CL-extra: Q&A om Valencia
Snart dags för kvartsfinalmöte med Valencia i Champions League. Så vad behöver man veta om motståndarna? Socrates tar hjälp av sitt schizofrena jag.
Q: Till att börja med, vad tusan gör en fladdermus på klubbmärket?
A: Fladdermusen, eller ”rat penat” som den kallas där, finns också med på stadsvapnet. Troligtvis är det en justering av en bevingad drake, möjligen Sankt Görans drake, som förekom tidigare. Men ursprunget är inte helt känt och legenderna många. På Valencias SF-sida finns för övrigt en utmärkt artikel om man vill förkovra sig i ämnet.
Q: Finns det några likheter mellan Valencia och Chelsea?
A: Faktiskt. Ta det här som exempel: klubben har en ung karismatisk manager som varit missnöjd med sportchefens inflytande, hade förra sommaren problem med en mittback som var missnöjd med klubbens kontraktserbjudande och ville till klubbens lokalrival samt under den gångna säsongen har fått se sitt lag drabbas av skador som han saknat täckning för och tappat poäng där man tidigare närmast rutinmässigt vunnit. Managern skulle kunna vara José Mourinho, sportchefen Frank Arnesen, mittbacken William Gallas och resultaten Chelseas, men beskrivningen fungerar lika bra på Quique Sanchez Flores, Amadeo Carboni, Roberto Ayala och Valencia.
Q: Inte illa, något annat?
A: Båda klubbarna har ansetts spendera mer än de tjänar, Chelsea tack vare en miljardär, Valencia tack vare att man äger en del banker. Många menar också att lagen spelar fotboll på ett liknande vis, på styrka, aggressivitet och ett metodiskt vis. Båda lagen har på hemmaplan emellanåt fått ta emot kritik från rivaler för att de inte spelar ”fint” nog.
Q: En massa undanflykter från konkurrenter alltså?
A: Kan man säga, Valencia har precis som Chelsea svarat sina kritiker med framgångar i form av bucklor.
Q: Så har Valencia någon ”historia”, som en del glory hunters kallar det i England?
A: Absolut, sex ligaguld, sex spanska cuptitlar, tre Uefacuptitlar, en Cupvinnarcuptitel och två Champions League-finaler placerar snabbt Chelsea i skuggan vad det gäller framgångar. Det kan ju i förbifarten på temat gemensamma-nämnare-med-Chelsea, tilläggas att man i Cuvinnarcupfinalen 1980 slog Arsenal på straffar, och att Graham Rix missade den avgörande straffen. Valencia har i Spanien faktiskt ett rykte om sig att vara ett Europacuplag. Det har hängt med ända sedan 60-talet då Valencia nådde final i Fairs Cup (tidig upplagan av Uefacupen) tre år i rad och vann två av dem. Bilden av laget som framgångsrikt mot utländskt motstånd förstärktes också av de två Champions League-finalerna man nådde 2000 och 2001.
Q: Just det, och där finns väl en annan gemensam nämnare, Claudio Ranieri?
A: Ja, fast Ranieri lämnade över rodret till Hector Cuper redan 1999, men han var med om att lägga grunden till den framgångsrika generationen av Valencia. Ranieri var sedan i Atletico Madrid också innan han kom till Chelsea 2000.
Q: Lite name-dropping nu, men då menar jag spelare som varit i Valencia som man känner till, inte en massa 40-talsnissar.
A: Okej. Johnny Rep, Mario Kempes, Oleg Salenko, Claudio Lopez, Romario, Ariel Ortega, Santiago Canizares, Gaizka Mendieta, Pablo Aimar, John Carew och…ööh…Joachim Björklund och Stefan Schwarz.
Q: Och dagens lag då, de verkar i alla fall gilla att slåss?
A: David Navarro är förstås avstängd efter att ha slagit av näsbenet på Inters Nicola Burdisso i bråket i förra omgången, likaså är Carlos Marchena avstängd för sin del i samma bråk. Men Valencia kom lindrigt undan, både med tanke på händelsen och konsekvenser för laget. För laget lär klara sig bra utan de två avstängda spelarna. Det finns en uppsjö duktiga lirare i Valencia, med nye världsstjärnan David Villa i spetsen förstås. Sedan har man ju Chelseabekantingen Asier Del Horno, som nyligen debuterade för klubben efter skada, Roberto Ayala, Ruben Baraja, Miguel, Joaquin...listan kan göras oroväckande lång.
Q: Joaquin, ja, han skulle ju till Chelsea ett tag?
A: Stämmer, mycket snack var det från honom och Betis förra vintern. Kanske var det all mjölk som steg Joaquin åt huvudet. Han ammade, enligt egen utsago, till han var sex eller sju år.
