Hicks: "Det behövs en ny stark ledare"
The Liverpool Way ligger dränkt i Merseysidefloden medan Tom Hicks går till full attack mot Rick Parry i pressen. Parry försöker å sin sida att behålla kylan, men säger att det här året har varit en mardröm och att han var säker på att han och David Moores skulle få sparken redan i december.
Efter en sprakande fotbollsföreställning på Anfield tog sig Liverpool vidare till semifinal i Champions League och senare i dag väntar Blackburn Rovers på hemmaplan där Liverpool vid seger skulle öka avståndet till Everton till fem poäng och ta ett järngrepp om fjärdeplatsen med fyra omgångar kvar.
Om detta handlar dock väldigt få Liverpoolrelaterade artiklar i den engelska pressen just nu och i stället är det vad som nu brutalt beskrivs som "inbördeskriget" mellan Tom Hicks och George Gillett där Rick Parry och David Moores befinner sig som slagpåsar någonstans mittemellan som slukar spaltmeter på spaltmeter.
I fredags publicerade Sky Sports ett brev där Hicks gav Parry order om att avgå och i går förstod man av Parrys intervju med Liverpool Daily Post att det brevet inte direkt piskade upp chockvågor i hans blodomlopp eftersom han trodde att han och Moores skulle få sparken redan i december. Orsaken till det slutgiltiga sammanbrottet parterna emellan tror Parry beror på att återfinansieringslånen togs med amerikanarnas förvaltningsbolag och inte Liverpool FC som säkerhet.
”Vi trodde vi skulle sparkas ut med huvudet före i december. Nu blev det inte så om vi ska vara ärliga, men det jag och Moores gjorde har inte glömts.
Men det har varit en mardröm därefter och ett fruktansvärt år.”
Så Hicks skriver till Parry och ber om dennes avgång, men Gillett står redo för strid på andra sidan och tar både Parry och Moores i försvar.
”Rick Parry har fortsatt vårt fulla stöd. Ett beslut att avskeda honom skulle kräva godkännande av hela styrelsen i klubben, vilken det ska kommas ihåg består av sex personer (George och Foster Gillett, Moores, Parry, Hicks samt Tom Hicks Jr.)
Vi har inte sett dokumentet [dvs Hicks brev till Parry] och vi hade ingen del i det. Vi kan inte kommentera det närmare eftersom vi inte har fått ta del av det.
Jag vill dock återupprepa att vi fortsatt står fullt ut bakom Rick.”
Parry själv läste det på lördagen när han kom till kontoret på Anfield och gick då ut med följande uttalande:
”Det är min avsikt att behålla fokus på mitt jobb att tjäna Liverpool FC efter bästa förmåga vid denna mycket viktiga tidpunkt på säsongen.
Jag önskar en möjlighet att diskutera dessa beskyllningar med våra ägare och mina kollegor i styrelsen. Den upprepade ventileringen i media har helt klart inte varit till någon hjälp.”
De faktorer som Hicks lyfter fram som orsaken till varför Parry självmant borde avgå handlar om att ha underpresterat kommersiellt och frustration över hur denne har hanterat spelaraffärer.
”Rick Parry har varit Liverpools dagliga ledare i 10 år och har inte vunnit ligan en enda gång. Våra kommersiella intäkter har inte hållit jämna steg med de övriga toppklubbarna under samma tid, något som har gjort det mycket svårt att konkurrera om Premier Leaguetiteln.
Efter att ha sett honom arbeta kom jag fram till slutsatsen att det var dags för honom att säga upp sig på grund av hans bristfälliga förmåga att leda klubben, hans till synes arroganta inställning till supportrarna och bristen på kommunikation med Rafa.
Jag fattade beslutet för någon vecka sedan, men väntade med att framföra det förrän efter matcherna mot Everton och Arsenal. Det är viktigt att försöka få en ny daglig ledare på plats före maj så att vi kan börja samarbeta med Rafa rörande spelarköp.”
Interjvjun publiceras i The Mail on Sunday och Hicks fortsätter att prata om hur Liverpool FC behöver en stark ägare som kan ge Rafa den uppbackning som krävs för att vinna troféer, öka de kommersiella intäkterna globalt och bygga det bästa arenan i världen. Vem kan då tänkas vara den där starka ägaren?
”Jag menar att jag är den ägaren”, säger Hicks blygsamt.
”Jag kommer tillsammans med Ian Ayre, Philip Nash (finansdirektör) och Rafa Benítez att utgöra ett starkt ledarteam. Medan vi förbereder oss för att flytta in på en ny stadion 2011 kommer vi att ha resurser till att kunna konkurrera år ut och år in och etablera Liverpool FC som klubb nr 1 i världen."
Hicks får frågan om huruvida han kommer att fråga Gillett om denne stöder beslutet att göra sig av med Parry, något som av lördagens uttalande inte ser ut att kunna sluta med annat än ett nej, och svarar då så här:
”Om han inte väljer att stöda beslutet vet vi var vi har honom.”
Ofta önskar åtminstone jag att tränare och ägare tar bladet från munnen och öppet dryftar sina åsikter om saker som spelarvärvningar, klubbstrategier och ekonomiska planer i stället för att komma med torra tillrättalagda uttalanden som ungefär säger ”det går bra nu” eller ”nu måste vi hålla ihop”. Det här är dock ett tillfälle där jag känner att det hade varit bättre att få höra så lite som möjligt. Inte för att jag inte vill veta, utan för att det här inte är rätt sätt att sköta inre stridigheter. De borde skötas just internt.
Jag kan nämligen inte tänka mig någon situation där kommunikationen i en frostig relation skulle bli bättre av att flyttas till media i form av anfrätta påhopp på varannandagsbasis. Det är ju uppenbart att Parry inte behöver läsa ett öppet brev på Sky Sports för att inse ”jaha, jag som trodde allt var frid och fröjd”.
Man kan till och med ta och subtrahera den engelska pressens sedvanliga sensationspålägg och ändå stå kvar med en situation som är så ohållbar att det enda jag känner mig säker på är att när säsongen 2008/09 börjar kommer en, kanske två och möjligtvis ännu fler av Rafael Benítez, Rick Parry, David Moores, Tom Hicks och George Gillett inte längre att vara endel av Liverpool FC. Jag kan just nu dock inte säga vem eller vilka som får gå och vem eller vilka som försvinner.
