Manchester C - Southampton
1 - 1

Charlton - Arsenal 1-2

Två mål av Robin van Persie räckte för att Charlton skulle inkassera säsongens sjätte nollpoängare. Charlton tog ledningen halvvägs in i första men Arsenal kvitterade tio minuter senare och strax efter halvtid spikade van Persie slutresultatet med ett magnifikt volleyskott.

”So how can you tell me you’re lonely? And you say for you that the sun don’t shine” sjunger Ralph McTell i sin klassiker ”Streets of London”. Visst kunde saker och ting ha varit bra mycket värre än att Charlton ligger sist i Premier League med tre inspelade poäng på sju matcher, men lik förbannat känns tillvaron som Charltonsupporter väldigt trist för närvarande. Faktum är att Charlton har färre poäng än vad Sunderland hade efter lika många spelade matcher förra säsongen. Tobias Hyséns nya lag, och förra årets hopplösa jumbo, hade vid det här laget skrapat ihop fyra poäng, därmed inte sagt att det kommer gå lika illa för Charlton.

Så till matchen. Charlton fegspelar inte på något sätt utan försöker spela offensiv fotboll inför hemmapubliken, delvis bestående av representanter från Swedish Addicks (dock inte jag p.g.a. brist på likvida medel då det var dags att bestämma sig för om man skulle åka med). Arsenal känns dock påtagligt vassare på planens främre fjärdedel och kommer till två farliga avslut i början av matchen genom Fabregas, framförallt det andra som var en nick från uppskattningsvis tre meter var riktigt farligt. Spanjoren skickade dock bollen precis över Scott Carsons ribba. Charlton kom till spel med ett något överraskande mittfält, där Kevin Lisbie fick ta hand om högerkanten och även den nyligen skadade Andy Reid fick chansen från start. Lisbie gjorde en habil insats medan Reid förutom en bra aktion i andra halvlek där han nästan kvitterade var tämligen oduglig. Arsenal var som sagt vassa framåt och vid ett flertal tillfällen var Henry och Ljungberg nära att rinna igenom i djupledslöpningar. Mittbacksparet med Jonathan Fortune och Talal El Karkouri hängde inte med när Arsenalspelarna satte fart (men vad annat var att vänta?) men var säkra på de få långbollar som kom. För Charlton handlade det offensiva spelet mestadels om Darren Bent och Jimmy Floyd Hasselbaink, och det var just dessa herrar som låg bakom Charltons ledningsmål. En cross-/långboll från Hreidarsson (kan det ha varit) gick förbi samtliga i Arsenals försvar och nådde Hasselbaink som i potentiellt offsideläge löpte mot Arsenalmålet och passade till Darren Bent som omarkerad vid bortre stolpen enkelt bredsidade in 1-0. Ett kanske inte helt välförtjänt mål, men det struntade i alla fall jag fullständigt i. Arsenal lade då i ytterligare en växel kändes det som och tryckte tillbaka Charlton ordentligt. Kvitteringen kom i 32:a minuten genom van Persie, som skulle ha blivit utvisad strax innan målet då han sparkade ned Hasselbaink utan att ens sikta på bollen. Van Persie fick stå märkligt fri strax innanför Charltons straffområdeslinje och fick en passning av Hleb. Holländaren sköt ett bra skott i Carsons vänstra hörn som vårt Liverpoollån inte kunde göra mycket åt. Jag har för övrigt läst mig till den fantastiska kuriosan att van Persie är muslim, men det har ingenting med denna match att göra. 1-1 blev halvtidsresultatet i en halvlek där Arsenal väl var bättre men Charlton stod upp förvånansvärt bra med tanke på tabelläget och den senaste tidens tråkiga rad av förluster. Noterbart angående första halvlek är också att domare Clattenburg verkade få betalt per utdelat kort. Fem stycken blev det under matchens första 45 minuter, varav tre till Charlton. Dessutom envisades han med att hela tiden (och med hela tiden menar jag ungefär tre gånger på hela matchen) blåsa frispark för Charlton trots att de hade solklara fördelslägen. Taskig speluppfattning!

I halvtid tvingades Faye, som jag tycker gjorde en bra match, bryta p.g.a. en ljumskskada och Kishishev, Premier Leagues bästa bulgariske mittfältare, kom in. Faye var för övrigt inblandad i första halvleks roligaste situation då Fabregas, som är något mindre än Faye för att uttrycka sig försiktigt, försökte sätta in en axel-mot-axel-tackling på senegalesen varpå Fabregas faller handlöst till marken och får frispark emot sig för knuff i ryggen. Friskt vågat hälften vunnet, kan man säga om Fabregas i den situationen.

Andra halvlek börjar minst sagt illa för Charlton. Redan efter fyra minuter är det återigen van Persie som åsamkar missnöje hos oss med Charltonhjärta, på ett minst sagt spektakulärt sätt. Den alltid lika offensive Eboué får en inte helt perfekt löpboll och slår ett inlägg på chans, får vi anta, som når van Persie på straffområdeslinjen som drar till på volley och träffen är som hämtad ur någon av alla målkavalkader som alla sportkanaler med självaktning har för att fylla ut tomrum i tablåerna. Bollen går spikrakt upp i nättaket och Carson är ännu en gång chanslös. Detta var alltså van Persies andra mål för dagen, inte illa för en spelare som egentligen borde ha varit utvisad sedan länge. Arsenal börjar nu rulla boll runt mittplan lite mer och är inte riktigt lika intresserade av att anfalla, men Henry & Co. orsakar ändå en del oro i Charltons bakre led då de väljer att hålla bollen längs marken, något de gör ganska ofta. På tal om att hålla bollen längs marken verkade Jonathan Fortune efter en dryg timmes spel vilja hjälpa Arsenal lite på traven på sin färd uppåt i tabellen genom att stå och stampa på bollen i eget straffområde varpå en framrusande Arsenalspelare snor bollen och spelar fram Henry som dock skjuter bollen rätt på en utrusande Carson som i denna situation visar prov på imponerande vakenhet. Till Fortunes försvar ska man väl säga att han fick bollen i ett svårt läge då han hade ryggen ut mot planen och två Arsenalspelare ganska tätt inpå. Charltons bästa kvitteringschans hade som sagt Andy Reid. Hasselbaink spelade bak bollen till den framrusande Reid som drog till med vänstern lågt intill Lehmanns vänstra stolpe men tysken gjorde en mycket bra räddning och bollen gick till hörna, som även den kunde ha resulterat i mål men bollen rensades undan framför fötterna på Hasselbaink vid bortre stolpen. Ett fåtal minuter senare kunde van Persie ha fullbordat sitt hattrick sedan Henry tagit sig förbi Young och slagit ett halvlågt inlägg. Van Persie, som bara stod någon meter från det tämligen öppna målet, fick dock en ganska dålig träff och missade. Något mer i målväg skedde inte och Arsenal tog en viktig seger medan Charlton naglas fast i botten ytterligare, även om det återstår 31 matcher av ligan.

Vad kan man då säga till oss besvikna Charltonsupportrar som tycker att det mesta känns tungt och eländigt och att vi är de olyckligaste människorna söder om norra polcirkeln? Jo: ” Let me take you by the hand and lead you through the streets of London, I’ll show you something to make you change your mind”. Livet går vidare, det kunde ha varit bra mycket värre!