Krönika: En hjältes återkomst
"Den avgörande faktorn var att Steve har ett brinnande engagemang för att leda Millwall. Han har en stor passion för den här klubben som supportrarna kan identifiera sig med."
Orden är Jeff Burnige’s, Millwalls ordförande, och egentligen säger det precis allt. Det är vad Millwall handlar om. Att alltid kämpa. Att brinna. Av samma anledning att grovarbetarna alltid varit större publikfavoriter än de små tekniska spelarna på The Den är utnämningen av snart 40 år gamla Steve Claridge så mycket bättre än om klubben till exempel presenterat en ny Sir Alex Ferguson på presskonferensen. För vad ska Millwall med en manager till som bara har öga för färdiga produkter och världsstjärnor när vi inte har några pengar till nyförvärv?
I Millwall känner alla Stevie och Stevie känner alla i Millwall. Bokstavligen.
Det mesta talar för att den här säsongen mer än någonsin kommer att handla om att gå tillbaka till rötterna, att arbeta med minimala ekonomiska medel, tidigare än någonsin skola juniorspelarna till elaka Division 1-spelare och – det här är det viktigaste – göra det omöjliga.
Att göra det omöjliga är nämligen något som har genomsyrat hela Claridge’s karriär. I nästan 21 år har han spelat professionell fotboll, från Weymouth i non-league till Birmingham i Premier League har han spelat i alla divisioner och representerat sammanlagt 15 olika klubbar. Endast nio gånger under hela sin karriär har han avslutat säsongen i samma klubb som han inledde den i. Vad jag vet är han den enda spelaren som under en och samma säsong spelat i Premier League, Division 1, Division 2 och Division 3 (som det då hette).
Den tidigare grava spelmissbrukaren Claridge har spelat bort närmare fem miljoner kronor hos bookies enligt honom själv, och trots att detta medförde att han under många år inte ägde en bostad utan sov på lagkamraters soffor eller i sin bil, syntes det aldrig på honom när han beträdde gräsmattan.
Under de 101 matcherna han spelade för Millwall mellan 2001-03 fascinerades jag gång på gång över hans otroliga vinnarinstinkt. Ingen minns Claridge för de vackra målen. De få mål man minns handlar snarare om hur han forcerar in boll, målvakt och två försvarare över mållinjen och sedan oroligt sneglar bort mot domaren för att se om målet blev godkänt. Oftast blev dom faktiskt det.
Och så de nedrullade strumporna och de minimala benskydden, förstås.
Egentligen är jag inte en stor anhängare till det här med spelande tränare eller spelare som direkt sadlar om till tränare och över en natt förväntas behärska den nya yrkesrollen. Men precis som när Dennis Wise tog över så är Claridge rätt för Millwall just nu. Han kan lära grabbarna att ”work their socks off” och det precis är vad jag tror den här säsongen kommer att handla om. Vartenda mål och varenda poäng kommer att vara viktigare än någonsin. Ni som är ute efter att underhållas; gå på teater istället!
Det är hög tid att de som tycks tro att Claridge är helt grön på linjen släpper hörnflaggan och kommer in i matchen. När Tony Pulis fick sparken som manager för Portsmouth 2000/01 tog Claridge tills vidare över som spelande tränare. Och trots att det inte gick helt lysande statistiskt sett (5-10-8) blev många fans besvikna när klubbens omdiskuterade ordförande Milan Mandaric efter 23 matcher ersatte honom med en viss Graham Rix. Pompey höll sig kvar med två poäng till godo den säsongen och frågan är om det inte var mer Claridge än Rix förtjänst? Dock ska vi Millwall-fans vara glada att Rix kom då detta var anledningen till att han bad att få bli utlånad och på den vägen hamnade på The Den. Resten är historia heter det ju.
Glöm inte heller att Claridge var spelande manager för sin moderklubb Weymouth i nästan två säsonger...
Vid sin sida kommer Claridge att ha rutinerade Neil McNab som har kanske Europas fulaste mustasch. 48-åringen har ett förflutet som manager för Exeter, och välrenommerad coach i bland annat Portsmouth och Manchester City. Dock var det som hyllad mittfältare i Spurs, Bolton, Leeds, Manchester City, Tranmere, Huddersfield och Darlington han under drygt 20 år gjorde sig känd. Ska man tro ryktet skall Millwall vara väldigt glada över att Claridge lyckades få med McNab till The Den då flera så kallade storklubbar velat få in honom i sina organisationer.
Neil McNab ska för övrigt inte blandas ihop med SAS-soldaten och författaren Andy McNab som bland annat skrivit böckerna "Bravo Two-Zero" och "Deep Black". Dock är Andy McNab (ej hans riktiga namn) uppväxt i Peckham och gick regelbundet på The Den under 70-talet innan han gick in i armén.
Det stundtals tämligen farsartade letandet är nu äntligen över och så som det ser ut denna dag i denna månad och detta år är Claridge den sannolikt bäst lämpade kandidaten. Millwalls ordförande flörtade med både George Burley, Danny Wilson Lennie Lawrence och Eric Black utan att uppenbarligen lyckas övertyga dem och klubbens potential.
Vi får hoppas på fortsatt underskattning när säsongen startar så att Claridge kan göra det omöjliga med Millwall.
