Min första Millwall-match
Pierre Westin berättar för Mind The Lions läsare om sin första resa till London och matchen Millwall-Stockport.
"Grunden till den här resan lades när spelprogrammet för Millwall dök upp på deras hemsida. Då satt jag och kollade i min kalender och letade efter en perfekt helg att resa. Så när jag hittade den här matchen och såg att det var en fyradagars helg så tvekade jag inte, utan greppade telefonen och ringde till Steve Perryman Sport Travel och frågade om dom kunde hjälpa mig. No problem!
Torsdag till söndag, flyga med Ryanair från Västerås, hotell och matchbiljetter. Bara att betala in 1500 per person (vi var tre som åkte) i förskott och faxa kvittot till resebyrån tillsammans med våra önskemål (resedagar och vilken match det gällde). Klart! Det var nu som jag berättade för mina "reskompisar" att jag "lagt ut för dom, det är bara att hänga med". "Paketet" kostade 4100 spänn men då har jag inte räknat in transfer mellan Stockholm-Västerås 150 kr tor och Stansted-Liverpool Street Station, £15, och tunnelbanekort för £10-15 på tre dagar. Det var värt varenda öre!
Allting gick så jävla smidigt och snubben på resebyrån var lyrisk över att vi ville gå på Millwall.
- Det händer inte så ofta, men det är skitkul när det gör det. Så han fixade en hel lunta med papper, broschyrer, kartor med kryss och markeringar på stationer och platser. Allt för att underlätta för vår färd till The Den. Tågbiljetten tor mellan flygplatsen och Liverpool Street Station köpte man på planet.
Väl framme i London upptäckte man att ALLT var grymt bra uppmärkt på t-banelinjer och stationer och det finns automater överallt att lösa biljetter på och skulle inte det räcka så finns det personal man kan fråga. Vid incheckningen på vårt hotell i Bayswater så fick vi matchbiljetterna där och väntade. Upp på rummet och in med packningen. Då knackar det på dörren och där utanför står en polare som var så avundsjuk att han hade impulsköpt en flygstol tor och hade redan fixat ett rum på ett grannhotell. Coolt! Kvällen slutade i en orgie i pubbesök... Hela fredagen tillbringade vi i centrala London och bara slösade pengar på bira och cd-skivor och Fish and Chips.
Lördag morgon, äntligen matchdag. Vi åt frukost och drog iväg vid halv elvatiden. Tog tuben till London Bridge och tog ett tåg därifrån till South Bermondsey Station. Väl på tåget visste vi att vi skulle hitta, för vagnen fylldes med Millwallsupportrar. Det var bara att hänga på. Det är en ganska bister och ogästvänlig miljö runt arenan. Ruggigt mycket förort men människorna var schyssta och hjälpsamma.
Vi såg väl ut som turister och tog alla dom obligatoriska fotona - "welcome to the Den" på tågbron, Stockholm Road-skylten och puben the Barnaby.
När han som åkte ensam skulle köpa biljett så visade jag min och förklarade för henne i kassan att han ville ha en i närheten av oss. Hon frågade:
- Is he a member? Because that´s members only.
Oflyt för honom, guldläge för oss. Så han fick köpa en ståplats på Upper East (300 spänn).
Vi svalkade våra strupar på the Barnaby innan matchen och där var personalen och övriga gäster snälla och trevliga. Vi hade fått suveräna platser och satt och njöt av matchen och solskenet. Det satt en kille bredvid mig som förmodligen hörde vårt konstiga språk och såg att vi stoppade "jord" under läppen, så han pickade på min axel och frågade vart vi kom ifrån.
- Sweden, sa jag och han började skratta och frågade:
- But, why are you here?
- For Millwall, sa jag och då började han asgarva och berättade för sina polare vad vi sagt och vilka vi var. Då stack dom fram nävarna och skakade hand med oss och önskade oss varmt välkomna dit. Sen blev det skål och "cheers" i halvlek och efter matchen sa dom att vi måste komma tillbaka någon gång så kanske vi skulle få syn på varandra på puben och festa lite. Helt grymma snubbar, kortsnaggade och tandlösa.
Efter det så svävade man på moln och att Millwall vann med 3-0 gör ju inte saken sämre...
Hela söndagen gick åt till "hemresepul" och vi drog ganska tidigt till flygplatsen och satt där och drack bira hela dagen. En sak som bör nämnas är ju att det är ett hårt klimat i London med hög arbetslöshet och det finns folk som försörjer sig på att länsa turister. Polisen varnar för det överallt och vi som var där vet att man ska ta till sig varningarna, för en av oss blev av med allt, pengar, pass, visa kort och mobilen. Och det är inte kul att stå på en polisstation i London, lite berusad, och förklara på knackig engelska vad som hänt. Det är inget kul på flygplatsen heller när dom frågar efter passet och det enda man har att visa upp är en polisrapport och ett telefonnummer till snuten.
Men va fan, vi blev inte nedbrutna, vi levde ju och vi skulle gå på Millwall dan därpå och jag kan lova att jag kommer att göra om resan många gånger!"
Pierre Westin, registrerat av
