En stund på jorden
Ett år som fick oss alla att tänka på hur skör livets tråd egentligen är.
Min nyårskrönika skjuter jag på framtiden för att hedra Asiens offer. Jag tänker inte sitta och skriva om fotboll idag utan skänker istället mitt mina tankar och mitt djupaste deltagande i sorgen för alla offer i vår tids största katastrof. Ni är i mina och hela Sveriges tankar idag.
Det är med blandade känslor man sitter här idag och ska summera det gångna året. Visst skulle jag kunna skriva att 2004 var ett rent helvete för alla som har med Leeds att göra och att man ibland varit så nere för att laget har gått så dåligt att man bara skulle vilja gömma sig i en garderod nånstans. Men idag känns det inte rätt, den här veckan har det inte kännts rätt och förmodligen en lång tid framöver kommer det inte kännas rätt att klaga på såna här saker. Jag lider med alla människor i Asiens alla områden. Alla föräldrar som mist sina barn, alla barn som mist sina föräldrar. Alla familjer, släkt och vänner som splittrats i vår tids största katastrof. Jag lider med lokalbefolkningen som jag vet av egen utsago är dom snällaste människor man kan tänka sig, som nu mist sina hem och sitt paradis.
Tusentals och åter tusentals människor som idag på nyårsafton letar efter anhöriga i det krisdrabbade Asien ska veta att hela Sverige delar deras sorg och smärta och att vi idag tänker extra på dom som drabbats. Både anhöriga här i Sverige och i Thailand ska veta att det inte är med någon glädje man "firar" in det nya året. Ett Sverige i chock kanske man skulle kunna summera det gångna året.....
Jag är en relativt känslig person även om jag tror att dom flesta som känner mig inte ens skulle nämna det om mig. Men vissa saker håller man inom sig. Jag lyssnade på Cornelis Wreeswijk underbara låt "En stund på jorden" tidigare idag och kom att tänka på hur skör livets tunna tråd är. Jag blev tårögd när jag tänkte på alla dessa barn som på en så onödigt sätt behövt sätta livet till. Glöm aldrig att det du håller som kärast kan komma att misstas. Lev därför varje dag som den vore den sista, och försök att dela dem med dom du älskar.
Jag vill ändå passa på att önska er alla ett Gott nytt år och jag hoppas att det blir en lugn och fin nyårsafton utan bråk och annat onödigt. Ikväll när klockan slår tolv tänker jag och säkerligen många med mig vara tysta. Jag vill på så sätt hedra dom som fallit offer.
Folk kommer aldig att glömma denna veckan, veckan där tusentals svenskar fick sätta livet till. Men jag tror också att få människor kommer glömma den ofantliga samhörighet vårt land nu befinner sig i för att hjälpa katastrofens offer. Idag och för alltid är ni i mina tankar.
