Inför Millwall-Leyton Orient
Årets formstarkaste lag i League One mot det näst svagaste. Dags för revansch, Millwall!
Efter en närmast katastrofal inledning på säsongen – vilket inkluderade förluster mot Leyton Orient, Chesterfield och Brighton – förankrade sig Millwall i botten av League One och Nigel Spackman fick sparken. Sedan dess har laget, under ledning av Willie Donachie, sakta börjat återfå sin forna färg och börjat klättra i tabellen. En traditionsenlig stark period över jul och nyår har följts av inte mindre än sex segrar på 2007 års åtta ligamatcher. I skrivande stund är Millwall årets formstarkaste lag och uppe på 12:e plats. Det känns som att laget nu en gång för alla kan lägga nedflyttningshotet bakom sig och fokusera på att nå en så bra ligaplacering som bara möjligt. Även om Millwall inte lyckas ta in de 10 poäng som behövs för att nå play-off så kommer man åtminstone göra ett helhjärtat försök.
Millwall förlorade med 2-0 på Brisbane Road i andra omgången i augusti och är således ute efter revansch ikväll. Senast det begav sig på den här sidan om Themsen var säsongen 1992/93 då vi vann med 3-0 i Ligacupen på gamla The Den. På hemmaplan har Millwall fyra raka segrar mot Orient, som inför kvällens match ligger på nedflyttningsplats i League One.
Försvararen Paul Robinson är tillbaka efter avstängning, medan Alan Dunne är ett frågetecken efter att ha fått kliva av planen efter en hård tackling i matchen mot Oldham. Danska anfallaren Poul Hübertz är tillgänglig för spel då hans avstängning efter fem varningar träder i kraft först till helgens match borta mot Blackpool. Unga Marvin Williams, inhoppare och målskytt senast, blir med all rätt besviken om han inte lyckas lägga händerna på en av de offensiva platserna i startelvan.
Vad du bör veta om Leyton Orient
För knappt 10 år sedan var den klassiska East End-klubben Leyton Orient farligt nära konkurs. Den dåvarande ägaren Tony Wood fick se hela sin förmögenhet, vilken investerats i kaffe i Rwanda, bokstavligen gå upp i rök i ett blodigt inbördeskrig och tvingades sätta upp klubben till försäljning – till en kostnad av fem pund!
För supportrarna var detta dock knappast en ny företeelse. På 60-talet räddades klubben undan konkurs endast genom de insamlingsbössor som gick runt på läktarna och på 30-talet tvingades man skriva på som farmarklubb till Arsenal för att säkra sin existens.
När den legendariske snooker- och boxningspromotorn Barry Hearn tog över klubben hade ”The O’s” inte vunnit en bortamatch mellan oktober 1993 och mars 1996 och nyligen åkt ned till dåvarande Division 3. Van att arbeta med hårdhänta herrar som Lennox Lewis och Naseem Hamed hade ägaren av Matchroom Sport nu tagit sig an sin karriärs tuffaste utmaning - att få Orient att klättra i seriesystemet.
Efter att ha försökt rädda sig ur ligans lägsta division, men förlorat i play-off finalen både 1999 och 2001, slutade Leyton Orient i maj på tredje plats och gick direkt upp till League One – efter 11 års väntan. Säsongen kröntes också av en fin cupsvit där man bland annat eliminerade London-konkurrenten Fulham (dessa båda klubbar är för övrigt Londons äldsta).
Idag har klubben sällan över 4,000 åskådare på sina matcher, annat var det för 40 år sedan då laget ofta hade uppemot 30,000 på matcherna och det inte var något konstigt med West Ham- och Arsenal-supportrar på Brisbane Road då deras egna lag spelade på bortaplan. Idag är klimatet ett annat.
Under Första Världskriget tog sammanlagt 40 personer, spelare och ledare i Leyton Orient, värvningen och gick ut i krig för Englands sak. Tre omkom i Slaget om Somme och totalt var det fem man som aldrig återsåg London igen. Ingen annan klubb förlorade lika många. Händelsen finns att läsa om i den hyllade boken They took the lead.
Dagens låt: Herculean med The Good, The Bad and The Queen
