NYA REDAKTIONEN SPÅR
Ny säsong, nya ansikten. Det är hög tid att liverpoolsweden.coms nya skribenter utsätts för prövningen som är REDAKTIONEN SPÅR.
Som de flesta har upptäckt så har redaktionen utökats med två färska medlemmar. Tobias Siöström har skrivit några månader och börjar bli varm i kläderna medan Carl-Martin Landquist precis tagit klivet in i hetluften.
Nytt blod med andra ord, och vi ärrade veteraner ser fram emot fruktbart samarbete. Det är också hög tid att någon sätter herrarna Herner, Webbis, Elof och Magister Grafström på plats, för i ärlighetens namn har de väl inte haft så många rätt i sitt tyckande – eller?
Välkomna till Den nya Redaktionen spår!
Sett till hur Liverpool har öppnat säsongen, skall vi supportrar höja våra förväntningar på Rafael Benítez och hans mannar?
Tobias: Ja, det tycker jag att vi ska göra. De senaste åren har vi hamnat efter redan från start och säsongen har i princip varit över innan den börjat. I år är vi med i toppen och har dessutom besegrat en av våra toppkonkurrenter. Den enda matchen vi tappat poäng i är den mot Aston Villa på Villa Park och det är inget att skämmas för.
Carl-Martin: En av sportens största klyschor är ju att ett bra lag har tur och ett bra lag vinner även när det spelar dåligt, är detta sant så hävdar jag att Liverpool har ett bra lag i år. Spelet har stundtals sett krampaktigt ut och det är snarare enskilda prestationer av Gerrard, Torres och framförallt Reina som har sett till att säsongen har börjat bra poängmässigt sett. Ett bra lag skall dock ha en växel till att peta i och därmed börja spela bländande och vinna matcherna genom att vara det bättre laget rakt igenom.
Fortsättningen på det här svaret blir en fråga, var går gränsen mellan förhoppningar och förväntningar egentligen? Jag skriver ju inte som opartisk i målet, förhoppningen och drömmen snuddar ju vid en perfekt säsong med en nolla i förlustkolumnen i ligan, 4-0 mot Tottenham i FA Cup-finalen och en solklar seger med 3-0 mot Barcelona på olympiastadion i maj. Förväntningar, nja, det ligger ju i sportens natur att de flesta lagen förlorar, det finns ju bara en segrare, de övriga får ju vända hem utan en titel. En rimlig förväntning är att Liverpool nu närmar sig titeln ytterligare och faktiskt fortfarande utmanar när det börjar titta fram tussilago i vägkanterna och att laget åtminstone tar sig vidare i Champions League, utöver det förväntningar jag mig inget förutom många härliga spännande matcher där det i vanlig ordning är skräck, förtjusning och farligt nära mellan hopp och förtvivlan.
Robbie Keane har inte kommit igång ännu, en bomb som fortfarande tickar eller en redan smälld kinapuff? Hade du investerat annorlunda?
Carl-Martin: Stod på White Hart Lane i vintras, efter att ha prutat i halvtimma för en biljett utanför för att komma in, där hade fansen bestämt sig. Varje gång Keane fick bollen och kunde avancera ställde sig de hårt prövade Tottenhamfansen upp och vrålade KEEEEEEEAAAAAANOOOOOOOOOO, för full hals. Jag vrålade jag med, och har nog gort varje gång (Inte mot Liverpool, då har det mer yttrat sig genom ängslan) han haft bollen sedan han vräkte in 1-1 i VM 2002 sent i en match mot Tyskland och gav sitt Irland bra förutsättnignar att gå vidare. Keane har en spelstil som är lätt att ta till sig, inga fingrar emellan och han avslutar med akuratess. Han har alltid gjort mål och allt talar för att han kommer att fortsätta med detta.
Just nu påminner han dock mest om Andreas Andersson i Milan, självförtroendet är inte där, han blundar och lutar sig bakåt vid avsluten och vill inget hellre när han öppnar ögonen att bollen skall ha letat sig i mål. Den kollektiva sucken har dock avslöjat resultatet långt innan dess och varje gång han ställer sig upp ser han lite mer vemodig ut.
