förstår varför Hammarby kom från sex raka segrar inför dagens match, de är täta bakåt och lämnar inte gärna bollen ifrån sig.
VBK väger upp Hammarbys bollinnehav med att vara vassare framåt, särskilt i djupledsspelet. Andreas Lysell utsågs till bäste hemmaspelare, och med två mål och en fixad straff så var det ett bra val. Jag vill också passa på att berömma anfallarna för deras defensiva spel, något som ofta underskattas.
Till sist också ett varmt tack till Kullen Fans, i bästa form höll de igång hela matchen igenom.
