Tredje raka premiärförlusten
Så var det då dags för en efterlängtad Premier League-premiär. Vi skriver den 14/8-2010 och ett besök på klassiska Ewood Park väntar. Blackburn förlorade endast tre matcher på hemmaplan ifjol (varav en var mot Everton, 2-3) vilket gör att det inte är en enkel fajt att vänta. Evertons spel på försäsongen har gått bra och det finns full av tilltro till att denna säsong kan bli något alldeles extra. Kunde vi denna gång starta på ett bra sätt eller skulle Rovers sätta käppar i hjulet per omgående likt 08/09?
Dags att sparka igång en ny Premier League-säsong för Everton. Resultaten har gått bra på försäsongen och truppen har andats optimism vilket vi supportrar tar med oss till dagens småluriga match mot Blackburn. Rovers förlorade endast tre matcher på hemmaplan ifjol (en av de mot Everton, 2-3) vilket gör att det inte blir alldeles lätt att få med sig tre poäng. Kunde Everton denna gång plocka hem en seger och starta bra eller skulle Blackburn sätta käppar i hjulet direkt?
David Moyes valde följande elva från start: Howard - Neville, Distin, Jagielka, Baines - Osman (59), Arteta, Fellaini (77), Pienaar - Cahill - Saha (73)
Bänk: Mucha, Heitinga, Hibbert, Rodwell (77), Beckford (59), Bilyaletdinov (73), Gueye
Moyes väljer en 4-4-1-1 uppställning som till många delar är väntad. Fellaini får chansen att starta matchen och Cahill + Osman är "fit for fight". Saha får uppdraget att leda anfallet med Cahill strax bakom fransmannen. En stark bänk finns till förfogande med bland andra Heitinga och Bilyaletdinov. Dock ingen Yobo, Yakubu eller Coleman.
Undertecknad har inte sett matchen och går helt och hållet på texter tillhörande dagens match.
Everton startade matchen i sina helrosa bortatröjor vilka enligt mig är skrämmande fula. Rovers bar sina klassiska vit-blå tröjor med vita byxor. Det dröjde inte speciellt länge innan hemmalaget och Martin Olsson fick ett drömläge till nätrassel. Olsson tog en fin löpning i djupled och passen från en mittfältare var fint slagen. Everton stod alldeles för högt med backlinjen vilket gav Olsson chans att chippa in bollen men tur för Everton lyckades Howard komma ut vilken säkerligen stressade Olsson som lobbade bollen över målet.
Matchens första mål skulle dock tillfalla hemmalaget. Ett mål som Tim Howard får ta på sig fullständigt:
Drygt tretton minuter in i matchen plockade Tim Howard med sig bollen i sin famn efter kamp med Nikola Kalinic en bit ut i straffområdet. Amerikanen lyckades dock på något vis fumla bollen ut ur sina nävar likt en tvål varpå Kalinic naturligtvis tog chansen och slog in bollen i öppet mål via stolpen och Rovers hade fått en jättebjudning in i matchen.
Snöpligt mål emot sig för Everton som dock inte hade visat speciellt mycket fram till dess. Det var faktiskt först efter 30 minuter som Everton testade hemmamålvakt Robinson när Tim Cahill fick chansen att slå in bollen men avslutet blev alldeles för svagt. Steven Pienaar fick sedan en bra möjlighet efter en hörna som Robinson släppte retur på men en Blackburnspelare kunde sedan rensa bort bollen. I slutet på halvleken ville hemmapubliken ha straff efter en misstänkt hands i Everton straffområde men domare Phil Dowd friade och blåste sedan av första halvlek.
En riktigt dassig första halvlek av Everton där inte mycket har stämt. Visserligen har vi mycket boll men det händer inte alls mycket. Det måste bli mer rörelse i anfallsväg och laget måste verkligen visa att man vill vända den här matchen. Rovers mål är en fullständig bjudning av Howard som är väldigt olyckligt.
Everton fortsatte att vara spelförande i andra halvlek men inga direkt farligheter gick att skriva hem om. Arteta och Jagielka testade lyckan några gånger men allt som oftast gick skotten över eller utanför. Jermaine Beckford gavs sedan en chans att kvittera när han kastades in till förmån för Leon Osman.
Blackburn var drygt halvvägs in i andra halvlek oerhört nära ett 2-0 mål. Enbart en kanonräddning från Howard förhindrade nytt jubel på Ewood Park då Mame Diouf var framme. Rovers fortsatte på den inslagna vägen och Distin tvingades blocka på ett fint sätt när hemmalaget på nytt var framme. För Everton fick Louis Saha ett volleyskott som kanske var värt ett bättre öde efter snyggt pass av Phil Neville.
Tiden gick och Blackburn kröp tillbaka mer och mer i hopp om att ro hem tre pinnar. På stopptid fick Phil Jagielka en sista möjlighet men en fin parad från Paul Robinson förhindrade ett X i denna match. Domare Phil Dowd blåste sedan av och för tredje året i rad sket det sig för Everton.
08/09 var det Blackburn (2-3)
09/10 var det Arsenal (1-6)
10/11 var det Blackburn igen (0-1)
Förhoppningar om en fin start fanns där men ånyo fallerar laget i en premiär.
Man börjar fråga sig varför det i hela friden ska vara så svårt att accelerera direkt från start? Ett oavgjort resultat på Ewood Park hade varit helt OK men att förlora och skapa så lite ger onekligen en del huvudbry. Nu måste det till en skärpning och förhoppningsvis kan laget ta revansch redan på lördag mot Wolves på hemmaplan. Ska målsättningen vara densamma har vi INTE råd med fler sådana här matcher direkt i inledningen och vi har inte heller råd att tappa poäng mot lag som Wolves som vi gjorde ifjol.
