Inför: Newcastle - Liverpool

Liverpool gästar på söndag Newcastle i vad som brukar kunna bli säsongens underhållsmässiga höjdpunkt.

När engelska kommentatorer skall välja "den bästa ligamatch de någonsin bevittnat", brukar Liverpools 4-3-vinst hemma mot Newcastle säsongen 96/97 hamna högt på listan. Förutom den klassikern har de två lagen bjudit på många minnesvärda kamper de senaste åren. 56 mål på de senaste 16 mötena talar också för att vi nog kan glömma en 0-0-match.

Den här gången får vi dock klara oss utan "Newcastledödaren" i vår jakt på tre poäng. Jag syftar naturligtvis på Owen som på de fyra senaste säsongerna har nätat hela elva gånger mot Newcastle. Bland den övriga statistiken kan vi notera att medan Liverpool vunnit 24 och endast förlorat tre matcher på 33 möten på Anfield, så är det jämnare på bortaplan. Efter kriget har mötena på St. James Park slutat med tio vinster, elva oavgjorda och tolv förluster (i Liverpools favör) - 41-45 i målskillnad.

I den här matchen förra säsongen spelade Houllier för första gången med den nu välkända backlinjen Carragher-Hyypia-Henchoz-Babbel. Även om Carragher strulade till det redan efter tre minuter med ett baklängesmål är det nog ingen som idag ångrar att Houllier stod fast vid sitt val. Trots spelövertag och flera chanser lyckades Liverpool inte få in bollen förrän Newcastle gjort 2-0. Närmare än Heskeys 1-2 kom vi aldrig. Bra spel – dåliga resultat, kännetecknande för hösten 2000.

Newcastle har börjat ligan klart godkänt och om nu någon kan ha missat det så vann de en svängig match mot våra favoritmotståndare härom veckan. För er som på ett eller annat sätt kan följa matchen, håll öronen öppna efter Liverpoolklacken i början av matchen, liknande ”bedrifter” brukar inte gå ouppmärksammade förbi. Precis som förra veckan spelade våra helgmotståndare en veckomatch parallellt med Champions League-spelet. Noberto Solano gjorde det enda målet när Leicester besegrades på hemmaplan.

I konkurrens med Veron och Zenden gjorde Bobby Robson sommarens bästa värvning när han fick Lauren Robert att lämna Paris Saint Germain och skriva på för Newcastle. Andra transaktioner inför ligastarten var Craig Bellamy (Coventry) och Robbie Elliott (Bolton). Dessutom lånar man under en säsong mittbacken Sylvain Distin från PSG. Vänsterbacken Elliott återvände därmed till klubben han spelade för 1989-97. Bellamy har redan hunnit med fyra fullträffar i ligan. Dessutom klämde han i med ett hat-trick på 14 minuter i ligacupmatchen mot Brentford, efter att ha kommit in som avbytare i förlängningen. Spelare som har lämnat klubben är Stephen Glass (Watford), Daniel Cordone, Des Hamilton och Kevin Gallacher.

Newcastles spel bygger mycket på att jobba ut bollarna till de två yttermittfältarna Robert och Solano som skall transportera upp bollen till de två forwardsen. Både Bellamy och Shearer är ju dessutom bra huvudspelare. När man inte fick med framför allt Robert i spelet (West Ham borta, 0-3) såg man väldigt tafatta ut. Annars talar sig fansen varma för den nye fransmannen (var höll Houllier hus) som imponerat stort så här långt. Mer än en engelsk reporter lär ha yttrat: "shame he isn´t English".

På Newcastles skadelista står Warron Barton, Carl Cort, Kieron Dyer, Diego Gavilan, Aaron Hughes, Gary Speed och Wayne Quinn. Dyer och Speed är de som är närmast comeback.

