Portsmouth - Charlton 4 - 2
En match som bjuder på sex mål kan aldrig vara tråkig att titta på och nog hade de flesta en trevlig stund på Fratton Park i det vackra vädret. Den stora tillresta skaran av Charltonsupportrar fick dock tungt erfara att påsken definitivt är över när de drog hemåt i sina gula tröjor.
Charlton har som bekant en dålig egenhet att inte kunna ta tillräckligt många poäng i de tio sista omgångarna varje säsong. Efter fyra av dessa tio omgångar är facit en vinst, en oavgjord och två förluster. Om dessa förluster hade varit mot Man U och Chelsea hade det inte varit någon fara på taket, men när sanningen säger hemmaförlust mot WBA och bortaförlust mot Pompey förstår man att drömmen om Europa än en gång bleknar bort på vägen hem till SE7 från Fratton Park.
Precis som i förra matchen mot Man C släppte vi in ett tidigt baklängesmål. Med tanke på hur Fortune och Perry spelade ihop under andra halvleken mot Man C trodde vi väl att läget skulle vara lite mer stabilt i mitten på backlinjen men Yakubu läts enkelt smita emellan och kunde nicka in 1-0 redan efter drygt två minuter. Läget förbättrades inte av att Hughes (i Pompey) krockade med Kishishev kring mittcirkeln efter 18 minuter så illa att näsbenet förmodligen är av, blodet forsade friskt. Thomas fick komma in betydligt tidigare än planerat.
Några minuter senare utnyttjade Pompeys återigen ett stillastående Charltonförsvar när Stone på frispark från Berger kunde nicka in 2-0 vid bortre stolpen. Kiely hade inte mycket till hjälp av sina lagkamrater. Charlton reste sig direkt och Fortune kunde reducera på nick efter frispark från Murphy. Fortunes första ligamål den här säsongen vilket gör att bara tre av de utespelare som deltagit i ligan i år inte gjort mål; Fish, Kishishev och Hughes. Pompeys hade fortsatt det mesta av spelet och mest bekymmer skapade de för oss på högerkanten. Efter ett antal fällningar fick Hreidarsson till slut ett gult kort. Trots lite bollinnehav lyckades Charlton strax före halvtid få en frispark ca tjugo meter från mål. Ashdown lämnade tillräckligt stor lucka vid stolpen för att Murphy skulle kunna knorra in bollen runt muren. 2-2 i halvtid alltså, knappast rättvist sett till spelet men det kändes ändå som om vi hade kommit in i matchen igen.
Efter halvtidsvilan fortsatte Pompey att föra spelet och med lite tur kunde matchen redan ha varit avgjord en kvart in i halvleken. I 50 minuten sköt Yakubu över efter en vacker framspelning av Skopolotis. Strax efter var Skopolotis själv nära att öka på ledningen men Bartlett rensade på mållinjen. En kvart senare räddas Kiely av stolpen när Lua Luas skott räddas och returen skall stötas in av Yakubu. Ledningen skulle inte komma förrän med fem minuter kvar att spela av matchen, lustigt nog under en av Charltons bättre perioder av matchen. Lua Lua dribblar av Hreidarsson och på det kommande inlägget nickar Kamara in 3-2.
I ett sista försök att få till en kvittering byter Charlton ut Perry mot JJ med två minuter kvar på matchuret. Det är inte Charltons dag och istället kan Lua Lua stöta in 4-2 efter Yakubu snurrat upp Hreidarsson på högerkanten.
Inte nog med den tunga förlusten, det verkar dessutom som om Både Kishishev och Bartlett är borta resten av säsongen. Detta var första gången på länge som Charlton spelade 4-4-2. Undrar om Curbishley vågar fortsätta med det med tanke på de tunna anfallsalternativ som finns? Min enda förhoppning nu är att eventuella nerver som funnits för att kvalificera sig till Europa nu försvinner när möjligheten i praktiken är borta och att de kan börja fungera som ett lag igen, som fallet var hemma mot Spurs för inte allt för länge sedan.