”Timmy” i emotionell comeback
”Det är i Millwall jag lärde mig det jag kan, klubben gjorde mig till den jag är idag. Man gav mig möjligheten att bli en professionell fotbollsspelare”, säger Tim Cahill.
På lördag när Millwall tar emot Everton i FA-cupens tredje omgång blir första gången som The Dens före detta gunstling Tim Cahill spelar mot sin gamla klubb. Den förlorade sonen är tillbaka.
En av klubbens utan tvekan bästa mittfältare genom tiderna – ”Timmy” med hela sydöstra London efter att han sköt Millwall till vår första FA-cupfinal – spelade totalt 212 ligamatcher och gjorde 52 mål mellan 1997-04. Förutom det otroliga cupäventyret, där finalen mot Manchester Utd blev hans sista match i den blå tröjan, vann Cahill också dåvarande Division 2, spelade på Wembley och i två play-off finaler med sitt Millwall innan sagan tog slut.
Det är inte bara för Timmy som det blir en emotionell comeback.
”Det är i Millwall jag lärde mig det jag kan – Millwall gjorde mig till den jag är. Man gav mig möjligheten att bli en professionell fotbollsspelare och det är en fantastisk klubb som jag spelat FA-cupfinal med.”
”Jag har mycket att tacka klubben för. Förhoppningsvis får jag ett fint mottagande, men vi får avvakta och se vad som händer”, säger aussien väl medveten om att före detta spelare inte brukar tas emot med öppna armar när de kommer till The Den som motståndare. Mycket talar dock för att Cahill är undantaget som bevisar regeln. Faktiskt så tackade han nej till en övergång till Crystal Palace och sådant brukar ge en extra guldstjärna.
”Jag har varit nere ett par gånger sedan jag skrev på för Everton. Jag såg dom bland annat i UEFA-cupen. Det kändes rätt att åka ned och stödja dem.”
”Det var hårt att lämna klubben, men det var i ett skede när flera andra var på väg bort och jag kände att jag ville fortsätta utvecklas och spela på högsta tänkbara nivå. Jag spelade många matcher och gjorde många mål för Millwall och det säger en hel del om hur lång klubben kan gå. Det grämer mig fortfarande att medan jag var där lyckades vi inte hitta den där anfallaren som vi behövde för att nå Premier League. Men sånt är livet, och sådan är fotbollen. Men jag skulle aldrig velat ha någonting ogjort. Jag har så många underbara minnen och spelade med så många bra spelare och managers.”
"Lucas Neill, jag själv, Steven Reid och Neil Harris såg alla till att klubben fick in nödvändiga pengar. Tyvärr så tillåter inte finanserna Millwall att förstärka, utan vi som fostrats i klubben är nyckeln till framgång för Millwall.
Och i ärlighetens namn så är jag övertygad om att varenda supporter skriver under på varje ord.
”Den här gången är jag på den andra planhalvan. Det kommer att kännas konstigt. Och det kommer att bli tufft. Det är mycket svårare att vara en Premier League-klubb och spela mot Millwall. Jag minns mycket väl hur det var när vi skulle möta ett lag från högsta divisionen – alla grabbarna höjde sig flera nivåer och gjorde kanonmatcher.”
Hoppas så blir fallet också på lördag.
Välkommen hem Timmy!
Undertecknad och "Timmy" på The Den
Millwall i FA-cupen de senaste 10 åren:
Säsongen 2004/05
3:e omgången – Wolverhampton (b) 0-2
Säsongen 2003/04
8:e omgången – Walsall (h) 2-1, Telford (b) 2-0, Burnley (h) 1-0, Tranmere (h/b) 0-0, 2-1, Sunderland (b) 1-0, Manchester United (b) 0-3 (final!!)
Säsongen 2002/03
4:e omgången – Cambridge (b/h) 1-1, 3-2, Southampton (b/h) 1-1, 1-2
Säsongen 2001/02
4:e omgången – Scunthorpe (h) 2-1, Blackburn (h) 0-1
Säsongen 2000/01
2:a omgången – Leigh RMI (h) 3-0, Wycombe (h/b) 0-0, 1-2
Säsongen 1999/00
1:a omgången – Hartlepool (b) 0-1
Säsongen 1998/99
1:a omgången – Swansea (b) 0-3
Säsongen 1997/98
1:a omgången – Bristol City (b) 0-1
Säsongen 1996/97
1:a omgången – Woking (b/h) 2-2, 0-1
Säsongen 1995/96
3:e omgången – Oxford (h/b) 3-3, 0-1
Säsongen 1994/95
5:e omgången – Arsenal (h/b) 0-0, 2-0, Chelsea (h/b) 0-0, 1-1, 5-4 e str, QPR (b) 0-1
