Recension av Alan Curbishleys bok
Alan Curbishley har, som det anstår en tränarlegend, skrivit en bok om sin karriär. "Valley of Dreams" heter den och naturligtvis har jag läst den.
Att Curbishley är en tränare av hög klass kan nog alla med någorlunda koll på fotboll skriva under på. Han har varit med om en oerhörd massa saker, både som spelare men framförallt som tränare och har onekligen gjort en resa av stora mått med Charlton. Förutsättningarna för att göra en riktigt bra bok finns alltså där, men tyvärr blir man som läsare rätt besviken.
Mycket kan man säga om Charltons resa från ruinens brant till ett stabil PL-klubb (okej, det har inte gått så bra i år, men de senaste fem-sex åren har vi legat stabilt i mitten). Att det är en oerhörd förändring som har skett och en prestation av stora mått råder det inga tvivel om, tyvärr envisas Curbishley att påpeka detta enerverande ofta. Man brukar ju säga att "Alla vägar leder till Rom", i den här boken leder alla vägar till ett påpekande av Charltons "klassresa".
Boken är även fylld med en hel del klyschor och fullständiga självklarheter, såsom att det är viktigt att vinna matcher i Premier League (vem hade kunnat ana det?). Visst, Curbs har väl ingen journalistisk bakgrund, men stundtals blir det på ren svenska förjävla tråkigt. En del intressanta fakta, såsom att Curbishleys egentliga förnamn är Llewellyn samt att han en gång tillsammans med en kompis sålde beslagtagen öl på en The Who-konsert, hjälper lite grann men på det stora hela är boken nästan lika knackig som Charltons inledning på denna säsong.
Ska man köpa denna bok ska det endast vara för att tacka Curbs för lång och trogen tjänst, alternativt för de få men trevliga bilderna i mittuppslaget.
Betyg: Svag tvåa, av fem.
