Atalanta - Milan
1 - 1

Bristol C - Charlton 0 - 1

Jag tror jag blir religös! Charlton och Big Chris gjorde det igen! Nick i mål i matchens allra sista skälvande sekunder och vinsten mot The Saints tre dagar tidigare följdes upp av en ny bortavinst mot Bristol City. Segern är inget att be om ursäkt för då vårt lag dominerade kraftigt i första halvlek där hemmalaget räddades av sin storspelande målvakt. Andra halvleks chanser fördelades jämnt och så tycktes resultatet bli när Iwelumo slog till i 90e på ett inlägg från planens dominant, gigant, elegant och bästa spelare, Andy Reid!

Som förväntat mönstrade Pardew en identisk laguppställing efter den otroligt viktiga vinsten mot Southampton med enda förändringen att Racon fick göra sin första ligamatch från start på mittfältet i stället för avstängde Semedo. En uppställning med ensam forward som kan vara melodin framöver. Chris Iwelumo har verkligen gått från klarhet till klarhet och gör ett heroiskt arbete ensam på topp.

Första halvlek

Charlton tog tag i spelet direkt. Redan i matchens andra minut var man nära efter att Zheng passat Thomas vars inlägg möttes av Iwelumo som sköt från nära håll. Dock rakt på Basso i hemmalagets mål som skulle få göra sig förtjänt av sitt arvode denna sena och sköna novemberkväll. Sodje styrde bollen strax över efter frispark från Basey som nu gjorde sin tredje match från start på väntsterbacken och gjorde det med den äran. Zheng drog på ett rykande skott från 25m efter att själv kraftfullt avancerat framåt från sin mittfältsplats.

Efter att Basey varit på rätt ställe i eget straffområde så skruvade kapten Reid en frispark mot krysset men Basso tog den med. 20 min hade gått och att säga att Charlton ledde på poäng är att ta i för lite. Halvleken fortsatte på samma sätt med flera bra chanser på frisparkar från Reid och chanser för Zheng och Thomas avvärjda av den obeveklige Basso. Det var med viss frustration som halvtidsvilan intogs.

Andra halvlek

Efter paus blev spelet betydligt jämnare och tätare och även lite grinigare i takt med ett hemmalag vars flyt försvunnit och ett bortalag vars flyt inte resulterade. Mills retade gallfeber på McIndoe som i bråket drog på sig varning och Bristols tränare tröttnade på ett ineffektivt anfall och bytte in Noble som direkt blev varnad efter en ful fällning av vår inhoppare Varney som kommit in i stället för Sam.

Men det var gästernas bästa period i matchen som följde och CAFC var nu hårt pressade i 20 min. Mills räddade på mållinjen och Thomas drog på sig varning. Ambrose ersatte en trött Zheng och Bristol City var livligt påhejade av sin hemmapublik och hade flera chanser att ta ledningen. Men även för hemmalaget uteblev utdelningen och allt såg ut att gå mot ett 0-0 resultat när blixten slog ner. Igen. Matchuret stod på 90 min:

Efter ett fomidabelt mottagande av en svår passning av Fortune avancerade vår man i toppform, köttbullen, Andy Reid på mitten och snurrade upp två bristollirare på läktaren innan han avancerade med bollen in i straffområdets vänsterkant och serverade undergöraren Chris Iwelumo som på ett silverfat. Inga misstag. En kraftfull nick föbi en desperat flaxande Basso gjorde åter hemfärden till fest för Addicks trognaste fans.

Det är väl bara att konstatera att även om vi misströstat lefter dåligt spel mot främst QPR så har Charlton nu i två svåra bortamatcher visat en tåga och inställning som kan leda långt. Det finns nu häng på plats två efter hittills suveräna Watford och nästa match blir hemma mot ett ojämnt Cardiff som på pappret ser ut som lite av en munsbit. Just därför är jag lite orolig. Risken för en reaktion är överhängande. Men förhoppningsvis finns en vilja att visa hemmapubliken klassen igen efter senaste debaclen mot Plymouth och Queens Park Rangers. En cross på Iwelumo i sista minuten bara så är saken klar.

Underbart Charlton!