2:a fjärdedelen
Så var det dags att studera hur inledningen av säsongen har gått och vad vi kan vänta oss från resten av årets matcher.
En haltande tabell gör att de flesta lagen redan har passerat de första tio matcherna, men den här texten handlar om Liverpool och det var först efter mötet med Manchester United som den första fjärdedelen fullbordades. Nu skall jag ändå gå ifrån det nyss nämnda och titta lite på övriga lag i toppen.
Man Utd: Diskuterade jag en hel del i artikeln inför söndagens match och nöjer mig med att säga att om de inte får ordning på försvarsspelet och gnällspikarna i laget som har börjat höja sina röster får de slita för en topptreplacering.
Arsenal: Förra säsongen spelade de strålande på Highbury men slet hårt på bortaplan och inledde nästan lika svagt som Liverpool på bortagräs. I år är det otroligt nog tvärtom. De har faktiskt inlett ännu bättre än Liverpool borta med fyra vinster och två oavgjorda på sex matcher. På hemmaplan har det dock blivit poängtapp på löpande band, en vinst på fem matcher är inget för ett lag som vill vinna ligan. Min teori? Ja, på hemmaplan tvingas du spela öppnare och lagets försvarsspel exponeras mer (det är sant att du oftare spelar tillbakapressad på bortaplan, men då med ett samlat lag), framför allt i kontringar. I år har Arsenal knappt något kvar av den ”klassiska” backlinjen och det kan ha påverkat stadgan bakåt. Thierry Henry verkar dock vara i form för att vinna skytteligan.
Chelsea: Har fått bättre ordning på bortaspelet - var ju bedrövliga 00/01 - men har haft svårt att avgöra matcher, något som har inneburit för många oavgjorda. Ett stopptidsmål hemma mot Ipswich senaste förhindrade deras sjunde kryss på elva ligamatcher. Jimmy Floyd Hasselbaink verkar dock vara i form för att vinna skytteligan.
Leeds: Det är här det börjar bli dags att oroa sig som Liverpoolfan. Som jag skrev inför mötet med Leeds så imponerar de genom att inte imponera. De fixar sina uddamålsvinster och släpper in väldigt lite mål, samtidigt som det känns som att motståndare inte gör fler individuella misstag mot något annat lag än just Leeds (det brukar dock finnas en anledning till det). Den kärntrupp som David O’leary började spela ihop för något år sedan har nu börjat prestera resultat. Det känns dock som att denna kärntrupp inte innehåller så fasligt många fler än de spelare O’leary tar ut till varje match. Vad jag menar är att resultaten bygger på att just de sammansvetsade lagdelarna är intakta och frågan är om det finns fullgoda ersättare till mer än enstaka positioner. Oavgjort hemma mot Leeds kanske kändes som en liten besvikelse, men det återstår att se hur viktig Danny Murphys kvittering egentligen var när vi närmar oss maj. Tack och lov har Leeds liksom Chelsea spelat en hel del oavgjorda matcher.
Aston Villa: Med Olof Mellberg skadad försvann en del av försvarsstyrkan som Villa byggde sin starka inledning på. Än så länge får de bli förra årets Leicester, förrförra säsongens Sunderland eller varför inte förrförrförra säsongens…eehhummm…Aston Villa. Men ligger de inom tre poäng från toppen när vi skriver 2002 lovar jag att vara snällare.
...och så Liverpool
Efter de inledande fyra matcherna kändes den klassiska kräftgången från höstinledningen igen. En vinst här och en förlust där och framför allt ett väldigt ojämnt presterande lag. Men en ökande stabilitet i försvaret och en återgång till det täta lagspelet från förra säsongen kombinerat med kliniska avslut har gjort att läget ser oerhört mycket ljusare ut än för bara två månader sedan. På Anfield har Liverpool väl inlett knappt godkänt, något som dock kompenserats för med ett mycket starkt bortafacit. Tio insläppta mål har det blivit sammanlagt, men sex av dessa föll i de tre första matcherna. Sex mål bakåt på fem hemmamatcher håller naturligtvis inte heller i längden, Liverpool måste prestera bättre än förra årets 13 4 2 på hemmaplan om vi skall knipa förstaplatsen. Det är inte helt oväntat 1-3 mot Aston Villa som är boven i det hela.
Jag sa att en presumtiv Premier League-vinnare bör fixa 21 poäng på de första tio matcherna och Liverpool ligger ju faktiskt före det ”schemat” med en pinne. Vi får gå tillbaka ända till säsongen 1990-91 för att hitta en bättre start (9 1 0), den gången fick vi dock nöja oss med en andraplats. Statistik från föregående säsonger hittar ni här. Det är svårt att se någon tydlig hösttrend, det skulle vara få oavgjorda matcher i sådana fall.
