Everton blev förnedrade
Everton åkte till White Heart Lane med siktet inställt på i alla fall en poäng men åkte hem med svansen mellan benen och 5-2 på tavlan. Londonspöket kvarstår...
Redan innan matchen började det gå illa för Everton som blev tvunga att låta sin lagkapten, Alan Stubbs, stå över matchen på grund av skada och då fick Yobo kliva in i mittförsvaret. Duncen var borta på grund utav det röda kortet han fick mot Charlton, Watson var fortfarande skadad men Osman hade lyckats återhämtat sig såpass mycket att han i alla fall fick vara med på bänken. Spelade på högerkanten gjorde McFadden.
Matchen började lite trevande i början utan att det hände speciellt mycket fram tills att Kanoute fick iväg ett skott mot mål som blev farligt. Inte förren efter 15 minuter fick Everton till nåt tryck mot Tottenham målet och det var genom Gravesen som slog in en frispark som Robinson i målet var högre på än Cahill. Tottenham som till en början såg ut att vara det starkare laget skulle få sitt förlösande mål genom den unge Marney som chippade bollen över Wright i Everton målet.
Evertons försvar skulle fortsätta läcka denna eftermiddag. Det skulle dröja hela 12 minuter innan 2-0 kom. Ziegler fick bollen efter ett inkast och vände in mot målet och sköt ett skott som gick in under Wright. Everton skulle sakteliga kämpa sig tillbaka och Cahill kunde skjuta 2-1 precis innan halvtid och man som Evertonian började få tillbaka lite hopp om en bättre andra halvlek.
Everton började andra halvlek mer intensivt och såg ut som det laget som ville frammåt och hålla bollen på backen. Tottenham började slå mera långbollar på forwards fast kan inte klandra dem för om det hade vart Everton i ledning hade de gjort exakt samma sak. Det uppstod två situtioner i Evertons straffområde som borde ha kunnat blivit straff. Det första var när Yobo hade en liten brottningsmatch med Keane och den andra var när Weir nästan drog av Keane's tröja.
Tottenham gjorde 3-1 på en kontring och vilket mål det blev. Mendes fick bollen precis utanför straffområdet efter en till trasslad situation i straffområdet och lurade bort Wier med en enkel skott fint och drog in bollen i krysset, helt otagbart för Wright. 4-1 skulle inte dröja länge. Den unge Marney gjorde tunnel på Pistone och kom runt på vänster kanten och slog in bollen till den helt fristående Keane som gjorde 4-1. Efter det målet såg det ut som att Tottenham skulle göra flera mål eftersom de radade upp chans på chans. Den bästa chansen var när Keane fick en underbar passning som gick igenom Evertons backlinje och han blev helt ensam med Wright som han lobbade över. Alla som tittade på matchen trodde bollen skulle gå in men på nåt konstigt vis lyckades den studsa över målet.
Målet skulle komma och det kom genom den unge Marney som drog iväg ett rejält skott som hamnade i nätmaskorna bakom Wright. Everton skulle få ett tröst mål genom James McFadden, som gjorde sitt första Everton mål förövrigt. Han kom loss på vänsterkanten och drog iväg ett skott efter backen som gick stolpe in. 5-2 blev resultatet.
Everton blev rent ut sagt förnedrade utav det många gånger bättre Tottenham. Även fast jag tyckte att det var Everton som försökte föra spelet så spelade Tottenham mycket bättre. Försvaret såg ut som en hönsgård där ingen hade en aning om vart dom skulle vara. Jag vet inte vad det är men när Yobo är på planen så blir det alltid mål i baken, nu tycker jag han är en av ligans bästa försvare men det är nånting som inte klickar i Everton försvaret med honom inne på planen. Men nu är det bara bryta ihop och komma igen, spöar Portsmouth i nästa match!
NIL SATIS NISI OPTIMUM
