Liverpool FC - Crystal Palace 3-2 (2-1)

Ett hattrick av Milan Baros, varav två mål på straff, krävdes för att betvinga ett Crystal Palace som kämpade hela vägen. Ärligt talat borde det dock aldrig ha blivit så här spännande, men bedrövligt försvarspel bjöd tillbaka Londonlaget i matchen.

Rafael Benítez gör som väntat massvis med förändringar jämfört med matchen i Carling Cup i veckan, men om vi i stället jämför med ligamatchen förra helgen så är den enda förändringen att Milan Baros åter är skadefri och ersätter Florent Sinama-Pongolle på topp. Det finns ingen plats annat än på bänken för cuphjältarna mot Middlesbrough i onsdags, Neil Mellor och Igor Biscan.

I övrigt hittar vi Jerzy Dudek, Steve Finnan och Pongolle som avbytare.

Crystal Palace stormålskytt Andy Johnson tvingas kasta in handduken efter en höftskada från Arsenalmatchen som inte är läkt, något som förstås är ett stort avbräck för våra motståndare.

Liksom i onsdags inleds matchen med en tyst mint för bortgångne Emlyn Hughes och samtliga Liverpoolspelare spelar med en svart armbindel.

Första halvlek

Efter knäpptysta 60 sekunder blåser domare Phil Dowd igång matchen och Liverpool anfaller mot Anfield Road End.

Liverpool trycker på direkt och vinner en hörna i den tredje minuten. Luis Garcia kilar ut för att slå den, men ingen rödtröjad spelare får någon kroppsdel på bollen innan Gabor Kiraly får händerna på den.

Crystal Palace kvitterar i antalet hörnor två minuter senare och i andravågen kommer ett skott utifrån som tar en lurig båge via en hemmaspelare, men bollen går en bit utanför målet och Kirkland tittar lugnt på. Nu skulle följa 40 minuter av alltmer ökande Liverpooldominans.

Xabi Alonso är ute och får torkat lite näsblod i den sjunde minuten och fem minuter senare serverar han Jamie Carragher med en elegant lyftning. Ja, det är faktiskt mittbacken som hållit sig kvar i närheten av straffområdet, men det hade behövts en van målskytts förstatouch för att få till ett avslut där.

Stor dominans av Liverpool ute på planen, men inte den riktiga spetsen på anfallspelet som när Baros snyggt nickar fram Garcia rakt framför mål. Spanjoren tar ner bollen och väljer att försöka avsluta svårt på volley och get går så där.

Bättre tempo i spelet nu och det resulterar i en straffspark efter 22 minuter. Via väggspel på ett tillslag rinner Baros igenom och när chansen ser ut att ha gått upp i intet kommer Emmerson Boyce flygande och trycker ner Liverpoolforwarden. Vi har sett domaren blunda för värre saker den här säsongen, men det betyder inte att det här var något annat än en straffspark. Det har snackats om att Jamie Carragher skulle ta hand om elvametarna nu, men det är Baros själv som kliver fram till straffpunkten och kallt rullar in bollen till höger medan Kiraly slänger sig åt andra hållet.

Ny straffspark i den 29 minuten tror hela Anfield när Baros ännu en gång trycks ner innanför straffområdesgränsen. Domaren blåser, men det är inte solklart om det är för den ofrivilliga hands som uppstår när Baros trycker med sig bollen förbi en försvarare. Det är mer hands på Crystal Palacespelaren, men visst får Baros en fördel av att bollen går via armen, så det kan man acceptera, men jag är inte säker på att det var därför som domaren blåste för i slutsekvensen är det straffspark.

Vi lägger det bakom oss och kan konstatera att bortalaget nu knappt kommer över mittlinjen och har stora problem att freda sig runt eget straffområde. Det behövs som bekant två för att dansa schottis och Liverpool börjar tappa koncentrationen lite och Hamann och Alonso uppträder som de är på Melwood.

Sådant straffar sig nästan alltid och så också i eftermiddag. Just Hamann och Alonso springer på varandra i stället för att ta bollen och Crystal Palace driver upp ett sällsynt anfallsförsök. Tony Popovic snappar upp bollen på offensiv planhalva och hittar Joonas Kolkka ute på vänsterkanten i luckan bakom Josemi. Det följande 1-1-målet må vara oförtjänt och oväntat, men Kolkkas vänsterkanon är det inget slumpmässigt med. Finnen dunkar upp bollen i bortre krysset utom räckhåll för Kirkland.

