Chelsea - Middlesborough 0-0

Delad poäng i en tråkig match där baksmällan från spelet i Champions League var tydligare än någonsin.

Eftersom det verkar vara något tekniskt fel och den vanliga matchrapportsfunktionen inte fungerar kommer det här igen i form av en vanlig artikel.

Vi började matchen med ett relativt starkt manskap men en sak oroad en på direkten. Ingen Duff varken på plan eller bänken. För mig finns det numera två stycken Chelsea, ett med Duff och ett utan. Dagens match påminde mycket om dem matcher vi spelade när denna (Duff) var skadad. Vi saknar den riktiga farten, kreativiteten, finessen och viljan när vi väl anfaller. Damien får även de övriga spelarna att löpa lite extra och det blir helt enkelt en annan dimension på vårt spel när han är med och snurrar upp försvararna.

Den som skulle ersätta honom i denna match är dock bara ett stort skämt nuförtiden. Jesper Grönkjaer har i mina ögon tappat precis allt nu. Han hade ett par matcher där han var godkänd men nu är han åter igen nere på division 9 nivå. Det är inte ens hans oförmåga att prestera något på planen som irriterar mig längre. Utan nu har den nissen också börjat bete sig riktigt illa. Det är mest tjuriga miner, uppgivet spel och extremt dåliga kämpatakter. Om han inte får passningen exakt på sin fot slår han ut armarna och börjar sura istället för att försöka kämpa till sig bollen.

Det hände inte nämnvärt mycket i matchen men vid några få tillfällen höjdes väl pulsen en aning.

Första halvlek
Det var Chelsea och Babayaro som stod för den första hyggliga chansen. Hans skott med fel fot (högerfoten) var visserligen hårt och pressat men skapade ändå inga större problem för Schwarzer i Middlesboroughs mål.

Därefter var det Juninho som fick en halvchans efter förarbete av Quedrue och Greening. Chelsea följde upp detta med ett fint anfall där Cole avslutade strax utanför. Det var den unge engelsmannen som startade det hela genom att leverera en pass ut till Hasselbaink. Denna slog ett högt inlägg som hittade Eidur vid bortre stolpen. Islänningen nickade ned bollen till Cole som hunnit upp och efter en liten snurr kom avslutet som alltså tyvärr gick utanför.

Mendieta fick nästa chans men hans skott utifrån straffområdets ena kant stannades upp på Babas häl och skapade inte några större problem för Ambrosio. På andra sidan fick Schwarzer däremot sträcka ut ett par minuter senare när Terry försökte lobbnicka in bollen efter en mycket fin friskpark från Jimbo. Det ledde till en hörna som Terry än en gång kom högst på och bollen letade sig ned mot en Boroförsvarares hand. Men på reprisen såg det inte ut som hands och med tanke på att få (mig inkluderad) reagerade förutom publiken och kommentator var det nog inte på något sätt straff.

När matchen började närma sig halvtid fick Gudjohnsen ett bra läge att öka på sin målskörd. Bollen nådde slutligen islänningen efter det att Cole frispelat Lampard som sköt en kanon som räddades av målvakten. Bollen kom då ut till Makelele som snabbt uppfattade Eidurs position och levererade en precis passning. Gudjohnsens avslut såg ut att resulterade i mål men stolpen räddade Middlesborough. Chansen var dock inte över än för bollen gick i innerstolpen och Lampard högg som vanligt på returen och i ett läge inte helt annorlunda från det där han gjorde 1-1 mot Arsenal i veckan lyckades han få bollen utanför mål.

Kort därefter försökta Frank igen men hans fräsande skott fick inte tillräcklig höjd och Schwarzer kunde hålla bollen även denna gång.

Det kanske låter som en upphetsande halvlek men så var inte fallet. Det var rätt dålig fart och många missar i passningsspelet. Ingen av våra kantspelare var vidare framgångsrika och detta hade även Ranieri anmärkt på då han kände sig tvungen att göra ett byte i halvtid.

Andra halvlek
Geremi fick chansen att visa upp sig mot sina gamla lagkamrater då han byttes in mot Gronken på högerkanten. Det skulle emellertid inte visa sig vara någon större skillnad då inte heller denna lyckades med nämnvärt mycket denna gång.

Andra halvlek började med ett lågt tempo och ett allmänts händelsefattigt spel. Ungefär fem minuter in blåstes Hasselbaink av i vad som syntes vara en felaktig offsideavblåsning. Bara ett par minuter sedan råkade Nemeth ut för en liknande incident och därmed stod det även lika på det området.

Kort därefter gav sig Makelele med full fart in i en duell och skadade sig. Det såg illa ut först och Makelele är inte den typen som ligger och fejkar skador. Inte helt oväntat fick fransmannen bytas ut men de första rapporterna angående hans skada säger att han i alla fall inte har brutit något ben. Ersättaren var ingen annan än Juan Sebastian Veron som gjorde en efterlängtad comeback.

Det var just denna som efter ett par minuters spel fixade fram en frispark i ett inte ofarligt läge. Han tog själv hand om frisparken och presterade ett mycket bra försök då bollen bara var ett fåtal decimeter från krysset.

Spelet låste sig dock en aning nu för ingen verkade vilja springa. Anfallarna var egentligen aldrig särskilt rörliga och på kanten hände inte heller särskilt mycket. Babayaro fick dock till ett halvfarligt inlägg men det resulterade tyvärr enbart i att blodet forsade ut genom Jimbos näsa. Det var svårt att se vad som egentligen hände med honom men resultatet blev att han fick springa omkring med en liten näsduk i handen för resten av matchen. Här borde faktiskt Ranieri ha tagit holländaren av planen för han hade sett seg ut redan innan och när man sedan får en smäll i huvudet vilket tar bort hans fokusering från matchen så tycker iallafall jag att han borde lämna planen.

Istället blev det vänsterbacken Babayaro som blev avbytt ett par minuter senare. Det var inte någon taktiskt byte utan nigerianen var skadad och begav sig direkt ned i spelartunneln för att komma fram till sin behandling. Det blev tyvärr inte Crespo som fick ersätta honom utan istället kom Robert Huth in och nu hade vi en backlinje som bestod av fyra mittbackar. Jag ska inte gnälla för mycket men offensivt kan det i alla fall inte räknas som.

Hur matchen skulle sluta blev allt tydligare men med åtta minuter kvar trodde jag allt att vi skulle lyckas få tag i alla tre poängen. Cole snurrade på sin kant och lyckades få in ett lysande pass som gav Lampard ett perfekt andra läge att avgöra matchen. Hans avslut från straffpunkten var dock inte vad vi har vant oss vid då bollen sakta rullade utanför den ena stolpen.

Lagen skulle få varsitt riktigt bra frisparksläge innan matchen var slut. Först var det Veron som dock inte lyckades besvära Schwarzer med frisparken som var i ett mycket bra läge. Middlesborough och Mendieta lyckades bättre men Ambrosio gjorde en eminent räddning när han låg som ett streck i luften och boxade bort bollen.

Eidur fick den absolut sista chansen då Geremi hittade honom på bortre kanten med ett perfekt inlägg. Islänningen hade för ett par sekunder nästan öppet mål men Middlesborough lyckades få bort bollen.

Matchen tog sedan slut och det lilla hopp man kunde ha om en ligatitel denna säsong var borta.

Fortsättning i del två

Kalle "CC" Ringberg2004-04-10 21:40:00

Fler artiklar om Chelsea