Fowlerkalendern – Avsnitt 7
Steve McManaman är inte bara Robbie Fowlers bästa vän från 90-talets Liverpool, han var också den som vid sidan av God lös allra klarast med sitt bländande mittfältsspel när det begav sig. Dessvärre fick The Kop se honom gå förlorad och från klubben har det sagts att Macca vände Anfield ryggen när Real Madrid öppnade plånboken. Icke, säger Fowler.
I slutet av 1990-talet hade Liverpool ett mycket intressant lag. Rutin och fysisk styrka fanns i försvaret och i anfallet, ja där fanns Steve McManaman och Robbie Fowler. Fowler stänkte in hundra mål på lite drygt tre år efter sin debut och i sin biografi skriver han att McManaman var mannen bakom åtminstone hälften av dem.
1998 kom Gérard Houllier och även om han under sina första år i klubben säkrade flera titlar var eran med Fowler och Macca definitivt över. Fowler drabbades av skador och motarbetades, enligt egen utsago, av Houllier. McManaman flyttade sommaren 1999 till Real Madrid och blev då den blott andra engelsmannen att representera den kungliga spanska klubben. Ett år senare blev han dessutom förste engelsman att vinna Champions League med en icke brittisk klubb.
Avsnitt 7 - Liverpool fucks up
Hans flytt till Real Madrid som bosman fall har i efterhand sagts ha berott på hans egen vilja och ingenting annat. Liverpools klubbledning ruskade på huvudena och sa att de inget kunde göra eftersom Macca inte ville skriva på något nytt avtal när hans gamla gick ut.
Fowler ger en annan version:
”Sanningen är att Liverpool var klantiga. Hans [McManamans] mamma var sjuk då och han ville verkligen stanna i klubben, även om han var inne på sitt sista kontraktsår.
Säsongen dessförinnan hade han varit nära att gå till Barcelona när klubben försökte sälja honom bakom hans rygg, men han hade verkligen Anfield i sitt hjärta och han ville bo nära sin familj. Trots att det fanns intresse från Real Madrid, Inter Milan, Juventus, Lazio och Bayern München.
Han förhandlade med styrelsen ett tag och i september 1998 ungefär fick han ett bud från VD:n som han accepterade.
Men sen fick han reda på att avtalet var tvunget att godkännas av styrelsen först och att han skulle behöva vänta några veckor.
När det till slut kom tillbaka till honom hade styrelsen sagt att de inte kunde sanktionera ett sådant avtal och han fick då ett nytt bud som var lägre än det som de redan hade kommit överens om.
Självklart frågade han dem hur fan han skulle kunna acceptera ett avtal som var avsevärt mycket sämre än det som de hade skakat hand på några veckor tidigare.”
Fowlerkalendern fortsätter imorgon.