1-1 klockas vid 43:14, men 57 sekunder senare är Liverpool återigen i ledningen. Nästan direkt efter att spelet har återupptagits fäller målskytten Kolkka Baros fem meter in på offensiv planhalva. Palacespelaren anser att Baros slänger sig, något som finnen mycket tydligt visar genom att själv teatraliskt kasta sig till marken. Repriserna visar att det inte var någon tvekan om att Baros verkligen blev kapad och Kolkka får syna det gula kortet.

Alonso kliver fram till bollen och ser att Kewell sökt en position långt ner på högerkanten. Sagt och gjort, mittfältaren slår ner bollen till australiensaren som med ett smörinlägg får in bollen en meter från mållinjen där Baros störtar in i kamp med en motståndare. Kiraly har inte en chans och så står det 2-1.

Sammanfattning

Crystal Palace kämpar förtjänstfullt det skall sägas, men det hade varit ett dåligt skämt om de hade gått in i halvtid i annat än underläge sett till spelet. Ian Dowie fick snabbt byta ut sitt halvtidssnack i slutminuterna av första när bortalaget först kvitterade från tomma intet och sedan ändå befann sig i underläge innan firandet var över. Det här är dock långtifrån över.

Andra halvlek

Liverpool startar den andra halvleken som man avslutade den första (om vi blundar för 1-1-målet), men det är bara hela tiden nära när Baros kämpar outtröttligt i anfallet. I stället är det Crystal Palace som chockar genom att än en gång kvittera och det sekunder efter ett anfall där Liverpool var en hårsmån från att göra 3-1 när Riise mycket fina framspelning av Baros för en gångs skull inte kontrollerades optimalt av tjecken.

Än en gång är det på ytan bakom Josemi som Palace finner utrymme Kolkka hittar Hughes som med Carragher och Hyypiä sökande efter sina positioner får stå tämligen omarkerad i straffområdet och nicka in 2-2 i den 52 minuten.

Liverpool pressar för ett nytt ledningsmål och Riise och Alonso försöker med långskott som dock aldrig är innanför målramen, något som har varit symptomatiskt för alla våra distansskott i dag.

Med 62 minuter på klockan gör Benítez sitt första byte och Steve Finnan ersätter en Riise som tydligt inte är nöjd med att få kliva av. Kewell kliver ut på vänsterkanten och Garcia tar steget upp bredvid Baros.

Crystal Palace visar tecken på att börja slå mer vakt om poängen och Liverpool börjar se frustrerade ut. Nästan varje anfall utgörs av en boll på Baros som skall springa ensam mot hela backlinjen. Vi spelar inte längre lika mycket över mittfältet, utan det blir långbollar framåt med hopp om att det skall träffa en spelare i röd tröja.

Soares ersätter Riihilahti i den 76 minuten och Hughes får matchens andra varning två minuter senare för en tackling på Baros.

Benítez tar av en misslyckad Josemi i den 80 minuten och Neil Mellor kommer in i ett försök att få mer udd i våra anfall.

8-10 man bakom bollen för bortalaget nu medan Liverpool har slagit läger runt offensivt straffområde. En bra chans dyker upp på en hörna i den 88 minuten, men Traoré och Baros går på samma boll och forwarden får därför ingen ren träff utan placerar bollen metern över ribban.

Fjärdedomaren förbereder tavlan med stopptiden när Palace för första gången på länge har flyttat upp en del spelare - det skulle bli deras fall. Hamann vinner bollen på mitten och nu har Liverpool ett spelarövertag till skillnad från en mur av försvarare att kämpa ner. Baros driver som vanligt in i straffområdet och Popovic känner sig tvingad att slänga ut benet och fälla tjecken.

Ny straff och för andra gången i matchen väljer Baros att själv ta hand om den. Kiraly varnas för maskning innan Baros förbereder sig för det minst sagt viktiga tillslaget. Tjecken väljer motsatt hörn jämfört med i första halvlek medan Kiraly väljer samma som i första. Det innebär att målvakten går åt rätt håll, men tack och lov har Baros mer kraft i sina straffsparkar jämfört med Michael Owen och Palacemålvakten kan inte hålla bollen. 3-2 till Liverpool och tredje målet för Baros.

