Chelseas Värld- Återuppstånden.
Jag passar givetvis på att återuppliva Chelseas värld lagom till den stundande Arsenals matchen. Det gick ju bra förra gången och jag har en lovande känsla av att det kan gå vägen även på Söndag.
Arsenal kommer från en match mot United där de långa stunder blivit utspelade på sin hemmaplan, och denna match lär inte bli lättare för dem om man ser till den matchen som en värdemätare. Att spela fint kommer inte att räcka mot Chelsea, att spela tufft kommer de inte att klara av. De har en chans om offsideregeln åter sätts ur spel, om Mikel får rött för sina patenterade efterslängar eller om backlinjen tror att de har Sunderland på besök.
Det kommer förmodligen inte bli lätt, men om jag ska gissa så slutar matchen 2-1.
Golddiggers Unite !!
Det har väl knappast undgått någon vad våran Super-Captain John Terry haft för sig den sista tiden. Det som är förvånande är den plats i media den får. I ett land där ministrar hittas i damstrumpor och apelsiner i munnen så får man moralpanik över att en miljonär och småbarnsfar haft sex med en fd lagkamrats ex-flickvän.
En minister krävde en utredning, en annan en offentlig förklaring. Det engelska landslaget kapten ska vara vit som snö, ren som en oskuld och helst en ivrig besökare av den Anglikanska kyrkan så nu när han inte är det strippas han både på kaptensbindeln och heder.
John Terry gjorde fel, han gjorde ett stort misstag ,men den som i slutändan skall döma honom är han fru, för det var henne han var otrogen mot.
The lost crusade
.
Det Platini understödda franska korståget mot engelska klubbar fick sin dödsstöt i torsdags när CAS meddelande sin dom på följande med följande formulering.
”Lausanne, 4 February 2010 - The Court of Arbitration for Sport (CAS) has issued an award today ratifying the agreement reached by Chelsea FC, Racing Club de Lens and the French football player Gaël Kakuta, putting an end to this arbitration procedure which also involved FIFA. The CAS has noted that, in the agreement, the two clubs and the player have recognised that the contract between the player and RC Lens was not valid. Accordingly, the player could not have terminated it prematurely and without just cause and FC Chelsea cannot therefore be liable for inducing a breach of contract. As a consequence, in light of these new circumstances, the sanctions imposed upon Chelsea FC and the player by the FIFA Dispute Resolution Chamber had to be lifted.”
Det kändes självklart skönt att detta nu var över, men ändå. En del av mig hade velat se en fällande dom. Enbart för det prejudikat som skulle följa. För hade Platini fått Chelsea fällda skulle det inte ha stannat där, det skulle ha inkluderat United, Arsenal, Liverpool Milan, Fiorentina och inte minst Barcelona (som varit tvungna att redovisa varför de just nu är i Brasilien och erbjuder tv sockerskålar och en Barcahalsduk för två 15-åringar i Corinthias ungdomsakademi.) För så är det ofta när FIFA/UEFA är inblandade. De lovar hårdhandskar efter en interjuv med Platini ofta kompat av Marseillesen då han på DeGaulle vis uttrycker sig att sporten måste städas på sina smutsiga element. Och så får en tjänsteman på mellannivå inom orginisationen helt plötsligt ett alibi till sin lön och allt från Chelsea till Eduardos filmning anmäls. Det dunkas ryggar i korridorerna, rätt journalister smörjs och för ett kort ögonblick får vi intrycket att sporten ransakar sig själv.
Men (det finns alltid ett sådant) att rent konsekvent ta tag i problem har aldrig varit Platinis styrka. Det slutar ofta med halvmessyrer eftersom de inte har det byråkratiska monster till förfogande att följa upp alla infall. Det är i sig en tragedi för fotbollen att dess ledande organ inte själv äger styrkan att vara konsekvent eftersom det i slutändan skulle reta mäktiga klubbpresidenter och sponsorer med ett ekonomiska konsekvenser till följd.
7/2. Innan match.
Jag ville vara uppe så tidigt som möjligt, för att få huset för mig själv så att jag i tur och ordning kunde gå igenom vad engelsk media skriver. Istället möts jag av ny skit som grävts fram om Terry och som faller på sin egen orimlighet. Det var en bjudresa som han förväntats ha smitit ifrån utan att betala. Och ett bedrägeri som en bekant till John Terry varit inblandad i. Jag kan bara konstatera att människor med en kyla som kommer innifrån är nu fullständigt fokuserade att klä av John Terry all mänskligt värde som person, människa och som fotbollspelare och som inte bryr sig om annat än att se sitt namn skrivet i slutet av artikeln. Dessa Hyenor, avskräde får utan yrkesstolthet fritt fram att skriva vad de vill för att det finns en lagstiftning som tillåter det. Sanningen är bara en av de faktorer de leker med när de sätter ihop en artikel, den är inte viktigast. Just nu är det fritt fram att skriva precis vad som helst om våran kapten.
7/2-” That old melody.” Requiem för Arsenals drömmar om guld.
Ni vet den där låten, ”sunshine reaggie” som var populär för ett par år, men som fortfarande kan höras på tivoli och på turisttäta orter, det är en melodi som sätter sig i hjärnan, den talar till alla för den har en refräng med go. Arsenal är ungefär likadant. Melodin om deras ”Football for the masses” har satt sig i hjärnan på gemene man som gillar att gå i solen och vara sådär lagom mainstream, lagom insatta och alltid ha ett ” Men de spelar så fin fotboll ”- till hands eller ett ” Wengers odlande av talanger är unikt i Europa” i rockärmen. Det är en helgardering som alla Arsenalfans som fungerat som regnkappa om de råkat förlora någon gång. Tunga förluster på mot topplag har dock tvingat dem att uppdatera sina argument.
Chelsea gick in på Stamford Bridge idag med budskapet;
” Vi har hört er sång, nu hör våran.”
Och som det blev. Det var ett Arsenal, fast i sin melodi, oförmöget att byta spår när Chelsea som inte lät sig imponeras och vägrade sjunga med. Istället, en hård Chelsea kör som sjöng från den blå permafrosten och inte en gång tappade de takten, inte en gång avvek de från sånghäftet. Och när 90 minuter var över såg de ut som om de var beredda på hur många extranummer som helst. Det här är kvällar som livet sparat på ett tag. Att ha fått vänta på detta under en hel dag och kväll. Vägrat lyssna på arbetskamraters som kollat text-tv och haft mobilen avstängd för att inte få veta. Det känns som någon belönat mig, gett mig något extra för att jag uppfört mig bra.
- Att få se Drogba spela som den spelare han egentligen är. Och visat motsatsen till den jag tyckt han varit- Det är helt underbart.
- Att få se Stamford Bridge och alla våra blå bröder i London, ställa upp för spelaren , för personen och Kaptenen John Terry- Det är stort.
Vi har 9-1 i målskillnad mot Arsenal de sista 3 matcherna. Kanske dags för dem att byta melodi?.
