Arsenal-Liverpool FC 1-1
Liverpool tog en mycket viktig poäng borta mot Arsenal efter att John Arne Riise utjämnat Fredrik Ljungberg´s ledningsmål.
Liverpool´s lagledning med Phil Thompson och Gerard Houllier väljer att göra tre ändringar i laget till matchen mot Arsenal, jämfört med den elva som inledde förlustmatchen mot Southampton i onsdags.
I backlinjen är John Arne Riise tillbaka till vänster och Jamie Carragher flyttar därmed tillbaka till högersidan och Stephan Wright förpassas till bänken.
På mitten så saknas Vladimir Smicer på grund av skada och hans plats tas av landsmannen Patrik Berger.
Framåt är Michael Owen tillbaka efter skada och han ersätter Jari Litmanen som sitter på bänken. Nicolas Anelka startar tillsammans med Michael Owen.
På bänken förutom Wright och Litmanen finns Chris Kirkland, Gary McAllister och Emile Heskey, vilket innebär att Milan Baros inte heller denna match får chansen i truppen trots att Vladimir Smicer saknas.
Den första halvleken inleds i ett bra tempo och Nicolas Anelka får redan vid sin första bollkontakt efter 30 sekunder ett ”varmt” mottagande av sin gamla hemmapublik när han unisont blir utbuad.
Annars inleds matchen med jämt spel där inte av lagen skapar några målchanser under de inledande fem minuterna.
Efter sex minuter visar Arsenal att man när det gäller snabbhet har hittat Liverpool´s svaga punkt, när man med både Pires och Henry utmanar på Liverpool´s högersida. Säga vad man vill om Jamie Carragher, men speciellt snabb kan man inte beskylla honom för att vara. Robert Pires utmanar och Carragher känner sig tvungen att fälla fransmannen.
Thierry Henry slår frisparken och prickar huvudet på Kanu i mitten, men huvudspelet är inte nigerianens starka sida och trots bra läge från bara ett par meter så nickar han över.
Minuten senare så är det Henry som utmanar och lätt tar sig förbi Carragher på kanten. Henry´s inlägg seglar över Jerzy Dudek och tar i ribban, men som det såg ut så hade Dudek ändå relativt bra kontroll på den bollen och hade agerat annorlunda om den gått fem centimeter lägre.
Arsenal börjar nu så sakteliga ta över spelet och bollinnehavet efter en jämn inledning. Liverpool spelar dock ett mycket bra försvarsspel där man inte alls sjunker lika långt ner planen som man gjort i de senaste matcherna, utan man står upp bra mitt på egen planhalva och därmed lyckas inte Arsenal skapa några farliga målchanser.
Det som hemmalaget skapar kommer mestadels till på fasta situationer, som på en hörna efter 14 minuter när Sol Campbell nickar bollen mot mål, men träffar armen på Stephane Henchoz och att domaren Steve Dunn inte blåste straff där skall vi nog vara glada för. Ofrivillig hands finns det som bekant inget som heter nu för tiden.
Liverpool spelar som sagt ett mycket bra försvarsspel, men man lyckas trots det nästan aldrig bryta Arsenal´s anfall på mittplan för att kontra, vilket man normalt brukar lyckas med.
Efter 20 minuter kommer den första halvlekens bästa målchans, och det är hemmalaget som skapar den. Kanu får bollen mitt på Liverpool´s planhalva och får för en gångs skull tid att vända upp. Han ser Fredrik Ljungberg komma i en löpning och lägger fram en djupledsboll mot honom. Ljungberg är mycket nära offsidegränsen men den assisterande domaren väljer att inte vinka. Ljungberg kommer helt ren med Jerzy Dudek och han lyckas också runda Liverpool´s polska målvakt, men helt ren med öppet mål så lyckas Ljungberg på något konstigt sätt att skjuta utanför den bortre stolpen med vänsterfoten, och Liverpool klarar sig den gången.
Även efter Ljungberg´s jättemiss så behåller Arsenal initiativet i matchen, men Liverpool fortsätter att stå upp bra defensivt, men offensivt finns en hel del övrigt att önska. Hela mittfältet är egentligen inriktat på defensivt arbete och det gör att Anelka och Owen på topp blir väldigt ensamma och att dom får väldigt otacksamma bollar att arbeta med. Anelka försöker i alla fall medan Michael Owen ser allmänt loj ut.
