Lille – så funkar det!
På tisdag drar slutspelet i Champions League igång och Manchester United möter då Lille. Klubben från norra Frankrike har inte lyckats ta någon titel på länge men finns ständigt med i den europeiska toppfotbollen. Hur ser laget ut som United ställs emot?
Lilles tränare Claude Puel är kanske franska ligans bästa tränare. Under åren som han hållit i styrpinnen för laget från industristaden har Lille presterat bra och ofta placerat sig på pallen i Ligue 1. Förra säsongen var det dock Europaspelet som tycktes ta kol på förhoppningarna att utmana Lyon när man under den intensivaste delen av Europasäsongen tappade mark i ligan med fem raka oavgjorda matcher.
Puel hade under sin långa spelarkarriär Arsène Wenger som tränare i Monaco och Wenger har varit en stor inspirationskälla för Puel. Spelmässigt skiljer de två tränarna sig åt dock: Wengers offensiva passningsfotboll är inte densamma som Puels defensiva 4-5-1. Puel sätter defensiven först och lyckas oftast trötta ut motståndarlagen med i synnerhet ett mittfält som är svårt att hantera och en backlinje som gör ont att möta. Men att våga pusha fram unga spelare, den egenskapen delar Puel med sin mentor. Lille har de två senaste åren prisats i Frankrike för sin väl fungerande ungdomsakademi.
Sylva i målet
I mål står Tony Sylva. Han är senegalesisk landslagsmålvakt och kom till Lille för tre säsonger sedan. Då hade han delat på målvaktsbördan i Monaco med italienaren Flavio Roma men Monaco prioriterade Roma så Sylva antog utmaningen att flytta. Sylva har en bra säsong bakom sig och behöver inte vara oroad för petning. Återstår att se hur Lille tänker till sommaren om man fortsätter satsa på Sylva eller om någon av Frankrikes unga målvakter (Mandanda? Pelé? Lloris? Pouplin?) kanske lockas till en klubb med Europafotboll och ständig tätkänning.
Jämn backlinje
Lille har en uppsättning jämnbra backar som man rullar runt på även om lagkaptenen Tafforeau är svårflyttad från vänsterkanten. Schmitz och Plestan är bra innerbackar, Lichtsteiner är offensivt farlig som högerback när han får spela men mot United får troligen mittältaren Chalmé platsen som ytterback där han spelat en del på sistone. Avslutningsvis då Tavlaridis - den fult spelande backen med förflutet i Arsenal. Ställs Tavla mot Ronaldo då är det vacker fotboll mot högst ovacker fotboll som representeras i den duellen. Ni får själva lista ut vem som representerar vad.
Suveränt mittfält
Det är riktigt bra mittfält som skickas ut mot United på tisdag. Jean II Makoun (uttala hans siffror på franskt sätt: deux, dvs två) har ryktats vara på väg till United flera gånger och han har de senaste åren hållit en väldigt hög nivå i franska ligan. Kollegan i mitten Bodmer har stabiliserat sin form och varit lysande i år, om än tjurskallig så fort något inte går hans väg. Cabaye och Debuchy har sina platser i laget och slutligen höstens stora spelare Keita som snurrar på kanterna så att Elfsborg ångrar att de en gång inte lyckades mäkta med att få honom att stanna lite längre i klubben.
Haltande anfall
En svag punkt för laget i Europa. Nigerianen Odemwingie var bra ifjol men inte lika framträdande i år. Fauvergue är sådär i ligan och gjorde tre mål på sex matcher i Champions League under hösten. Youla, Mirallas och några till försöker slå sig in men ingen har ännu kunnat utmana Odemwingie och Fauvergue som ordinarie. Lilles spel grundar sig mer på att mittfältarna kommer upp i banan och gör mål också, därför är Bodmer klubbens bästa målskytt denna säsong.
Dagsform
Lille ligger trea i Ligue 1 i en tabell som är väldigt jämn ifråga om platserna under Lyon. Lille har 39 poäng medan nian Bordeaux har 36. Det som möjligen irriterar Lillefansen lite extra är att laget som kopplat litet grepp om andraplatsen är grannen Lens.
På fredagen hade les lillois chansen att få en minimal chans till ligaseger när man mötte Lyon. Ligaledarna var i underläge fram till sista tio minuterna då man vände till seger med 2-1 efter mål av Fred och Squillaci. Att Lyon i slutet vänder matcher hör inte till ovanligheterna men att Lille tappar segrar på det sättet är sällsynt.
Men i franska ligan i år har få lag någon ihållande dagsform och allt tycks nästintill oförutsägbart. Förra året lyckades Lille frustrera United även om det slutade i att båda lagen fick lämna Champions League tidigt. Slaget om mittfältet blir oerhört viktigt och United får inte falla in i Lilles temposänkningar.