Lösningnen heter kanske Stoke, en plats längst upp istället för till vänster, ett massivt tryck från de röda och två enkla mål. Sen har vi en helt ny Keane, blicken mot mål och en obändig vilja vad det gäller att få bollen i nät. Risken skulle väl bestå i att han har spelat i Tottenham alldeles för länge och därmed har utvecklat ett sjätte sinne för att vika ner sig, ta beslut bortom all logik och varva briljanta tekniska nummmer med 0-1 hemma mot West Bromwich.
Hade jag investerat annorlunda? Finns alternativet att behålla Crouch som verkligen ger alternativ i speluppbyggnaden så hade Keane varit kvar i London. Är Crouch borta så är Keane ett bra köp om än något dyrt. Uefa kräver ju numera att en allt större andel spelare i truppen måste vara fostrade i hemlandet, en engelsk forward ut en annan in.
Tobias: Tickande bomb så klart. Robbie Keane har under många säsonger i Premier League hållit en hög och jämn nivå och det finns ingen anledning att tro att denna ska sänkas när han nu kommit till en riktig toppklubb – snarare tvärtom. Från min sida finns alltid tålamod, speciellt för en spelare med ett Liverpoolhjärta. Keane kommer att göra mycket nytta i den röda tröjan!
Inför Silly Season hoppades jag framförallt att Rafa skulle hämta in en kreativ och målfarlig yttermittfältare. Nu blev det Keane istället och det är inget jag är missnöjd med. Istället hoppas jag att Pennant nu kan ta ett steg till i utvecklingen och bli en viktig kugge i truppen. Det ska även tilläggas att Rieras debut mot United lovade mera och han ser intressant ut.
Vad jag dock inte är nöjd med är ytterbacksruljansen. Säga vad man vill om Riise och Finnan, men rutinerade var de. Kanske var det dags för dem att bytas, men hade jag varit inköpsansvarig hade ersättarna inte hetat Dossena (8 miljoner pund?!) och definitivt inte Degen. En skadedrabbad schweizare som ratades av Dortmund och sedan satt på bänken i EM? Rafa, are you having a laugh?
Spåkulorna verkar inte särskilt rengjorda, vad har det gamla gardet (övriga massmediafolket inkluderade) missat om den kommande fotbollssäsongen?
Tobias: Portsmouth! Herner nämnde visserligen deras anfallspar, men det är hela laget som kommer att imponera. Utan skador kan en femte eller sjätteplats vara inom sikte. Han värvar smart den gamle Redknapp.
För Liverpools del säger jag utan att tveka Ryan Babel. Sparsamt med speltid än så länge på grund av OS och småskador, men jag har en känsla av att detta blir Babels säsong. Han kom till Liverpool som en oslipad diamant, men för mig har det aldrig varit någon tvekan om vilken potential han besitter.
Carl-Martin: Tottenham har värvat stjärnor och har alla förhoppningar om Champions League, men börjar säsongen knackigt utan att ha bestämt sig för vilka som egentligen skall spela, som vanligt. Newcastle har sparkat tränare, det är full storm i styrelserummet och alla uppe vid Tyne verkar säkra att en ny räddare måste vara en gammal spelare, som vanligt. Everton utan Cahill har svårt att slå vilket lag som helst, med Cahill går inget lag säkert, som vanligt. Wenger har klagat på att alla lag går alldeles för hårt åt hans spelare utan större självransakan, som vanligt. På Old Trafford gnälls det om att det egna laget får för lite straffsparkar med sig och för många mot sig, som vanligt. Liverpool får fortsätta förlita sig på att Gerrard och Torres med jämna mellanrum utför prestationer som får fotbollsfans världen över att hoppa av glädje, som vanligt.
Allt är som vanligt i Premier League, intensiteten kommer att vara på max, glidtacklingarna stenhårda, de starka står upp när julmaten skall smältas, ännu en säsong står i sin vagga med alla sina förhoppningar. U N D E R B A R T!
Säg något som är dåligt med Manchester United.
Carl-Martin: The Livebird har vad som skulle kunna liknas vid en fredsduvas kvist i näbben medans Manchester United har en djävul i klubbmärket, det handlar för var och en om att välja sida, gott eller ont.
Tobias: Ska jag sammanfatta Bibeln i ett sms också kanske..?
Därmed tackar de nya medlemmarna för sig för den här gången. Inom en nära framtid kommer de inkluderas under fliken REDAKTIONEN där de får ytterligare chanser att presentera sig närmare. Vad veteranerna sade om säsongen hittar ni under länktips.