Trots relativt bra spel från hemmalaget så skapar man inte några speciellt farliga målchanser, och det som skapas kommer nästan uteslutande på fasta situationer.
En frispark från Henry, från samma läge som när Kanu nickade över tidigare, efter 32 minuter ställer till bekymmer för Liverpool, men Steven Gerrard lyckas nicka undan bollen just framför Sol Campbell.
Liverpool skapar under den avslutande kvarten inte en enda målchans, eller ens tillstymmelse till målchans, och trots stor bollinnehav så lyckas inte heller hemmalaget gör det, bortsett från ett lamt skott från Robert Pires med fyra minuter kvar, och lagen går till paus med 0-0.
Sammanfattning:
Liverpool är otvivelaktigt det lag som är mest nöjt med oavgjort i halvtid. Det verkar nästan som orderna under den första halvleken varit ”Släpp inte till någonting, kosta vad det kosta vill. Vi får någon chans, hoppas vi sätter den”.
Det kanske är hårt uttryckt av mig för oavgjort borta mot Arsenal är inte på något sett dåligt, men återigen så saknar jag åtminstone nyanser av ett eget spel. Vi anpassar oss helt efter motståndet, och fram för allt motståndets namn, och det gör att det ser ut som det gör, och det gäller inte bara den här matchen.
Spelarkritik:
Jerzy Dudek har egentligen inte haft mycket att göra, men det han har haft har han som vanligt gjort bra.
Backlinjen har gjort en fantastiskt bra första halvlek, bortsett från Jamie Carragher som har haft stora problem på sin kant. Nu är han väl lite ursäktad eftersom motståndarna i Pires och Henry passar honom synnerligen illa, men då vill det till att han får hjälp från mittfältet också.
På mitten så har väl samtliga fyra gjort en godkänd insats defensivt, men offensivt fattas det en hel del. Patrik Berger och Danny Murphy har inte alls lyckats med de försökt företa sig, medan Steven Gerrard har varit något bättre.
Framåt så har Michael Owen varit totalt osynlig under den första halvleken. Han löper inte alls och har förmodligen inte rört bollen mera än fem gånger. Nicolas Anelka har heller inte fått ut någonting, men han löper och försöker i alla fall utmana de gånger han får tag i bollen, och till försvar så kan väl också sägas att de två anfallarna inte har haft allt för mycket understöd bakifrån heller.
--------------------------------------------------------------------------------------
Inga byten i halvtid.
Den andra halvleken inleds med att hemmalaget åter tar kommandot i matchen och Liverpool får återigen inrikta sig på försvarsspel. Man gör det också mycket bra defensivt, men inte heller under inledningen av den andra halvleken så lyckas man vända spelet tillräckligt snabbt när man vinner bollen utan hemmalaget hinner samla sig innan den långa bollen kommer, och då vinner inte Liverpool en enda duell.
Liverpool lyckas dock efter tio minuter skapa den första antydan till målchans i den andra halvleken när Stuart Taylor i hemmamålet inte lyckas boxa bort John Arne Riise´s långa inkast, men Patrik Berger´s avslutning i bra läge från tio meter går långt över.
Matchen är under de inledande tio minuterna av den andra halvleken ganska avslagen, och det är Arsène Wenger som först känner pressen av att hitta på något. Han väljer at ti den 55:e minuter göra sitt första byte när han tar av Kanu och sätter in Dennis Bergkamp.
I och med det bytet så tar matchen också lite bättre fart. Arsenal börjar så sakteliga komma allt närmare Liverpool´s mål i sina anfall, men trots det så är det är Liverpool som skapar matchens nästa farliga målchans efter en timma.
Liverpool sätter då samman sitt bästa anfall i matchen så långt med ett tiotal passningar i rad. Det hela avslutas med att bollen rullas ut till Riise på vänstersidan som slår ett fint inlägg mot Danny Murphy i mitten. Murphy kommer perfekt i löpningen men är hårt pressad av Sol Campbell och lyckas inte få ner nicken under ribban.
Två minuter efter Murphy´s chans så tar så hemmalaget ledningen. En lång boll slås upp från hemmaförsvaret och Jamie Carragher ser ut att ha kontroll på det hela. Dennis Bergkamp lyckas dock hinna före Carra på bollen och får tag på den utanför straffområdet till vänster. Bergkamp väntar in understöd och finner till slut Robert Pires som kommer löpande. Pires får bollen och tar sig nästan ner till kortlinjen innan han spelar snett inåt bakåt där Fredrik Ljungberg kommer och han kan enkelt spela bollen förbi Jerzy Dudek fram till 1-0. Målet är nästan en exakt kopia av målet Ljungberg gjorde på Anfield för snart en månad sedan.
