Lagbanner
TBT Boltic - VBK 1995: Pål Hanssen minns

TBT Boltic - VBK 1995: Pål Hanssen minns

Det är idag 20 år sedan en epok gick i graven. Åren 1979-1995 var det endast vid ett tillfälle, 1990, som vare sig Vetlanda eller Boltic spelade SM-final. 1995 möttes de båda lagen i SM-final på Studenternas, inför 12088 åskådare. Boltic vann med 2-1, efter två mål av Pål Hanssen. Sedan dess har inget av lagen varit i SM-final. Frågan är om de någonsin kommer dit igen?

VBK-redaktionen här på SvenskaFans kör en Throwback Thursday deluxe, och minns tillbaka till den där söndagen i mars då några kanske insåg varthän det barkade, men då det stora flertalet bara såg ännu en i raden av SM-finaler mellan dåtidens giganter.

Vi börjar med att prata med Pål Hanssen, norrmannen som inför säsongen 1994-1995 var ny från Stabaek och som avgjorde matchen med sina två mål. Han hade gjort 1-0 på en stolpretur på Patrik Södergrens skott. ”Lite av ett flytmål” säger Hanssen själv. Därefter hade Jonas Claesson kvitterat på frislag. Men i den 87 minuten kom läget.
- Jag minns inte exakt hur det gick till, men jag hann före en av deras försvarare på en lång boll, sedan drog jag Kent Edlund. Jag tror att jag hade med mig någon spelare, men jag hade gjort mycket mål den säsongen, så att passa fanns liksom inte. Jag ville göra mål, säger Hanssen som då och då blir påmind om finalen. Inte sällan av VBK:are.
- När jag var i Ryssland och spelade med Raketa Kazan mötte vi VBK när IKEA skulle invigas. Efter matchen åt jag middag med bland andra Curt Einarsson och Björn Nilsén, de var fortfarande irriterade över målt som borde dömts bort för offside, tyckte de. Men jag var inte offside. Möjligen om någon annan spelare var det, menar Hanssen, som bara har goda minnen från finalsöndagen.

- Det var naturligtvis en stor skillnad mot de norska finalerna jag spelat. Det var mycket uppmärksamhet, mycket folk. Även om det ”bara” var 12000 åskådare så kändes det fullt och var riktigt festligt. Men sedan hade vi en riktigt kämpig match. Fredrik Rinaldo hade blivit skadad innan finalen, och vi hade en väldigt tunn trupp. Så en av våra två avbytare var en junior. Sedan var Ola Fredricsson sjuk, och Niclas Johannesson skar sönder en sena under matchen. Så vi spelade i stort sett utan avbytare och hade inte så mycket framåt. Men vi hade Mikael Forsell i målet, som var riktigt bra.

Finalen visade sig bli den sista för för Pål Hansen. Efter två ytterligare år i Boltic spelade han två år i Vänersborg innan han gjorde en säsong i Västerås.
- Sedan tröttnade jag på bandyn och flyttade hem till Norge. Hade jag blivit kvar i Västerås hade det kanske blivit några fler.

Efter några år återfick Hansen lusten att spela bandy och gjorde en sejour  Ryssland innan han flyttade tillbaka till Boltic, där han faktiskt fortfarande spelar.
- I år blev det tio matcher. Boltic inledde riktigt dåligt, så jag lovade att vara med de matcher jag inte hade något annat bokat. Och till slut lyckades vi kravla oss över kvalstrecket i södra allsvenskan.

Boltic har efter sin storhetstid dragits med stora ekonomiska bekymmer. Men vill det sig väl kommer klubben, efter en rekonstruktion där skulderna skrevs ned med 75%, vara skuldfria den 30 april.
- Men klubben kommer fortfarande inte kunna betala ut några löner. Fast jag begriper faktisks inte hur några lag i allsvenskan har råd att betala spelare. Det är inte många hundra på läktarna. Dessutom är det fascinerande att tänka på att det finns så många dåliga spelare som faktiskt får lite betalt, säger den numer 42-årige norrmannen, som inte tror att Boltic någonsin kommer att få uppleva en SM-final igen.
- Nej, det kan jag inte se. Vi har inte de stora sponsorerna, och kommunen lägger alla pengar på Färjestad. I en liten sport som bandy behöver man kommunens stöd för att kunna hävda sig, avslutar Hansen som i sin första och enda SM-final alltså gjorde två mål och såg till att Boltic vann sitt nionde och sista (?) SM-guld.

Daniel Engström Stenson2015-03-19 08:00:00
Author

Fler artiklar om Vetlanda