Sammanfattar World Cup (inte bara VBK)
Efter fyra dagar med mycket bandy och lite sömn sammanfattar jag World Cup på detta vis:
Hemma efter min första World Cup. För mig var hela helgen en positiv överraskning. Det är lätt att falla in i gnälla över försäsongscuper. Men frånsett bristen på gulsvarta framgångar och vilorum (främst för de matcher Stabaek spelar) har jag inget att klaga på. Hela arrangemanget kändes väl anpassat för bandy. Inga överdåd eller konstigheter – för de som inte ville se på bandy i fyra hela dagar fanns saker att göra men fokus låg på bandy och att umgås.
Av naturliga skäl är spelet i en försäsongsturnering med många korta matcher av skiftande kvalitet. Första dagen var det också ett gäng sega matcher. Men från fredag eftermiddag och framåt var det många bra matcher. Höjdpunkten var lördagskvällens kvartsfinaler. Att under ungefär sex timmar få se i tur och ordning Zorkij-VSK, Hammarby-Jenisej, SAIK- Dynamo Moskva och slutligen Villa-Vänersborg i täta matcher som gället något är en ynnest.
Jämfört med förra året där Ryssland hade fyra lag i semifinal är det uppenbart att svenska lagen kommit närmare och kanske förbi. Vodnik och Kuzbass såg ganska svaga ut. Baikal Energy hade i en inledande svag match mot Vänersborg förvisso chanser att avgöra men gav inte heller något starkt intryck. Dynamo Moskva imponerade en halvlek, vilket räckte för att slå ut Sandviken. Men i många stunder såg Moskva ut att bestå av ett det gäng 35-plussare de faktiskt är. Zorkij hade marginalerna emot sig mot VSK – men var å andra sidan en straffläggning från att åka ut mot Edsbyn i gruppspelet.
Jenisej inledde svagt mot Edsbyn och var illa ute mot Zorkij. Men med underläge 0-2 trampade laget igång och kunde slå Hammarby. I semifinalen mot VSK hamnade man i underläge och kom inte till andra avslut än de långt utifrån som Bergwall plockade enkelt. Christofer Edlund visade att han kommer göra mycket mål även i Jenisej, trots att bollarna inte spelas som han är van vid.
De svenska lagen då. Här kommer några reflektioner, lag för lag:
Broberg: Hade som väntat svårt att ta sig vidare från en grupp innehållandes Jenisej och Zorkij, mot vilka laget stod utan egentlig chans. Matchen mot Edsbyn var jämn och visade att Broberg precis som tidigare år kan störa bra lag.
Edsbyn: Edsbyn imponerade på mig. Åkte ur utan att förlora en match. Obesegrade efter tre raka oavgjorda varav den sista följdes av en strafförlust mot Zorkij. Fyrbackslinjen fungerar bra och Edsbyn får som en följd även ett tätt mittfält.
Hammarby: Åkte ur mot Jenisej i en match där ryssarna var starka. Hammarby har mycket offensiv kraft på mittfältet och i sextetten Kumpouja, Spjuth, Giljam, Elfving, Erixon och Jonsson har de spelare som var för sig kan göra över 20 mål i serien. Enda lag som tog poäng av VSK, efter att ha hämtat in 0-2.
Sandviken: Svårbedömda. Mot Dynamo Moskva inledde de fantastiskt bra i en kvart, för att sedan tappa det mesta. Känslan är att de behöver tid att funder över hur Mossberg, Nilsson och Gälman ska ersätta Östblom, Muhren och Edlund. Spelet blir annorlunda med Mossberg och Nilsson och jag tror man ska passa sig för att falla in i ”SAIK:s grundspel gör att de alltid går långt”. Muhrén passningsklubba kommer saknas, liksom Östbloms tvåvägsjobb och Edlunds djupledsåkningar. Sedan kommer SAIK såklart ändå vara med där uppe, givet den individuella skickligheten hos Nilsson, Pettersson, Mossberg, Säfström.
Vetlanda: Gjorde en svag insats och behöver hoppa upp några snäpp om de ska utmana om slutspel. Är i Joakim Anderssons frånvaro tunna framåt och gör för många misstag bakåt. Var egentligen aldrig nära att ta poäng.
Villa: Saknar Daniel Andersson. Villa gnuggade på, men kändes faktiskt lite jämngrå, vilket känns otypiskt Villa. Saknar driv på mitten.
Vänersborg: Efter en tam inledning mot Baikal där man ändå lyckades vinna imponerade IFK storligen. Har ett lugnt uppbyggnadsspel och starkt försvarsspel med en utmärkt målvakt. Går runt på mycket folk och spelare som Nils Berner, Adam Herou och Emil Viklund gör bra insatser. Dessutom – med en målvakt som kan kasta över hela planen, en mittfältare som kan åka över hela planen och forward som kan skjuta över hela planen kan de alltid hota även när spelet knackar.
Västerås: Värdiga vinnare. Med Anders Bruun, Stefan Edberg och Simon Folkesson har SK stärkt backlinjen. Jakob Bucht ger bredd på mitten. Johan Esplund göra som vanligt några fantastiska saker. Jonas Nilsson gör mycket mål. Har både bredd och spets och bör definitivt ses som ett av favoritlagen.
Noterbart är att de två finallagen i World Cup båda missade slutspel i Svenska Cupen. Möjligen en indikation om att det kommer bli en tät elitserie. Åtminstone bland de sju främsta lagen.
