Birmingham 0 - 1 Chelsea
Tre poäng är tre poäng, sällan har det uttrycket haft så mycket innebörd som jag känner att det har efter denna match.
Detta kommer att bli en något kort matchrapport då undertecknad har lite tidsbrist här på söndagseftermiddagen.
Ett Chelsea utan fantasi och kreativitet lyckades på ett lyckosamt sätt lämna St. Andrews med tre poäng igår. Saknaden av en kreativ mittfältare är enorm och med Lampard en skugga av den gigant han var förra säsongen får vi hålla tummarna för att någon i trion Cole, Duff eller Robben kommer tillbaka i fullt slag så snart som möjligt. Fru Fortuna har nämligen en benägenhet att inte vaka över Chelsea FC hur länge som helst.
Vi var märkbart skakade av Birminghams höga press och denna resulterade också i den första av Birminghams riktigt heta målchanser. Bridge som var ovanligt osynlig under matchen slog ett löst hemåtpass som Heskey högg som en kobra på (tro det eller ej). Helt ren med Cech siktade Heskey mellan benen men Petr knep ihop och lyckades styra bort med minsta möjliga marginal. Deras andra chans var en boll som studsade fram och tillbaka i straffområdet för att slutligen landa hos en för dagen pigg Julian Gray, anfallaren bredsidade lugnt bollen i stolpens insida. Returen gick även den till Julian som tjongade den ut på Birminghams gator istället för i nätet.
För vår del så hade Drogba som jobbade och slet en par bra chanser men avsluten verkar inte riktigt sitta för giganten från Elfenbenskusten. Det trevligaste Drogba gjorde annars var en tackling som lämnade den ettrige Savage liggandes i gräset.
Eidur Gudjohnsen var återigen blek och hans ersättare Kezman visade mest bara att han kan springa. Ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan Mutu får chansen bredvid vår reslige afrikan.
Ferreira såg även han vilsen ut och jag tror inte det dröjer många matcher innan talangen Johnson får chansen som högerback, om inte Mourinho har en dåres tålamod vill säga.
Lampard verkar inte riktigt komma till sin fulla rätt utan offensiv potential bredvid honom på mittfältet, hans spel blev betydligt bättre (liksom hela laget) när Cole kom in.
Positiva besked fick jag från Carvalho som visar att formen från EM sitter kvar och Terry som var kung/kapten/härförare/isbrytare som vanligt. Även Drogba visar en vilja att jobba och komma till avslut. Cole visar med sitt inhopp och mål att han ska ha en plats i startelven, han såg mycket pigg ut och vågade gå framåt.
Jag tror att det kan bli bättre nu när vi har fått igång Cole och får han bara starta matcherna så har vi möjlighet att komma ifrån detta negativa spel. För inte har väl våra två senaste matcher varit sprudlande underhållning direkt?!
Mot nya mål och roligare fotboll.
Carefree