Trots underläge med 1-0 så lyckas inte Liverpool lyfta sig efter målet utan det är fortsatt hemmalaget som klart dominerar spelet.
Efter 66 minuter så inser Phil Thompson att något måste göras och han sätter in Emile Heskey i stället för Danny Murphy.
Det hela blir inledningsvis inte ett dugg bättre, men efter 68 minuter så lyckas Liverpool för första gången i matchen få ordentlig fart på en kontring. Oleg Luzhny följer med högt upp i anfall från sin högerbacksplats, och när Liverpool lyckas bryta så sätter John Arne Riise full fart. Via Patrik Berger hittar bollen fram till Steven Gerrard mitt på Liverpool´s planhalva och på ett tillslag, med en yttersida, friställer han Riise med en 50 meters passning.
Riise kommer helt ren med Stuart Taylor lite till vänster och behärskat överlistar han hemmamålvakten med ett lågt skott intill den första stolpen och Liverpool har kvitterat.
Riise går i och med målet också upp andra plats i den interna skytteligan både i Premier League, men fyra mål, och totalt, med fem fullträffar. Frågan är väl om det visar på en styrka eller svaghet.
De avslutande 20 minuterna av matchen blir sedan mest en repris av den första halvleken. Hemmalaget har det mesta av bollen, men ett starkt försvarsspel över hela planen från Liverpool´s sida ser till att hemmalaget inte tillåts skapa några större chanser framför Jerzy Dudek.
Dennis Bergkamp får ett läge med kvarten kvar, framnickad av Thierry Henry, men trängd av Sami Hyypia får han felträff och missar hela kortsidan. I övrigt så lyckas Liverpool stå upp mycket bra det aldrig någon fara på taket.
Framåt skapar man i och för sig inte speciellt mycket, men det verkar som inställningen hela tiden var att åka hem med en poäng, och det fixar man.
Sammanfattning:
På det hela taget en ganska händelselös match.
Liverpool kommer till Highbury med föresatsen att åka hem med en poäng, och det klarar man. Arsenal måste ha haft som mål att vinna matchen, och det misslyckas man med. Alltså borde vi vara mycket nöjda, men ändå känner man sig lite besviken efteråt.
Missförstå mig inte nu, jag är nöjd med en poäng på Highbury, men jag tycker inte att man med det lag vi har skall behöva anpassa oss efter motståndet. Vi har ett tillräckligt bra lag för att gå ut på vilken plan som helst och spela vårt eget spel. Gör vi det, så kan vi en bra dag, slå vilket lag som helst. Jag är med andra ord nöjd med poängen, men återigen missnöjd med spelet.
Bra försvarsspel uppskattar jag, liksom många fotbollskännare, och det skall Liverpool ha beröm för i dag. Man gör en betydligt bättre defensiv insats än på länge, mest på grund av att man i dag ligger betydligt högre i planen än man gjort de sista matcherna, men offensivt så skapar vi egentligen bara en och en halv målchans på hela matchen, och det är, trots motståndet, på tok för dåligt.
Spelarkritik:
Jerzy Dudek är återigen chanslös på ett mål från Fredrik Ljungberg, men har i övrigt inte mycket att göra.
Försvaret är stabilt hela matchen och Jamie Carragher spelar upp sig betydligt efter paus, men är trots allt vår svaga länk i försvaret, och det hade Arsène Wenger lurat ut redan på förhand. Sami Hyypia är åter kung i försvaret.
Även mittfältet spelar upp sig under den andra halvleken, men varken Danny Murphy eller Patrik Berger kommer upp i normal nivå. Dietmar Hamann gör som vanligt en mycket stabil och viktig insats i det defensiva arbetet och Steven Gerrard blir bättre ju längre matchen lider, men ändå så fattas det något, men fråga mig inte vad.
Framåt så var Michael Owen helt osynlig i första halvlek medan Nicolas Anelka gjorde en hygglig insats. Efter paus är båda helt osynliga, och trots potentialen hos de två så är det ett mysterium att båda blir kvar i stor sett hela matchen.
