Inför säsong 04/05
Fågel, fisk eller.......fisk?
En ny säsong stundar och kommande säsong kan bli en lång prövning i tålamod, för att inte tala om den tillhörande sorgen, glädjen, lättnaden samt ilskan. Frågan är vilken av dessa känslor som kommer att dominera. Truppen är, minst sagt, tunn och där ligger Evertons stora problem. Minsta problem med skador kan ställa till med en rejäl huvudvärk för David Moyes och tränarstaben. Tre nyförvärv har tillkommit. Eddy Bosnar(Sturm Graz), Cahill(Millwall) samt Marcus Bent(Ipswich). Inga "stora" nyförvärv på så vis, men det är väl också följdproblemet av den ekonomiska krisen i klubben. Man har helt enkelt inte råd med stora inköp och så länge man inte har det så spelar det ingen roll om man lockar med ett underbarn som Wayne Rooney. Lägg till att slutplaceringen i ligan förra säsongen var klart pinsam och talade en hel del om att spelartruppen inte alls hade den harmoni, viljestyrkan, talangen och turen att klättra högre upp i tabellen.
Tabbellen ljuger aldrig säger man ju och man kan inte påstå att slutplaceringen var oförtjänt. Det var bara tur att det fanns tre lag som gjorde ännu sämre ifrån sig. Det behöver städas bakom kulisserna och även lite i spelartruppen. Det har gjorts under sommaren till viss mån, men det återstår en hel del att göra. Jag tänker inte minst på "maktkampen" mellan Bill Kenwright och Paul Gregg om kontrollen av Evertons finansstöd och ledning. Spelare som har lämnat klubben har klagat över hur den skötts och har manat Rooney att göra likadant. Han har ännu inte skrivit på det nya kontraktet han erbjudes och det visar hur osäker han är på klubbens framtid. Han är dock inte ensam. Många supportrar, mig själv inkluderad, undrar vad som egentligen pågår bakom kulisserna. Hur tänker man göra framöver? Vad hände med den nya arenan? Kommer man värva fler spelare innan augusti månad är slut? Hur slutar maktkampen? Det är många frågor som omringar klubben just nu, alldeles för många.
Det är viktigt att få en bra start på säsongen nu, mer än någonsin. Att starta mot regerande mästarna är inte att föredra, men vi har vunnit den här matchen förut. Rooney kommer att saknas i början, men Bent är ett bra köp. Han har snabbhet, styrka och är farlig på höjdbollar. Cahill ska vara den kreative mittfältaren vi har saknat då Gravesen har haft sina svackor. Tyvärr så kommer han att spela med Australien i OS och även han missar därmed ligastarten. Eddy Bosnar är mest utfyllnad av truppen fattar jag det som. Moyes har sagt att han mest kommer att spela reservlagsfotboll och hoppa in A-laget om det blir en skadekris. Det leder mig till Peter Clarke. Kaptenen för U21-landslaget som dessutom har gjort succé i alla klubbar han blivit utlånad till. Han är, såvitt jag vet, kontraktslös, men Everton kan pga hans ålder begära en summa pengar. Jag ser helst att klubben signerar honom på ett långtidskontrakt. Han kan mycket väl vara ersättaren till Stubbs/Weir när det väl är dags.
Inför denna säsong är man givetvis inte alls lika optimistisk som man var förra året vid denna tidpunkt. Man vet vad som gäller och nu måste grabbarna visa från början att man inte är några strykpojkar. Försäsongen har gett blandade resultat och man ska inte läsa alltför mycket av vinster och förluster så här års. Det är på söndag det gäller och då börjar poängjakten. Kan tänka mig att truppen har svetsats samman av skriverierna om klubben. Jag hoppas det i alla fall. Nyckeln ligger i skadorna. Kan vi undvika dom och höja vår lägstanivå så kan man säkra en plats i mitten av tabellen ganska komfortabelt. Skulle det inte bli så, då kan detta bli en säsong i sorgens tecken. Jag vill ändå säga att nedflyttning inte känns realistiskt. Andra "experter" kanske flinar åt det påståendet, men jag hävdar att även om truppen är tunn så är det en bra trupp.
Det är dock upp till elva spelare på ett grönt fält att bekräfta detta påstående......
Spelartruppen i sig har jag inget större klagomål på. De man ville skulle lämna klubben har gjort det och lönekostnaderna har uppenbarligen skurits ned. Nu gäller det mest för de "äldre" att visa vad de går för. Duncan Ferguson is still the king!!!
