Rotherham - Brighton
Inför Charlton - Reading
Efter ett par matcher i rad där resultaten för ovanlighetens skull har gått Charltons väg ser allting plötsligt mycket ljusare ut och laget återfinns på en finfin (nåja) sjuttondeplats. Det är alltså ett Charlton i medvind, eller åtminstone ordentligt mojnad motvind, som på måndagskvällen tar emot Reading på The Valley.
För inte många matcher sedan såg allting hopplöst ut för Charlton. Poängavståndet till lagen på de åtråvärda platserna ovanför nedflyttningsstrecket var sju poäng, Darren Bent var skadad och spelet stämde inte överhuvudtaget. Men efter förnedringen av West Ham på hemmaplan har något hänt. Laget har hållit nollan tre av fyra matcher och har även lyckats med den fantastiska bedriften att vinna två matcher i rad, uppskattningsvis för första gången sedan Gary Glitter skapade rubriker för sin musik snarare än sina motbjudande sexuella böjelser. I skrivande stund ligger alltså Charlton på sjuttonde plats, med den sådär lagom betryggande marginalen ett mål före Sheffield United på andra sidan strecket.
Exakt vad som har hänt med Charlton kan man som utomstående förstås bara spekulera i. Kanske har Alan Pardew något lite extra som tränare som både Iain Dowie och Les Reed saknar, vilket då avspeglar sig i uppträdandet på planen? En konkret sak som dock har förbättrats avsevärt på sistone är försvarsspelet, där framförallt Talal El Karkouri har imponerat stort på mig. Det blev ju inte så himla många matcher förra säsongen för honom, i alla fall inte för Charlton. Dels var han ju skadad i början av säsongen och sedan när han väl kom tillbaka gjorde han inte speciellt bra ifrån sig. De sista månaderna av säsongen var han ju t.o.m. utlånad till Al Gharafa i Qatar och just att flytta till Qatar brukar ju inte vara något som kännetecknar spelare på väg uppåt i karriären. Jag vet faktiskt inte hur El Karkouri skötte sig i Qatar och fotbollsmetropolen Doha, min haltande arabiska gjorde det svårt att följa hans framfart där men jag har i efterhand läst mig till att Al Gharafa släppte in näst minst mål i ligan, trots att de bara kom på sjätte plats av tio. Det känns som sagt märkligt att El Karkouri har hittat tillbaka till storformen igen efter utflykten till Qatar, men det är mycket viktigt att han fortsätter på samma sätt eftersom vi verkligen inte har råd att börja släppa in två-tre mål per match som i höstas. Jag är även säker på att det underlättar för Souleymane Diawara att han på sistone har haft El Karkouri som mittbackskollega, eftersom El Karkouri är en av få spelare i laget som Diawara kan kommunicera med på sitt modersmål franska. Utan att ha undersökt saken närmare så tvivlar jag på att Diawara är en hejare på t.ex. isländska, varför El Karkouri känns som en lämpligare mittbackspartner är t.ex. Hreidarsson.
Matchen mot Reading kommer säkerligen att bli riktigt svår. ”The Royals” har, precis som jag förutspådde, gjort en mycket bra första säsong i Premier League. De har visat sig vara ett riktigt jobbigt lag att möta, likt Bolton, men som även har en del spets i form av Kevin Doyle och mittfältsmotorn Steve Sidwell, som tidigare ett flertal gånger har ryktats vara på väg till Charlton men som har haft den dåliga smaken att stanna kvar i Reading. Readings dagsform är inte speciellt bra. Senast blev det förlust på Madejski Stadium mot ett ganska bortasvagt Liverpool och innan det blev det torsk med 0-1 borta mot Tottenham. Senaste segern kom 10 februari (2-0 hemma mot Aston Villa) och en vecka innan det kom senaste bortasegern då Manchester City besegrades, även de med 2-0. Dessutom innehar Reading för närvarande den inte så smickrande förstaplatsen i hemsidan Physiorooms tabell över antalet skador per lag. Inte mindre än sju skadade spelare har Reading och ingen av dem lär vara tillbaka till mötet med Charlton. För Charltons del är Andy Reid och Cory Gibbs borta p.g.a. skada.
Tips
Trots att Charlton är i bra form och Reading i smått katastrofal sådan blir det tyvärr bara 0-0.
