Minns Matthew Harding

Det finns flera skäl till varför en Chelsea-vinst hade känts rätt i kväll. Det kanske främsta är att det i dag är sju år sedan Matthew Harding omkom.

Det var efter en bortmatch i ligacupen mot Bolton den 22 oktober 1996 som olyckan var framme. Den helikopter som Chelseas vice-ordförande färdades i störtade och en dröm dog med honom.

Harding hade på kort tid fyllt en stor plats i Chelsea-supportrars hjärtan och fyllt dem med förhoppningar om framtiden.

Han hade gjort kometkarriär i försäkringsbolaget Benfield. Han var stormrik, men långt ifrån någon Roman Abramovitj. Och han var beredd att investera pengar i Chelsea.

Men det var inte pengarna som gav honom hans rykte bland supportrarna. Han var nämligen en av dem sedan barnsben. Harding satt på samma pub som fansen. Var lika exalterad som andra fans över ett mål. Dessutom var Harding en mycket social och gladlynt person.

Det var 1994 som hans ekonomiska engagemang i Chelsea inleddes men också en kamp om makten med Ken Bates som pågick fram till hans död. Harding erbjöds en plats i styrelsen mot att han investerade i klubben. Problem uppstod emellertid omedelbart.

Inledningsvis sågs Harding även av Bates som den naturlige tronarvingen som Chelseas ordförande. Men snabbt insåg Bates att Harding var ett hot mot honom redan då. Harding var nämligen långt mycket mer populär bland fansen än Bates.

Harding drömde om att bygga ett lag likt det som gladde honom på 70-talet med Peter Osgood & Co. Bates drömde om att fullfölja affärskomplexet Chelsea Village.

Harding kastades ut från Chelseas styrelse, trots att han betalat för byggandet av den nya norra läktare som i dag bär hans namn. Han portades även för en kort tid från att sitta på hedersläktaren. Men en bräcklig fred slöts mellan Bates och Harding i mars 1996. Harding återkom då som vice-ordförande. Bara ett par månader senare var han borta.

Dagen efter hans död fylldes Stamford Bridge med blommor, tröjor och andra souvenirer från förkrossade fans. Men Hardings popularitet sträckte sig långt utanför Chelsea. Hans ödmjuka och engagerade sätt hade berört många andra lags supportrar, men även stora profiler som John Major och Tony Blair tillhörde de sörjandes skara.

Den påföljande helgen mötte Chelsea Tottenham i en av de mest känsloladdade matcherna som spelats på Stamford Bridge. Chelsea vann enkelt. Tottenhamledningen menade efteråt att det inte varit någon idé att spela matchen för den kunde ändå bara ha slutat på ett sätt.

Vid sidan av fotbollen älskade Harding Bob Dylan och var övertygad Labour-anhängare, till vilka han skänkt miljontals kronor.

Matthew Harding blev 42 år.

Vila i frid, vår vän.

För mer information om Matthew Harding:

"Matthew Harding", bok skriven av Alyson Rudd 1997

www.chelsea-fc.com/csr/mh.htm
www.geocities.com/Colosseum/2336/matthew.html

Socrates2003-10-22 11:03:00

Fler artiklar om Chelsea