Tack vare att samtliga topplag utom Leeds tappat lite oväntade poäng, eller bara spelat oavgjort i allmänhet, ligger Liverpool inte långt efter trots en lite knackig inledning. Men nu känns det som det är lite upp till bevis om man tänker vara med och slåss i toppen på allvar. Första kvarten mot Dynamo Kiev var mycket stark och 53-63 minuten var ren propagandafotboll – envägstrafik tror jag det kallas. Varför har vi så svårt att vinna när vi spelar som bäst (=anfallsmässigt)? Jag vet att vi vann, men vågar knappt tänka på vad som kunde ha hänt om Kievs frispark i slutsekunderna studsat aningen annorlunda. Sådana chanser som Liverpool skapade har vi hur som helst inte råd att slösa bort i fortsättningen.

Mycket talar för att Houllier låter en stor del av laget få chansen igen på söndag. Förutom Gerrard då, som fortsätter att sitta av sin avstängning. Dessutom har Babbel och Berger fortfarande en bit kvar till spel i förstaelvan.

Dudek startar i mål och tills Babbel är tillbaka kan vi vara ganska säkra på att backlinjen fortsätter oförändrad. Mot Tottenham gavs Biscan chansen och det gick väl så där. Nu spelar vi dessutom på bortaplan men jag tror faktiskt ändå att kroaten får en ny chans. Hamann spelar givetvis på den andra centrala platsen inför sin gamla hemmapublik.

Riise gjorde återigen en mycket bra insats och i Bergers frånvaro känns ”Turbo” given till vänster. Varken Redknapp eller Smicer gjorde enligt rapporterna från reservlagsmatchen i veckan skäl för att ta en plats i laget på söndag och då står det som vanligt mellan Barmby och Murphy. Nu har Barmby startat två matcher på raken väldigt klent, något som talar till fördel för Spud.

Litmanen visade återigen, förutom de ”två” målen, prov på smart speluppfattning. Som när han med blicken mot sidlinjen vände och slog en klockren 40-metare rätt på Heskey i samma ögonblick som han vände sig rättvänd (den passningsmaskeringen påminnner mig om att jag har en kompis vars farsa hade ett specialslag i bordtennis där han med blicken och handleden markerade ett slag, men sedan satte bollen otagbart i "fel" hörn...jag hoppas ni antecknade...) och en klackspark i en tät närkamp rätt på foten på en medspelare.

Nu skall det också sägas att Litmanen och Heskey ironiskt nog låg bakom två av Kievs fyra chanser genom slarviga passningar bakåt i planen. Fowler fick ärligt talat inte så mycket att jobba på i onsdags, men får oavsett det nog nöja sig med en plats på bänken. Litti har en tendens att mättas lite efter en timme och man får hoppas att Houllier håller ögonen öppna och inte väntar för länge med att byta in Fowler i sådana fall.

Trolig startelva:

                    Dudek
Carragher Henchoz Hyypia Vignal
Murphy Hamann Biscan Riise
           Litmanen Heskey


Slutligen presenterar jag lite data lånade från Opta för att jämföra Robert och Riise - fransmannens data först. Speltid (540 min / 331 min), passningssäkerhet (74% / 69%), "inlägg med rätt adress" (17% / 29%), lyckade dribblingar (49% av 57 / 75% av 20), vunna tacklingar (50% / 85%), blockeringar/rensningar/stoppade motståndaruppspel (1 / 29), varningar (2 / 0). Det såg ju inte så illa ut, eller hur?

Oavgjort borta mot Newcastle är långt ifrån en katastrof, men det känns som allt annat än en vinst får oss att halka nedåt i tabellen. Ett kryss på St. James´ Park samtidigt som Leeds vinner placerar oss sju poäng efter dem (en match mindre spelad) och det är ändå bara september. Men nu skall vi inte skjuta hästen före den har dött, eller något, utan istället poängtera att laget återfått stabilitet bakåt (vi har nu hållit nollan i 355 min) och kan man inte ana lite rörelse framåt? Med risk för att få igen det (speciellt av Newcastlefans) efter matchen tippar jag Liverpoolvinst med 3-1.

Mattias Herner2001-09-29 12:04:00

Fler artiklar om Liverpool