Wigan - Everton 0-2
Everton tog en skön och viktig bortaseger mot Wigan trots att man presterade den sämsta match sedan… ja, kanske någonsin. Mikel Arteta gjorde bägge målen i matchen, men glädjen över vinsten tystades dock av att Andy Johnson blev skadad.
David Moyes gjorde tre ändringar från förra veckans match. Mikel Arteta var tillbaka efter avstängning och tog James McFadden’s plats till vänster på mittfältet. Spelaren som verkar vara på väg bort om Moyes bara kan hitta en ersättare, Simon Davies, fick en chans från start istället för Andy van der Meyde. Joleon Lescott fick flytta ut till vänsterback istället för skadade Gary Naysmith och Alan Stubbs tog Lescott’s plats i mittförsvaret.
Wigan ståtade med två ex-Evertonspelare i startelvan, David Unsworth och Kevin Kilbane. Den tredje Matt Jackson fick inte ens sitta på bänken.
Som jag nämnde så var matchen rakt igenom bedrövlig. Det finns knappt något att nämna i överhuvudtaget i första halvlek. Inte ens en halvchans åt något av lagen. Visst hade den dåliga gräsmattan och ösregnet en påverkan men så här dåligt får bara inte en Premier League-match vara.
Andra halvlek skulle bli lite, med betoning på lite, bättre. Kort efter pausvilan fick Joseph Yobo ett bra läge efter hörna men nigerianen nickade strax utanför. Wigan hade några halvchanser från bl.a. Heskey och Kilbane.
Sedan hade Davies ett bra skott ur halvdåligvinkel som Kirkland precis klarade att tippa över. I momentet innan så var dock olyckan framme. Andy Johnson kom jagande på en djupledsboll och kom i en kollision med både Unsworth och Kirkland. AJ låg kvar ett bra tag och man fick bära ut anfallaren på bår och det såg inte alls roligt ut. De första rapporterna säger dock att hans skadade vrist nog INTE är bruten, men vi vet nog mer i kväll.
In istället för AJ kom Victor Anichebe. Tur var väl det, jag såg att även James Beattie värmde upp och blev rädd att han skulle komma in…
Anichebe skulle inte vara inne länge förrän han hade skapat en straff åt oss. Han tog emot bollen i ena hörnet på straffområdet och gjorde sedan ett ryck. Unsworth hängde då inte med och fällde Anichebe och straffen var given. Arteta klev fram och satte säkert 0-1 i nättaket.
Wigan försökte sig på en anstormning utan att direkt lyckas, men man skapade i alla fall en riktigt farlig chans då Skoko träffade ribban med ett skott från utanför straffområdet. Matchen skulle dock punkteras på tilläggstid då Arteta gjorde sitt och lagets andra mål i matchen.
Arteta hittade nyss inbytte Beattie som mötte vid straffområdeslinjen och spelade ut den till en framstormande Phil Neville som med ett perfekt inlägg hittade tillbaka till Arteta som enkelt bredsidade in tvåan.
Efter målet hann Wigan skapa två riktigt farliga chanser då gästernas försvar kopplat av då man insett att matchen var vunnen. Men vi skulle hålla nollan och det var i för sig helt rättvist, men att vi gjorde två mål framåt? Nej, den här matchen skulle ha slutat 0-0 med tanke på det bedrövliga spel som presterades. Jag vidhåller att detta måste vara en av de sämsta matcher Everton gjort som jag har sett kanske någonsin. Tur för oss att Wigan var så pass bedrövliga också så att vi kunde ta med oss alla tre poäng hem till Merseyside.
Moyes måste nog hem till ritbordet och fundera på att göra om i laget och kanske ändra sin taktik. För som det var nu så blev det ett evigt tjongande med långa bollar mot en ensam och kortväxt Andy Johnson på topp. Spelarna hade svårt att få två passningar i rad inom laget och man jobbade helt enkelt inte tillräckligt hårt. Spel utan boll och rörelsen i överhuvudtaget var under all kritik. Så här får vi inte agera i framtiden för vi kan inte räkna med att vi möter ett lika dåligt lag som Wigan var på söndagen eller att vi har lika tur och sätter de få chanser vi får.
Men vi får väl glädjas över årets första seger och en allmänt skön och ovanlig bortaseger. Sedan får vi alla hålla tummarna att Andy Johnson’s skada inte är för allvarlig och att han kan spela i derbyt om knappa två veckor.