Gästkrönika: Fortfarande allt att vinna
"Chelseaåskådare" delar med sig om sina tankar efter helgens två stormatcher i Premier League.
Efter två säsongers medflyt i Premier League var det väl föga oväntat att det en dag skulle bli uppförsbacke igen. Med dom problem som klubben levt med den senare tiden är det väl snarare mer oväntat att situationen inte är värre än den är. Avancemang i Carling Cup, FA Cup och Champions League och dessutom en andra plats i Premier League med fem poängs avstånd ner till trean Liverpool.
Att förlora på Anfield mot det formstarkaste laget i Premier League är inget att må dåligt över annat än för stunden. Sex raka förluster för Liverpool i ligan mot Chelsea packade ju krutet om möjligt än hårdare i bössan för hemmalaget. Och vilken smäll sen. Matchen punkterad efter tjugo minuter, för det var väl ändå ingen som trodde på riktigt att det gick att vända? Matchen var väl förlorad redan innan Chelseabussen nått Anfield utan mittbackar i spelbart skick?! Med Makelele avstängd, som grädde på moset, så var det lustigt att spelbolagen ändå hade så generösa odds för hemmaseger.
Ett stort tack till Henry för hans sena mål på Emirates Stadium i matchen mot United. Ett mål som gör att avståndet på sex poäng upp till tabellettan består. Ligan lever med andra ord och Manchester UTD har en hel del tuffa bortamatcher kvar på spelschemat som inkluderar en tripp till Stamford Bridge. Manchester har så här långt haft sin starkaste säsong i Premier League, så rent statistiskt är en formdipp i slutspurten inte alls otänkbart, eller? Men med handen på hjärtat så har det spelats bättre fotboll i Manchester än i västra London den här säsongen. Och visst ska man analysera sina motståndare men man måste börja med det egna laget.
Chelsea har haft en bra portion otur samtidigt som vissa spelare tycks ha underpresterat. Vänder man på steken kan man säga att dom som underpresterat kanske skulle ha fungerat bättre om dom skadade spelarna hade funnits på plan. Såna frågor kommer vi aldrig få svar på. Mycket skriverier om turbulens i klubbledningen och påstådda slitningar mellan Abramovich och Mourinho gör dock att situationen kanske upplevs mer kritisk än vad den egentligen är? Men man ska heller inte förneka, oavsett om slitningarna existerar eller ej, att laget inte varit lika starkt som dom två tidigare säsongerna då man vann ligan.
Cech och Cudicini är nu äntligen tillbaka och vi hoppas på en snar comeback för John Terry. Det vore dumt att underskatta lagkaptenens betydelse för ett välfungerande lag. Han är kanske Englands bästa mittback och en stor ledarfigur på plan. Det var inte för intet Steve McClaren utnämnde honom till kapten i det engelska landslaget.
Sammanfattningsvis så slutade den så kallade superweekenden inte så illa som den började. Spänningen i ligan intensifieras ytterliggare men glöm inte att vi fortfarande har allt att vinna. Vad vore Premier League utan spänningen och den tuffa konkurrensen?
Chelseaåskådare
