Onsdagslistan: Cupfiaskon
På lördag spelar Chelsea mot Burnley, laget som slog ut The Blues på straffar i ligacupen förra året. CSS-redaktionen har listat fem andra cupmisslyckanden.
De cupfiaskon som sticker ut mest är de som inträffade i UEFA-cupen mellan 2000-2002 när Ranieri var manager. Sedan är det även ett par stycken i de inhemska cuperna på senare år som är värda att nämnas. Nedan följer en sammanställning av matcherna.
St Gallen (b) – UEFA-cupen, Omg. 1, september 2000
Ett riktigt fiasko mot det schweiziska (amatör)laget. Chelsea hade alltså varit framme i kvartsfinal i Champions League och pressat Barcelona säsongen innan, och hade nu för avsikt att göra en relativt bekväm resa i den något mindre prestigefyllda turneringen i Europa. Laget innehöll spelare som Zola, Di Matteo, Gudjohnsen och Hasselbaink. Efter 1-0 hemma att gå på så var i praktiken ett bortamål det som krävdes för att avancera till nästa omgång. Det här var för övrigt precis i början på Ranieris manager-period. Chelsea föll dock på inställningen i denna match, och mittbacksparet Leboeuf/Bogarde var väldigt dåliga i synnerhet. Efter 0-2 i halvtid så gjorde Ranieri ett par byten för att försöka ändra på matchbilden. Det blev bättre men man lyckades alltså inte göra det enda mål som krävdes.
Hapoel Tel Aviv (h) – UEFA-cupen, Omg. 2, november 2001
Chelsea hade överraskade förlorat första matchen borta med 2-0 (två sena mål i slutminuterna) mot israelerna som för övrigt aldrig lyckats avancera till tredje omgången, och behövde alltså lägga i treans växel på bridgen för att klara detta över två matcher. Men efter att ha missat chans efter chans så tog bortalaget i stället ledningen i den 35:e minuten. Fyra mål krävdes nu för avancemang och de flesta anade nog att det kunde bli svårt. Zola kvitterade visserligen i andra halvlek men den kreativitet som behövdes för att öppna upp deras försvar ytterligare fanns inte och matchen slutade 1-1. Matchens lirare var Hapoels målvakt, enligt statistiken skapade Chelsea 27 målchanser totalt. Ofattbart att endast en av dessa ledde till mål och ett riktigt europafiasko var ett faktum för andra säsongen i rad.
Viking (b) – UEFA-cupen, Omg. 1, oktober 2002
Norska tippeligalaget Viking från Stavanger med svenske tränaren Benny Lennartsson hade fått med sig ett viktigt bortamål efter att ha reducerat till 2-1 i 90:e minuten på the Bridge. Viking chockstartade i den andra matchen och ledde med 2-0 innan Lampard reducerade precis innan halvtid. Efter en timme utökade Viking dock igen till 3-1 genom Erik Nevland som hade en mycket bra match. Men så kvitterade Terry på en hörna från Le Saux och saken tycktes vara klar. De flesta trodde luften hade gått ur Viking nu. Men de ville annat, och med bara tre minuter kvar så stötte Nevland in 4-2 på ett vänsterinlägg, och fiaskot var ett faktum. ´Di mørkeblå´ var vidare på Chelseas bekostnad. Det var respass i Europa för tredje raka säsongen och ytterligare ett praktfiasko för Ranieri. Säsongen i övrigt slutade i dur eftersom laget tog sig till spel i Champions League. Efter 2002/3 började som bekant en ny era i Chelseas historia.
Barnsley (b) – F.A.-cupen, Omg. 6, mars 2008
Barnsley som innan slagit ut Liverpool ställdes nu i kvartsfinalen mot cupmästarma i form av Avram Grants Chelsea. Chelsea var förvarnat, men det hjälpte inte. Barnsley spelade ånyo väldigt inspirerat och respektlöst gentemot sina mera namnkunniga motståndare. Efter 0-0 i halvtid så tog hemmalaget ledningen i den 66:e minuten när Odejayi mötte ett högt inlägg och kom före Cudicini. Chelsea började nu desperat att jaga en kvittering men lyckades av nån anledning inte få in bollen i mål innan tiden runnit ut. En fiaskostämpel att inte ens få till omspel. Manchester U blev utslagna av Portsmouth i denna omgång, och det fanns alltså ett gyllene tillfälle för Chelsea att ta hem cupen även denna säsong om man lyckats avancera. Barnsley åkte sedan ut mot Cardiff i semifinalen.
Millwall (h) - F.A.-cupen, Omg. 4 omspel, februari 1995
Efter 0-0 borta så skulle Chelsea vinna omspelet hemma var det tänkt mot ett lag som inte legat i högsta divisionen sen 1990. Men det här blev ett hårt Londonderby och förlust på straffar efter 1-1 vid full tid. Eftersom Chelsea varit i final säsongen innan, så var detta en snöplig sorti. Invadering av planen efteråt...
Bubblare:
Huddersfield (h) - Ligacupen, Omg. 3, oktober 1999. Efter att slagit United med 5-0 i ligan blev det i matchen efter förlust med 0-1 hemma mot ett lag lägre ner i divisionerna. I och för sig ställde man upp med ett klart reservbetonat lag, men ändå.
Oxford United (h) - F.A.-cupen, Omg. 3, januari 1991. Chelseas snitt från mitten av åttiotalet till början av nittiotalet var att komma till fjärde omgången i cupen. Här fick man emellertid respass direkt efter 1-3 hemma mot ett lag lägre ner i divisionerna, så ett litet fjasko var det allt.