Q: Uäh, äckligt! Byter ämne, Valencias arena, hur är den?
A: Estadio Mestalla är större (55 000 platser) än Stamford Bridge. Den är också mer öppen, så till vida att bara ena långsidan har tak. Läktarna är också slående branta. Tack och lov har Mestalla inga löparbanor heller. Valencia har spelat där sedan 1923 men tanken är att klubben 2009 ska flytta till en ny arena, Nou Mestella, med plats för 70 000-75 000 åskådare.
Q: Någon kuriosa?
A: Faktiskt. Det var på Mestalla som Gerry Armstrong chockade hela den spanska befolkningen när han satte matchens enda mål och Nordirland slog hemmanationen Spanien i VM 1982.
Q: Antar att det blir en hel del Chelseafans på Mestalla i returmötet?
A: Sådär. Chelsea har bara fått 2 500 biljetter men fler lär förstås åka. En hel del av dem kommer säkert att bo i närliggande och populära semesterorten Benidorm, och förstärka den redan kristallklara bilden av supande, blekfeta engelsmän på beachen. Vår lilla grupp svenska fans - smärta och måttliga med spriten, förstås! - bor mitt i Valencia.
Q: Har Valencia något coolt smeknamn?
A: Los Ché
Q: Ché? Är de revolutionärer?
A: Nej, det har inget med Che Guevara att göra. ”Che” har med hur man hälsar eller talar med varandra, det betyder ungefär ”kompis” eller ”mate” på den lokala dialekten valenciano. Det är i sin tur en dialekt av katalanska. Men säg inte det till Valenciabor, om du inte vill förolämpa dem.
Q: Aha, gillar de inte heller Barcelona då?
A: Tidigare fanns sympatier men dessa har svalnat med tiden. Liksom i Barcelona var motståndet mot Franco stort i Valencia och där fanns den språkliga gemenskapen med katalanerna. Men en stark våg av regional och mer nationalistisk stolthet medförde att man vill distansera sig från det katalanska. Bland annat hävdade ett gäng lokala arkeologer i mitten på 80-talet att man hittat stenar med inskriptioner på valenciano som var äldre än det katalanska språket. Sedermera visade det sig att stenarna var från cirka 1963! Från att tidigare ha haft stora sympatier i Valencia blev vid denna tidpunkt också Barcelonas haussade Dream Team allt mindre populärt.
Q: Andra rivaler?
A: På lokalt plan finns Levante. De gillar inte Valencia, som ses som snobbar.
Q: Valencias fans då?
A: Valencia har Spaniens mest berömda och kanske en av världens mest berömda supportrar i sina led, Manuel Caceres, mer känd som Manolo ”El del Bombo”. Du kan inte ha missat honom om du varit med på ett VM. Han har hängt med sedan 1982 och jag kan av erfarenhet intyga att han syns och hörs. Han har till och med ett eget museum och egen bar vid Mestalla.
Q: Låter som en liknande dåre som Portsmouths bjällerman, John Westwood. Hur är de andra fansen?
A: Entusiastiska. Tillsammans med Betis fans kanske de mest hängivna och lojala i landet. Supportergruppen ”Yomus” ska ha varit först med koreograferat tifo i Spanien 1983. De håller till på Fondo Norte på Mestalla. Men det finns fler grupperingar, "penya", och det brukar vara riktigt bra tryck på hela arenan.
Q: Om man vill impa på Valenciafansen?
A: Tja, nämn med glöd deras ”delantera eléctrica” (elektriska anfall). Det bestod av Epi, Amadeo, Mundo, Asensi och Gorostiza, en legendarisk kvintett i de lokala kretsarna, som ledde Velencia till flera ligaguld under tidigt 40-tal.
Q: Mer då, något tips om vad man kan hitta mer läsvärt om Valencia?
A: Rekommenderar varmt Valenciaredaktionens strålande lexikon om allt möjligt valenciskt, ”valexikon”.
Q: Nog med smörande, det finns väl någon aggro inför mötena?
A: Nja, vet inte det. Det är inte direkt som Barcelona för några år sedan, när José Mourinho var i fokus och deras spelare tycktes turas om att nedvärdera Chelsea. Men Valencias sportchef Carboni sade efter lottningen att Chelsea var ”det svagaste av de kvarvarande engelska lagen” i Champions League.
Q: Vilken fjant. Men vilka går vidare då?
A: Jag antar att José Mourinho håller med sin kollega Quique Sanchez Flores som direkt efter lottningen konstaterade: ”Det här blir svårt eftersom de spelar så likt oss”.
Själv är jag är feg och säger "kan gå hur som helst".