Det återstår två minuters stopptid, men det mest äventyrliga som vi utsätts för är när Kirkland rusar ut och nickar undan bollen någon meter utanför eget straffområde.

Strax efteråt sätter Dowd pipan i mun och många Liverpoolsupportrar kan dra en lättnadens suck efter tre mycket svårbärgade poäng.

Sammanfattning

Det finns inget annat än att Liverpool skall vinna den här matchen, men ändå krävs det en straff i 90 minuten för att ge samtliga tre poäng till Merseyside. Det beror på ett vilt kämpande bortalag, avsaknad av avslutningskyla framåt för Liverpool samt framför allt bristfälligt och okoncentrerat försvarsarbete hos Benítez spelare.

Spelarkritik

Chris Kirkland har tre saker att göra i den här matchen: plocka bollen ur nätet två gånger och nicka undan bollen utanför straffområdet en bit in på stopptid, vilket i och för sig var vaket. Kirkland kan inte lastas för målen och det hade krävts en "idioträddning" för att hålla ute någon av Palace kvitteringsbollar, men samtidigt är det ibland sådana som krävs för att ge en seger trots stort övertag.

Statistiken visar fyra avslut på mål för Crystal Palace, men två av dem hade en sköldpadda i respirator hunnit ta och med tanke på att vi egentligen släpper till mål på motståndarlagets enda chanser kan det inte bli annat än underkänt för backlinjen trots att de under så gott som hela matchen har full kontroll. Nu skall vi nog dock fördela ansvarsbördan lite grann och då får Josemi ta på sig en stor del av båda baklängesmålen. Han hamnar ur position och verkar dessutom stundtals inte enormt bekymrad av att så är fallet. Faktum är dessutom att Palace borde ha fått en jättechans att kvittera när Hyypiä upphäver offsiden, något som domaren missar och den situationen var väldigt lik upprinnelserna till målen när bollar ut på kanten bakom Josemi ställde försvaret.

Jamie Carragher och Sami Hyypiä går visserligen på samma spelare vid 2-2-målet, men det hela orsakas av Josemi i det föregående momentet. För att vara så frånvarande på sin kant var spanjoren inte heller med mycket framåt. Djimi Traoré å sin kant täppte till bättre och det syns att han har betydligt mer självförtroende än någonsin tidigare. Det är fortfarande inte tal om någon tvåvägsback, men fransmannen överglänste klart sin spanske kollega på andra sidan.

När vi höjer aggressiviteten och bibehåller tempot i rörelsen på mittfältet ser det stundtals ut som Dietmar Hamann och Xabi Alonso gör lite som de vill och bara plockar bollarna från motståndarna. Förmodligen går det lite för lätt för minuterna före 1-1-målet kan man se hur vi nonchalant leker bort passningar. Trots ett par misslyckade inlägg och ovanstående måste Alonso ändå lyftas fram som en av våra bästa spelare i dag och bortsett från inledningen av andra halvlek hittar han spelare som ingen annan såg. Hans lyftning fram till Carragher var värd ett bättre öde. I tillägg är det Alonso som slår frisparken till Harry Kewell vid 2-1-målet.

Kewell gör en bättre insats än på länge och om så bara för framspelningen till 2-1-målet precis före paus är han värd en stor bukett med eukalyptus. Liksom sin löpa-lite-överallt-kollega Luis Garcia sjunker de aningen ur anfallslinjen i andra halvlek när verkligen varenda boll går mot Milan Baros. Håller inte i 90 minuter, men nu glimtar Kewell åtminstone till rejält när han syns. Jag saknade dock fler initiativ från Kewell och Garcia att driva med boll mot Crystal Palace backlinje. John Arne Riise såg verkligen besviken ut när han byttes ut efter en timme. Gjorde absolut inte bort sig, men kände kanske att han i en sådan här match skulle kunna bevisa betydligt mer.

Nu var det kanske inte så konstigt att bollen gick till Baros hela tiden för han var som en outtröttlig Duracellkanin som bara fortsatte och fortsatte och fortsatte. Fixar två straffar och förvaltar båda i mål samt har sista foten på bollen vid det oerhört viktiga 2-1-målet. I 9 fall av 10 blev det frispark, hörna eller målchans när han satte igång ett anfall. Han får helt enkelt inte bli skadad!

Bäste Liverpoolspelare enligt liverpoolsweden.com: Milan Baros

0 kommentarer