Ännu en lyckad medlemsresa
Denna säsongs medlemsresa ägde rum för drygt två veckor sedan och precis som tidigare resor så var även denna ett minne för livet för de flesta av oss som åkte.
På fredagsmorgonen klockan halv sex klev undertecknad upp nyvaken men ändå pigg och förväntansfull. Efter två kortare tågresor så hämtade Tobbe upp mig i Katrineholm och därifrån åkte vi till Skavsta flygplats. Väl där var vi först av de evertonians som skulle åka med samma flyg. Men sedan droppade en efter en in, både nya och bekanta ansikten. Vi var alla som barn inför julafton…
Väl i Liverpool så checkade alla in på sina respektive hotell för att sedan mötas upp på Swedish Toffees’ favoritpub Thomas Frost för lite käk och pints. Därefter väntade en riktig höjdarkväll! Först skulle vi ha ett möte i Joe Mercer Suite inne på Goodison Park med representanter från klubben och dessutom legenden Graeme Sharp! Efter detta så deltog vi i ett quiz som klubben anordnade där det var flera lag som deltog. Vi delade upp oss i två lag och sedan deltog det även kanske fyra-fem andra lag med evertonians bosatta i Liverpool.
På mötet möttes vi först upp av åttiotalsikonen Graeme Sharp som vänligt hälsade på alla. Med på mötet förutom Sharpy var Mark Rowan (Head of Media), Andy Ward (Head of Ticketing) och Darren Griffiths (Media & Publications Manager). Dessa presenterade först sina respektive områden och sedan blev det frågor från oss. Slutligen fick Sharpy ordet och han berättade lite härliga anekdoter från sin mycket framgångsrika Everton karriär.
Det hela var upplagt som en presskonferens med de fyra herrarna vid ett bord längst fram och vi som grupp sittandes framför. Även om jag träffat Sharp två gånger tidigare så var ändå enormt att se en legend och idol som Sharpy sitta framför en och prata om sin karriär där.
Klubben fixade även så att fina priser lottades ut bland oss som var med på mötet. En signerad fotboll, en signerad matchtröja (bilden ovan) och en gratisbiljett till Club Everton var det som bl.a. lottades ut.
Efter mötet så var det bara en halvtimme senare ett "If you know your history..." quiz arrangerat av klubben i samma lokal som vi hade mötet i. Så vi passade givetvis på att stanna kvar för detta. Quizet var riktigt roligt med båda lätta och några mycket, mycket svåra frågor.
Kul är att man framstår som en kung i sådant sällskap om man lyckas klara någon riktigt svår fråga, medan man ”bland vanligt folk” skulle framstå som en tvättäkta rånörd… Det är nog det som är hela charmen med en sådan här resa. Att man i alla fall en gång per år får prata Everton med några andra ”drabbade” som PÅ RIKTIGT förstår vad man pratar om.
Sedan drog många av oss iväg vidare ut i nattlivet medan vissa gick för att ladda för matchen dagen efter. Klassiska rockklubben The Cavern var ett populärt besök.
Matchdagen började givetvis med hotellfrukost a la engelsk och man fick bota eventuell bakfylla med lite käk. Sedan bar det av till klubbshopen Everton Two (så klockrent namn!) i Liverpool One. De måste sägas att det blivit ett klart lyft efter att Kitbag tagit över efter JJB. Det fanns HUR mycket som helst att köpa och även om undertecknad är en smula skeptisk till nya matchställen så fanns gott om andra saker att inhandla. För min del blev bl.a. munktröja, matskål och tröja till katten (Dixie) och äggkoppar…
Sedan var det bråttom för 12pm var det dags att ladda inför matchen på puben Player’s Bar. Stället var helt klart bra och fullsatt till bredden. Vi i styrelsen tog ett break för att bege oss till Goodison och överlämna priset till Jack Rodwell. Vi fick dessutom träffa en hel del andra spelare, bl.a. Phil Neville som du kan se på bilden ovan. Mer bilder och text om detta kan du läsa här
Väl tillbaka på puben så hanns det med någon god ale innan det var dags att börja vandringen mot Goodison igen. Denna gång skulle vi sitta på Upper Bullens och det måste jag säga var ett riktigt bra val. Tycket det var bättre än Main stand, helt klart.
Matchen har de flesta redan sett eller läst om så det ordar jag inte så mycket om, men kan säga att några av oss missade bägge målen då de slant ner precis före paus för att slippa köer för WC och öl. Jag satt kvar till pausvilan och fick se Bilyas sköna 1-0 mål, men däremot kom jag någon minut in på andra halvlek och missade därmed den snabba kvitteringen. Kanske lika tur det antar jag. Det var en smula chockerande då jag hörde Carews namn ropas upp precis när jag skulle gå in igen och trodde då att han bara hade blivit inbytt, men han hade tydligen gjort mål också…
Efter matchen var vi på ett ställe som heter Westminster Pub där en bok lanserades på övervåningen som BlueKipper hade. Boken heter ”Tales from the Gwladys Street” och bild från vår pris överlämning till Anders Limpar finns med och dessutom en fin anekdot signerad kassör Olof om när vi gav dalahästen till Cahill och 7-1 matchen som följde därefter. Boken är i övrigt mycket bra och finns att beställa här.
Många av oss drog senare vidare till ett ställe som vi var på även förra gången vi var över, nämligen Black horse och där satt vi och pratade länge med varandra och med ”locals” och det var mycket trevligt. Denna gång kunde dock undertecknad ta sig ut av egen maskin…
Efter lite mer nattliv på lördags kvällen så var det bara söndagen kvar. Och då passade de flesta av oss på att besöka Everton utställningen Everton Collection som fanns på Liverpools bibliotek. Den var mycket intressant och kul att kika på.
På hemfärden var det nog många av oss som var trötta, men samtidigt mycket glada efter en mycket rolig helg!
Tack alla medresenärer för ännu en fantastisk helg!