Vi går nu in i den delen av säsongen då fotboll egentligen inte borde spelas. Ösregnar det inte i 90 minuter är det så kallt att planen är stelfrusen. Det börjar skymma redan till eftermiddagsmatcherna och planerna blir bara mer och mer lika en lervälling. Självklart är det under den här årstiden som det spelas flest matcher, jag menar varför inte? Samtidigt är det de här förutsättningarna som formar spelaregenskaper jag alltid har uppskattat och som av rent klimatiska anledningar är ovanligare ju längre ner mot Medelhavet man kommer.
Möter du Derby halv ett en söndag när det är tre plusgrader eller spelar mot Middlesbrough i ösregn, samtidigt som du undrar om de inte kunde ha sått lite mer gräs i leran, är det bara att bita ihop, koppla bort alla yttre faktorer som väta, mörker, kyla och trötthet och bara köra. Det som inte tar livet av dig härdar dig, som bekant. Det är aldrig fel att spela teknisk fotboll, men förutsättningarna gör att det ibland är laget som krigar hårdast snarare än spelar bäst som vinner matcherna. Det täta programmet kombinerat med dåliga spelförhållanden gör dessutom att det finns risk för, och gäller att hålla laget fritt från, skador. Samtidigt måste alla spelare vara motiverade. En vinst på Old Trafford och en utklassning av Arsenal hemma får inte följas av en förlust mot Middlesbrough, tyvärr.
Så över till spelprogrammet för den andra fjärdedelen som på grund av den inskjutna Fulhammatchen täcker resten av 2001:
17/11 Blackburn (b) : TV-sänd
25/11 Sunderland (h) : TV-sänd
01/12 Derby (b)
08/12 Middlesbrough (h)
12/12 Fulham (h)
16/12 Chelsea (b) : TV-sänd
23/12 Arsenal (h) : TV-sänd
26/12 Aston Villa (b)
29/12 West Ham (b)
Målet är att nå 19 poäng under perioden vilket innebär 6 vinster, 1 oavgjord och 2 förluster eller bättre. Med pluspoängen från den första fjärdedelen kan man lite löst sikta på sex vinster. Alla kan motivera sig för ett toppmöte och även slå de riktigt svaga lagen (det sista får väl vara en sanning med modifikation vad gäller Liverpool). Nej, ligan avgörs snarare i det som brukar kallas ”ligalunken” och vad kan bättre personifiera just ligalunken än den första kvartetten matcher som väntar. Samtliga är lag som knappast riskerar att åka ut, men samtidigt får svårt att aspirera på placeringar över en niondeplats.
Men, vad har Derby, Sunderland och Middlesbrough gemensamt? Precis, inget av dessa lagen lyckades Liverpool besegra på hemmaplan den gångna säsongen. Faktum är att vi endast fixade sju av arton poäng från samtliga matcher med dessa lagen 2000/01. Visst, de har inget direkt gemensamt sett till spelstil men får representera en del av nyckeln till att vinna Premier League.
Resten av året bjuder dock på hårdare motstånd. Vi kan se att slutet av december blir riktigt tuff med årets kanske svåraste uppgift, Chelsea borta, följt av en favorit i repris, Arsenal hemma dagen före julafton och slutligen höstens överraskning Aston Villa borta. Värt att notera är att fyra av årets fem sista motståndare är Londonlag. Generellt kan man säga att Liverpool brukar vinna hemma och på sin höjd nå oavgjort mot lagen från huvudstaden. Det finns också en liten risk att de två sista bortamatcherna kan bli "förra årets Middlesbrough” efter (låt mig drömma...) stabila insatser på Stamford Bridge och hemma mot Arsenal.
Det återstår att se hur allvarliga skador Steven Gerrard och Michael Owen har, men med Gregory Vignal snart tillbaka och Markus Babbel allt närmare comeback kan Gerard Houllier och Phil Thompson snart välja och vraka från ett helt friskt manskap. Nu brukar summan av skadorna vara konstant (...Nick Barmby...) så jag skall inte ropa hej för högt. Lägg till en frisk trupp att laget uppträtt stabilt under en längre period (nej, jag skrattar inte heller alltid ihjäl mig) och vi bör kunna sikta på full pott i matcherna mot Blackburn, Sunderland, Derby och Middlesbrough. Sedan ligger väl de övriga två hemmamatcherna bra till för tre poäng för att nå upp till sex vinster.
När det är dags för att skåla in det nya året vet vi hur det har gått. Men det är klart: ”some drink to remember, some drink to forget”.
